Historiebyrån
Nio lektioner där eleverna blir historiska utredare. De söker spår, avslöjar en förfalskning, diskuterar bevis, undersöker världskrigets orsaker och synar hur historien används i vår egen tid.
Historia är inte bara svaret. Det är undersökningen som leder fram till svaret.
Den här gången får varje lektion en egen undervisningsform. Ibland sitter eleverna i en redaktion, ibland agerar de källjury, ibland skapar de en liten museiutställning. Poängen är inte att leka bort historien. Det är att låta eleverna använda riktiga historiska verktyg i situationer där verktygen behövs.
SO-portalens artiklar är alltid kunskapsbasen. Lektionerna använder de exempel och interaktiva övningar som redan finns på sidorna, men lägger till sådant en artikel inte kan göra på egen hand: diskussion, gemensamma beslut, motargument och egen analys. Ingen ska behöva rita om en tidslinje som redan finns på webbplatsen.
Frågebatteri i varje lektion: Längst ner i varje pass finns tio fördjupnings- och repetitionsfrågor som du kan öppna vid behov. Välj exempelvis två frågor för ett samtal och tre till eget arbete. Tanken är inte att alla tio ska läggas ovanpå lektionsuppdraget.
Vem ska vi tro på?
Vi börjar där historikern börjar: med osäkra uppgifter, föremål, bilder och berättelser som behöver granskas.
Två berättelser om samma dag
Kan två personer beskriva samma händelse helt olika utan att någon ljuger?
Läraren öppnar med att beskriva en tänkt skolutflykt ur två perspektiv: en elev minns allt roligt, en annan minns att bussen var sen och att det regnade. Be klassen säga vilka detaljer som kan vara sanna samtidigt. Avslöja sedan vad övningen handlar om: det förflutna är det som hände; historia är det vi försöker ta reda på och berätta om det.
Läs med klassen eller enskilt: Vad är historia? ↗
Eleverna studerar målningen av Gustav Vasa i Mora som finns i artikeln. I par väljer de en detalj som faktiskt syns och en möjlig tolkning av den. Paret behöver sedan komma överens om en fråga som målningen inte kan besvara, till exempel vad människor på platsen faktiskt sade. Läs artikelns förklaring om målningens tillkomst och om historiska skildringar.
Samla parens exempel på tavlan under rubrikerna Iakttagelse, Tolkning och Osäkerhet. Avsluta med att eleverna gör artikelns quiz som individuell repetition.
Frågebatteri 10 frågor · Lektion 1
Välj frågor efter syftet med lektionen: begreppskoll, parprat, eget resonemang eller repetition. Alla tio behöver inte besvaras.
- Vad är skillnaden mellan det som faktiskt hände i det förflutna och den historia vi berättar om det?
- Hur kan två personer minnas samma skolutflykt olika utan att någon av dem behöver ljuga?
- Vad menas med en historisk tolkning?
- Ge ett exempel på något du faktiskt kan iaktta i målningen av Gustav Vasa i Mora.
- Ge ett exempel på en slutsats om händelsen som målningen inte ensam kan bevisa.
- Varför spelar det roll att målningen gjordes långt efter den händelse som den skildrar?
- Hur kan konstnärens samtid ha påverkat hur Gustav Vasa framställs?
- Vad skulle du vilja veta om målningens upphovsperson och syfte innan du använder den som källa?
- Vilka andra slags källor skulle kunna hjälpa dig att undersöka vad som hände i Mora på 1500-talet?
- Varför är det viktigt att skilja mellan vad en källa visar, vad vi tolkar och vad vi ännu inte vet?
Framtidens museum hittar vår tid
Vilka spår av ditt liv skulle avslöja något om Sverige om 200 år?
Presentera scenariot: Året är 2226. Ett museum har hittat en samling föremål och digitala spår från 2026, men ingen som arbetade där vet exakt hur tonåringar levde. Eleverna är museets nya utredare. Vad skulle en laddkabel, en lärobok, ett kvitto eller en skärmbild faktiskt kunna berätta? Och vad skulle de kunna missförstå?
Underlag: Historiska källor – bland annat tidskapseln och exemplet med ett gammalt klassfoto ↗
Eleverna genomför tidskapselövningen på sidan och studerar klassfotot. Varje elev väljer ett spår från materialet och skriver en museiskylt till en tänkt besökare år 2226. Skylten ska förklara vad källan kan visa om vardagen 2026, vad den inte räcker till för att avgöra och vilken ytterligare källa museet borde leta efter.
Välj några skyltar att läsa högt. Låt resten av klassen agera museibesökare och fråga: ”Hur vet ni det?” När klassen är överens om att en slutsats är för långtgående får skyltens författare förbättra den.
Frågebatteri 10 frågor · Lektion 2
Välj frågor efter syftet med lektionen: begreppskoll, parprat, eget resonemang eller repetition. Alla tio behöver inte besvaras.
- Vad är en historisk källa? Ge två exempel på spår från vår egen tid.
- Vad skulle en laddkabel från 2026 kunna berätta för en historiker år 2226?
- Vad skulle samma laddkabel inte kunna avslöja om människors vardag?
- Vilka uppgifter kan ett klassfoto ge om skolan vid en viss tid?
- Varför går det inte att dra slutsatsen att alla barn hade det likadant utifrån ett enda klassfoto?
- På vilka sätt skiljer sig ett fysiskt föremål från ett digitalt spår som källa?
- Varför behöver en historiker veta när, var och av vem en källa skapades?
- Vilket av föremålen i tidskapselövningen tror du lättast skulle kunna misstolkas av framtidens människor? Förklara.
- Välj ett spår och föreslå en annan källa som skulle kunna bekräfta eller nyansera vad det berättar.
- Om ett museum år 2226 bara hittade saker från rika familjer år 2026, hur skulle det kunna påverka deras bild av vår tid?
Nyhetsredaktionen 1983: tryck eller stoppa?
Vad gör du när någon säger sig ha hittat Adolf Hitlers hemliga dagböcker?
Öppna utan att avslöja facit: ”Ni arbetar på en tidningsredaktion 1983. Ni får veta att flera dagböcker som påstås ha tillhört Hitler har hittats. Det skulle bli en världssensation. Ska tidningen publicera nyheten som ett historiskt fynd redan nu?” Det är ett iscensatt redaktionsmöte utifrån det verkliga fallet med Hitlerdagböckerna.
Smågrupper fördelar rollerna. Innan de läser vidare behöver redaktionen bestämma vilka bevis de skulle kräva för att kalla dagböckerna äkta. Sedan öppnar de artikeln och undersöker hur förfalskningen avslöjades, med fokus på äkthet, tid, beroende och tendens.
Fallet och undersökningsprotokollet: Källkritik i historia ↗
Redaktionen samlas igen. Chefredaktören ska nu meddela sitt beslut inför klassen: publicera som säkert fynd, publicera med tydliga reservationer eller vänta på ytterligare kontroll. Beslutet måste motiveras med konkreta uppgifter från artikeln, inte bara med ”källkritik”. Därefter arbetar eleverna med undersökningsprotokollet om Stockholms blodbad direkt på SO-portalen.
Lärarstöd – en viktig nyans
Fallet visar särskilt varför äkthetskontroll och oberoende granskning behövs. Skilj också mellan om en källa är äkta och om den är användbar för en viss fråga. En äkta propagandaaffisch kan vara mycket relevant när man studerar propaganda, men svagare när man försöker fastställa exakt vad som hände.
Frågebatteri 10 frågor · Lektion 3
Välj frågor efter syftet med lektionen: begreppskoll, parprat, eget resonemang eller repetition. Alla tio behöver inte besvaras.
- Vad var det med de påstådda Hitlerdagböckerna som kunde göra dem till en stor nyhet 1983?
- Vad betyder det att kontrollera en historisk källas äkthet?
- Varför bör en redaktion ta reda på varifrån ett sensationellt dokument kommer?
- Hur kan kunskap om material, språk eller tillkomsttid användas när man undersöker ett dokument?
- Vad innebär tidskriteriet eller närhetskriteriet i historisk källkritik?
- Vad menas med att två uppgifter kan vara beroende av samma ursprungliga källa?
- Vad betyder tendens, och hur kan en avsändares intressen påverka innehållet?
- Kan en källa vara äkta men ändå innehålla felaktigheter? Förklara med ett exempel.
- Vad kan förfalskade dagböcker ändå vara användbara som historisk källa till?
- Du är chefredaktör: vilka två kontroller vill du se innan tidningen påstår att ett nyupptäckt dokument är äkta? Motivera.
Två bilder. En historisk fråga. Ingen självklar dom.
Hur försökte rösträttsrörelsen skapa stöd för kvinnors rösträtt?
Visa de två historiska bilderna på stor skärm. Berätta att klassen ska fungera som en källjury. Bilderna får inte ”dömas” som bra eller dåliga i största allmänhet. De ska prövas mot en bestämd historisk fråga.


Metodstöd: Historiska källor ↗ och Källkritik i historia ↗.
Halva klassen börjar med bild A och halva med bild B. Eleverna gör först en noggrann iakttagelse utan tolkningar. Därefter diskuterar de vad bilden kan säga om rösträttskampens metoder eller budskap, och vilken information om avsändare och sammanhang som fortfarande saknas.
Nu byter eleverna bild. Efter jämförelsen formulerar de ett gemensamt juryutlåtande: Vilken slutsats stöds av bilderna tillsammans, och vilken frestande slutsats kan vi inte dra? Låt två grupper med olika slutsatser argumentera för sin tolkning inför klassen, och låt övriga elever avgöra vilket resonemang som har bäst stöd.
Lärarstöd – så hålls juryn källkritisk
För en elev som fastnar: ”I bilden ser jag …”, ”Det tyder på att …”, ”Bilden kan däremot inte visa …”. Se också till att elever inte hittar på avsändare eller exakt tillkomstår för vykortet när sådana uppgifter inte har fastställts.
Frågebatteri 10 frågor · Lektion 4
Välj frågor efter syftet med lektionen: begreppskoll, parprat, eget resonemang eller repetition. Alla tio behöver inte besvaras.
- Vad kan du se direkt på fotografiet av Elin Wägner och namninsamlingen 1914, utan att tolka?
- Vad verkar rösträttsvykortets avsändare vilja förmedla?
- På vilket sätt skiljer sig ett fotografi från ett kampanjvykort som historisk källa?
- Vad kan fotografiet hjälpa oss att förstå om hur rösträttsrörelsen arbetade?
- Vad kan vykortet visa om hur rösträttsfrågan presenterades för en publik?
- Varför behöver vi undersöka vem som gjorde vykortet och för vilket syfte?
- Hur kan ett fotografi vara arrangerat eller utvalt trots att det visar verkliga personer?
- Vilken slutsats om rösträttskampen får starkare stöd när du jämför båda bilderna?
- Kan bilderna ensamma visa hur alla människor i Sverige såg på kvinnlig rösträtt? Varför eller varför inte?
- Vilken kompletterande källa skulle du söka om du ville veta hur motståndare till kvinnlig rösträtt argumenterade?
Varför blir det som det blir?
Historiska källor hjälper oss att veta vad som hände. Nu behöver eleverna också förklara varför – och vad som förändrades efteråt.
Krisrådet i Sarajevo
Var mordet på Franz Ferdinand orsaken till första världskriget – eller bara det som utlöste krisen?
Skapa två påståenden på tavlan: ”Utan skotten i Sarajevo hade det inte blivit något krig.” och ”Kriget hade flera viktiga bakomliggande orsaker.” Låt eleverna tillfälligt välja den förklaring de tror mest på. Förklara att båda påståendena måste prövas med historiska belägg; det första är ett kontrafaktiskt påstående som vi inte kan bevisa.
Undersök händelseförloppet och använd Orsaksbygget i Orsak och konsekvens i historia ↗.
Eleverna arbetar i små krisråd. Varje grupp ska utse vilka bakomliggande faktorer de anser mest betydelsefulla – exempelvis allianssystem, nationalism, rustningar och politiska beslut – och argumentera för hur minst två av dem samverkade. Med hjälp av artikelns förklaring om julikrisen undersöker de också varför framtiden inte redan var bestämd sommaren 1914.
Råd A: ”Attentatet var avgörande – utan det hade julikrisen inte startat på samma sätt.”
Råd B: ”Attentatet räcker inte som förklaring – spänningarna och stormakternas beslut måste också vägas in.”
Låt grupperna bemöta varandras argument med stöd i artikeln. Varje elev avslutar individuellt genom att skriva ett kort resonemang där minst två orsaker kopplas ihop. En omedelbar och en långsiktig följd av kriget ska också beskrivas.
Lärarstöd – undvik att simuleringen förvränger historien
Det här är en analysövning, inte en rekonstruktion av ett verkligt diplomatmöte. Eleverna ska inte låtsas veta vad historiska aktörer ”egentligen tänkte”. Håll fokus på belagda händelser, bakomliggande strukturer, politiska beslut och att kriget inte var historiskt oundvikligt.
Frågebatteri 10 frågor · Lektion 5
Välj frågor efter syftet med lektionen: begreppskoll, parprat, eget resonemang eller repetition. Alla tio behöver inte besvaras.
- Vad hände i Sarajevo 1914, och varför blev händelsen så betydelsefull?
- Vad är skillnaden mellan en utlösande händelse och en bakomliggande orsak?
- Hur bidrog nationalism till spänningarna i Europa före första världskriget?
- På vilket sätt kunde allianssystemet göra en konflikt mellan två stater större?
- Vilken betydelse kunde kapprustning och militär planering få när krisen växte?
- Varför är det viktigt att också undersöka politikers och regeringars beslut under julikrisen?
- Förklara hur minst två bakomliggande orsaker samverkade med attentatet.
- Varför kan historiker inte säkert bevisa vad som skulle ha hänt om attentatet aldrig hade ägt rum?
- Ge ett exempel på en direkt följd av första världskriget och en följd som märktes långt senare.
- Granska påståendet ”Första världskriget började på grund av ett enda skott”. Hur skulle du formulera en bättre historisk förklaring?
Samma land – helt olika liv?
Hur kan Sverige ha förändrats enormt, samtidigt som mycket levt kvar?
Visa artikelns jämförelse av var människor bodde i Sverige omkring 1850 och 2023. Låt eleverna spontant svara på frågan ”Betyder stora förändringar att allt gammalt försvinner?” Läs sedan gemensamt om förändring, kontinuitet och perspektiv.
Elevernas underlag och de digitala övningarna finns i Förändring och kontinuitet i historia ↗.
Nu ska klassen sätta samman en liten digital utställning med namnet ”Sverige – det som förändrades och det som blev kvar”. Varje par väljer ett historiskt tema ur artikelns exempel: boende, arbete, skola eller människors rättigheter. Paret skriver två utställningstexter, en som förklarar en viktig förändring och en som visar en kontinuitet. Varje text måste innehålla ett konkret exempel från artikeln.
Para sedan ihop två elevpar. De granskar varandras texter som museiredaktörer: visar de verkligen historiska samband, eller nöjer de sig med att säga att ”förr var det annorlunda”? Låt paren förbättra sina texter och diskutera för vilka grupper utvecklingen innebar förbättringar respektive problem.
Frågebatteri 10 frågor · Lektion 6
Välj frågor efter syftet med lektionen: begreppskoll, parprat, eget resonemang eller repetition. Alla tio behöver inte besvaras.
- Vad betyder förändring när vi undersöker historia?
- Vad betyder kontinuitet? Ge ett exempel på något som kan finnas kvar trots stora samhällsförändringar.
- Vad visar jämförelsen mellan var svenskar bodde omkring 1850 och år 2023?
- Vad skulle kunna förklara att människors boende och arbete förändrades över tid?
- Hur kan människors skolgång ha förändrats samtidigt som skolan fortsatt att ha en viktig roll?
- Varför är det missvisande att säga att allt förändras samtidigt och i samma takt?
- Välj arbete, boende eller rättigheter. Vilken viktig förändring kan du beskriva med ett konkret exempel?
- Inom samma område: vilken kontinuitet eller vilket långvarigt mönster kan du hitta?
- Kan en förändring vara positiv för vissa människor men svår för andra? Ge ett historiskt exempel.
- Hur skulle du skriva en museitext som visar både vad som förändrades, vad som bestod och vilka människor som berördes?
Varför berättar vi historien så här?
Den som använder historia väljer vad som lyfts fram, vem som får synas och vilka känslor berättelsen ska väcka.
När historien börjar sälja
Vad har vikingar med läsk, spel och reklam att göra?
Inled med två exempel ur SO-portalens Historiebruksjakt: Vikingar i reklam och Minnesdagen. Fråga: använder dessa två avsändare historia på samma sätt? Det mest intressanta är inte namnet på kategorin, utan vad avsändaren vill uppnå.
Läs och arbeta med Brukskompassen och Historiebruksjakten på sidan Historiebruk ↗.
Eleverna börjar med tre självvalda bildkort från Historiebruksjakten. De motiverar sina val innan de låter webbplatsen bedöma dem. Därefter får varje par uppdraget att agera granskare åt ett företag eller en organisation som vill använda historia i en kampanj. De väljer ett av artikelns exempel och formulerar ett råd till avsändaren:
Låt några par läsa sina råd. Klassen diskuterar sedan om historiebruk alltid är manipulation. Ta upp att historia också kan användas för forskning, minnen, identitet och för att lyfta fram övergrepp.
Frågebatteri 10 frågor · Lektion 7
Välj frågor efter syftet med lektionen: begreppskoll, parprat, eget resonemang eller repetition. Alla tio behöver inte besvaras.
- Vad betyder begreppet historiebruk?
- Varför använder ett företag vikingar eller andra historiska motiv i reklam?
- Hur skiljer sig reklamens användning av historia från historiebruk vid en minnesdag?
- Vad menas med avsändare när man analyserar historiebruk?
- Hur kan du undersöka vilket syfte en avsändare har med en historisk berättelse?
- Vad innebär det att en framställning väljer ut vissa delar av historien och lämnar andra utanför?
- Ge ett exempel på hur historia kan användas för att skapa identitet eller gemenskap.
- Kan samma historiska händelse användas på flera olika sätt? Beskriv två möjliga syften.
- Vilka risker uppstår om reklam eller politiska budskap förenklar det förflutna alltför mycket?
- Är historiebruk alltid vilseledande? Resonera med ett exempel från Historiebruksjakten.
Fallet Gustav Vasa: människan och myten
Vad kan vi veta om Gustav Vasa – och varför har senare generationer berättat om honom på olika sätt?
Nu öppnar Historiebyrån sitt första större ärende. Eleverna får en uppdragsbeskrivning: ”Ett museum ska skapa en ny utställning om Gustav Vasa. Museet vill undvika att blanda ihop historiska fakta med senare tiders hjältebilder. Hjälp museet att skriva en välgrundad analys.”
Använd Vad är historia? ↗, Historiska källor ↗, Förändring och kontinuitet ↗ och Historiebruk ↗.
Det konkreta uppdraget: jämför Johan Gustaf Sandbergs målning Gustav Vasa talar till dalkarlarna i Mora och Carl Larssons Gustav Vasas intåg i Stockholm, som båda behandlas på SO-portalen. Beskriv hur Gustav Vasa framställs i bilderna och förklara varför de säger mycket om den tid då de skapades, men inte fungerar som direkta ögonvittnesskildringar av 1500-talet.
Ta sedan med minst en källa eller ett källexempel från Historiska källor som ligger närmare Gustav Vasas egen tid. Diskutera hur källans användbarhet skiljer sig från målningarnas. Avsluta med hur Vasaloppet eller ett annat exempel använder berättelsen om Gustav Vasa i efterhand.
Valfri redovisningsform: en sammanhängande text på ungefär en sida, ett digitalt bildspel med talmanus eller en kort muntlig museipresentation med stödord. Samma sak ska finnas med oavsett form: en historisk fråga, jämförelse av skildringar, källkritisk motivering, analys av historiebruk och en egen slutsats.
Lärarstöd – anpassningar utan att förenkla bort analysen
Ge elever som behöver stöd meningsstarterna ”Bild A framställer …”, ”En möjlig anledning är …”, ”Detta är en bra källa till frågan om … men inte till frågan om …”. Elever som vill fördjupa sig kan diskutera vilka perspektiv som försvinner när berättelsen nästan bara handlar om kungen. Förvänta inte att elever använder primärkällor som inte finns åtkomliga i underlaget; uppgiften kan fullföljas med källexemplen på SO-portalen.
Frågebatteri 10 frågor · Lektion 8
Välj frågor efter syftet med lektionen: begreppskoll, parprat, eget resonemang eller repetition. Alla tio behöver inte besvaras.
- Vilken historisk fråga vill museet undersöka om Gustav Vasa?
- Hur framställs Gustav Vasa i Johan Gustaf Sandbergs målning?
- Hur framställs han i Carl Larssons målning av intåget i Stockholm?
- Vilka likheter och skillnader ser du mellan bilderna, exempelvis i personskildring och stämning?
- Varför är målningarnas tillkomsttid viktig när vi använder dem som historiska källor?
- Vad kan de två målningarna berätta om senare tiders syn på Gustav Vasa?
- Varför är målningarna svagare som direkta bevis för exakt vad som hände på 1500-talet?
- Vilken källa från eller närmare Gustav Vasas egen tid skulle du vilja jämföra med bilderna, och till vilken fråga?
- Hur används berättelserna om Gustav Vasa i till exempel Vasaloppet? Vilket syfte kan användningen fylla?
- Skriv din viktigaste slutsats till museet: vad kan vi veta, vad måste vi vara osäkra på och vad visar senare tiders Gustav Vasa-bilder om historiebruk?
Historiebyrån får ett nytt fall
Kan du välja rätt historiskt verktyg när ingen talar om vilket du ska använda?
Avsluta inte med att eleverna ännu en gång rabblar alla begrepp. Ge dem i stället ett nytt, kort ärende. Skriv upp tre olika historiska påståenden och låt eleverna välja det de vill pröva:
Ärende: Källa. ”Ett gammalt fotografi visar hur alla barn levde förr.”
Ärende: Orsak. ”Ett enda attentat orsakade första världskriget.”
Ärende: Historiebruk. ”När ett företag använder vikingar i reklam berättar det bara om historien.”
Eleverna väljer ett påstående, förklarar vad som är problematiskt med det och skriver en förbättrad version med stöd av minst ett konkret exempel från arbetsområdet. Låt dem sedan använda valda delar av SO-portalens provträningssida för att kontrollera och fördjupa sitt eget resonemang.
Avslutande träning: Klara nationella provet i historia ↗ (provliknande träning – inte ett tidigare nationellt prov).
Den sista frågan ställs muntligt eller skriftligt: ”Vilket verktyg från Historiebyrån kommer du ha störst nytta av nästa gång vi läser historia – och varför?” Eleverna får motivera med ett exempel från sina egna arbeten.
Frågebatteri 10 frågor · Lektion 9
Välj frågor efter syftet med lektionen: begreppskoll, parprat, eget resonemang eller repetition. Alla tio behöver inte besvaras.
- Vilken skillnad finns mellan en historisk källa och en historisk tolkning?
- Vad behöver du undersöka innan du använder ett gammalt fotografi för att säga något om alla barns liv förr?
- Hur kan två källor som säger samma sak ändå vara beroende av varandra?
- När kan en partisk källa vara användbar för en historiker?
- Förklara skillnaden mellan en utlösande händelse och en långsiktig orsak med första världskriget som exempel.
- Vad är skillnaden mellan förändring och kontinuitet? Ge ett exempel från svensk historia.
- När en reklamkampanj använder vikingar, vilka frågor hjälper dig att avgöra hur historien används?
- En målning från 1800-talet visar en händelse på 1500-talet. Till vilka historiska frågor kan den vara användbar, och till vilka är den mindre användbar?
- Välj ett av påståendena i slutuppdraget. Skriv om det så att det blir mer nyanserat och förklara vilket historiskt verktyg du använde.
- Vad kännetecknar ett välgrundat historiskt resonemang? Använd ett exempel från ett eget arbete under Historiebyrån.
En utredare måste också veta vad hen inte vet.
Det centrala målet är inte att eleven kan många färdiga svar. Eleven ska förstå skillnaden mellan en källa och en slutsats, kunna motivera vilken källa som passar en historisk fråga, förklara samverkande orsaker och konsekvenser, resonera om förändring och kontinuitet samt analysera hur människor använder historia.
Det är därför slutuppdraget om Gustav Vasa är viktigare som bedömningsunderlag än hur många rätt en elev får på quiz. Quiz och interaktiva övningar hjälper eleverna att öva; utredningarna visar vad de kan göra med kunskaperna.
Vad ska jag titta efter?
Utgå från elevens slutsatser, inte hur snyggt en presentation är gjord. Den avslutande utredningen ger ett samlat underlag för arbete med källor och historiebruk. Resonemang om orsaker, följder och kontinuitet fångas upp framför allt i krisrådet och museiverkstaden. Tabellen är ett formativt observationsstöd, inte en egen betygsskala.
| Förmåga | På väg | Utvecklar resonemanget | Visar större säkerhet |
|---|---|---|---|
| Källkritik | Beskriver vad en källa visar. | Förklarar trovärdighet och relevans för en viss fråga. | Väger källors styrkor och begränsningar mot varandra. |
| Historiska samband | Ger en relevant orsak eller följd. | Kopplar ihop flera faktorer med exempel. | Diskuterar samspel, perspektiv och osäkerhet. |
| Förändring och kontinuitet | Ger exempel på vad som förändrats eller bestått. | Förklarar förändring och kontinuitet för olika grupper. | Nyanserar förändringens omfattning och betydelse över tid. |
| Historiebruk | Känner igen ett exempel och föreslår syfte. | Förklarar koppling mellan avsändare, urval och syfte. | Analyserar också det som utelämnas och möjliga konsekvenser. |
Om du har färre lektioner: behåll redaktionsmötet, källjuryn, krisrådet, historiebruksgranskningen och fallet Gustav Vasa. Den första perspektivövningen och tidskapseln kan kombineras, liksom museiverkstaden och den avslutande metodträningen.
Koppling till Lgr22: I historia för årskurs 7–9 finns uttryckligen arbete med tolkning av historiska källor, granskning utifrån källkritiska kriterier, värdering av relevans samt analys av historiebruk knutet till historiska perioder. Förändring och kontinuitet liksom orsaker och konsekvenser återkommer i ämnesinnehållet. Skolverket – kursplan i historia ↗
Källor och bildreferenser
Källor och undervisningsunderlag
- Skolverket. Kursplan i historia, Lgr22. Centralt innehåll och betygskriterier, årskurs 7–9.
- SO-portalen. Historiska metoder och historiebruk. Områdets undervisningstexter: Vad är historia?, Historiska källor, Källkritik i historia, Orsak och konsekvens i historia, Förändring och kontinuitet i historia, Historiebruk samt Klara nationella provet i historia. Eleverna arbetar med materialet direkt på dessa sidor.
- Riksarkivet. Digitala forskarsalen. För frivilligt vidare arbete med historiska originalkällor.
Bildreferenser
- Elin Wägner vid namninsamlingen för kvinnlig rösträtt, 1914. Fotograf okänd, Stadsmuseet i Stockholm, D 767. Angiven som public domain i det originalmaterial som länkats från SO-portalens bildreferens. Återgiven från SO-portalens mediebibliotek. Används som hero och som bild A i källjuryn.
- Historiskt rösträttsvykort (bild B). Fil från SO-portalens mediebibliotek. Originalpost: Wikimedia Commons – Rösträtt för kvinnor, rösträttsvykort. Exakt upphovsperson, datering och licens behöver läsas i originalposten inför annan återpublicering.
Redaktionsmötet, museiverkstaden och museiuppdraget är didaktiska iscensättningar. De ska inte uppfattas som ordagranna återgivningar av verkliga samtal eller historiska dokument.
