Dagböckerna som verkade förändra historien
Den 25 april 1983 kom den västtyska tidningen Stern ut med en nyhet som spreds över världen: 60 anteckningsböcker påstods innehålla Adolf Hitlers privata dagböcker. Om de var äkta kunde de ge nya kunskaper om Nazitysklands ledare.
Journalister, redaktörer och historiker försökte avgöra om de verkligen hade hittat något unikt. Några experter hade undersökt delar av materialet och bedömt det positivt. Men de hade inte tillgång till allt som behövdes för en säker granskning. Tidningens önskan att hinna först bidrog till att den publicerade fyndet innan det var ordentligt kontrollerat.

Den 6 maj 1983 meddelade det tyska förbundsarkivet, Bundesarchiv, att dagböckerna var falska. Materialundersökningar avslöjade moderna ämnen i bland annat bindningstråd och lim. Böckerna kunde alltså inte ha tillverkats under Hitlers livstid.
Förfalskaren var Konrad Kujau. Han hade också hämtat uppgifter ur historiska böcker om Hitler – och kopierat fel som redan fanns i dem. Därmed gick det att avslöja både att anteckningsböckerna var falska och att delar av deras innehåll var beroende av en senare källa.
Ett dokument kan se gammalt ut, ha övertygande handstil och ändå vara tillverkat i går.
Det är precis därför historiker granskar källor. Inte för att allting är misstänkt, utan för att man måste veta vad ett spår faktiskt bevisar.
Vi kan inte resa tillbaka och kontrollera
Ingen kan besöka Stockholms blodbad 1520 eller intervjua människor som levde på vikingatiden. Historiker får undersöka det som finns kvar: brev, krönikor, protokoll, bilder, byggnader, föremål och berättelser.
Varje källa har en historia. Någon skapade den, i ett sammanhang och av ett visst skäl. En person kan minnas fel, känna rädsla, vilja imponera eller bara ha sett en liten del av det som hände. Det betyder inte att varje källa är opålitlig. Men ingen källa visar automatiskt hela bilden.
Källkritik hjälper oss att avgöra vad vi kan använda en källa till – och hur säkra slutsatser vi kan dra.
Fyra linser att granska med
Tänk dig ett förstoringsglas med fyra utbytbara linser. Du undersöker samma källa, men varje lins visar en ny fråga. Historiker brukar kalla dem äkthet, tid, beroende och tendens.
01 Äkthet – är det verkligen ett original?
Ett brev sägs vara skrivet år 1520. Men är det verkligen från 1520? Finns originalet kvar? Kan någon ha tillverkat det senare? Historiker kan undersöka material, handstil och dokumentets väg genom historien.
Kom ihåg: ett äkta brev behöver inte innehålla sanna uppgifter. Äkthet gäller dokumentets ursprung, inte om avsändaren talar sanning.
02 Tid – när skapades källan?
En person som skriver om något samma dag kan minnas fler detaljer än någon som berättar om det 40 år senare. Tidsnärhet är därför ofta en fördel. Men den är ingen garanti: ett ögonvittne kan ha sett fel, och en forskare långt senare kan jämföra flera äldre källor.
03 Beroende – är det flera röster eller samma berättelse?
Om tre historieböcker återger samma gamla krönika har du inte tre oberoende vittnen. Du har kanske en berättelse som kopierats tre gånger. Det är viktigt att spåra var uppgifterna kommer ifrån. Hitlerdagböckerna avslöjade just ett sådant beroende när de upprepade en annan boks fel.
04 Tendens – vem vill påverka berättelsen?
En krönikör kan vilja hylla sin kung. En motståndare kan vilja framställa samma kung som grym. En filmare kan förstärka dramatiken för att fånga publiken. Sådana intressen och perspektiv kallas tendens.
Det är inte samma sak som att hela källan är falsk. Du ska fråga vad den försöker få dig att tänka och vad den kanske väljer att inte berätta.
”En källa med tendens går inte att använda.”
Jo, det gör den ofta. Men kanske för en annan fråga än du först tänkte dig. En hyllning till en kung kan vara svag som objektiv beskrivning av ett slag – men mycket bra om du undersöker hur kungen ville bli ihågkommen.
Vad berättar Blodbadsplanschen?
År 1520, efter Kristian II:s kröning till svensk kung, avrättades ett stort antal människor i Stockholm. Händelsen blev känd som Stockholms blodbad. Men berättelsen om blodbadet användes också i den politiska kampen efteråt.
År 1524 lät Gustav Vasa ta fram ett träsnitt som skildrade Kristian II:s agerande. Den ursprungliga bilden är förlorad, men en senare kopparsticksvariant från 1676 har bevarats. Sådana bilder kan därför vara källor både till en händelse och till hur den användes som propaganda.

Studera bilden innan du läser analysen. Titta både på de stora scenerna och på de små händelserna längst ner.
- Vad visar bilden att Kristian II och hans män gör?
- Vilka känslor och åsikter tror du att betraktaren ska få?
- Kan bilden bevisa exakt vad som hände i november 1520? Varför, eller varför inte?
Visa en möjlig källkritisk analys
Bilden fungerar bra för att undersöka hur Gustav Vasas sida ville framställa Kristian II: som en grym och farlig härskare. Just därför måste vi vara försiktiga när vi använder den som bevis för varje detalj i blodbadet. Den framställdes efter händelsen, i ett politiskt sammanhang, och vår bevarade version gjordes långt senare. Tendens, tid och beroende blir särskilt viktiga kriterier.
Peder Swart – kungens berättelse
På 1500-talet skrev Peder Swart, som hade nära kopplingar till Gustav Vasas hov, en krönika om kungen. Den berättar om hans bedrifter på ett starkt kungavänligt sätt. Forskare har diskuterat exakt när och hur krönikan kom till, och det går inte att behandla varje detalj som ett obestridligt ögonvittnesmål.
Frågar vi ”Vad gjorde Gustav Vasa exakt vid varje tillfälle?” måste berättelsen jämföras med andra källor. Men frågar vi i stället ”Hur ville Gustav Vasas omgivning framställa honom?” blir krönikan mycket värdefull. Då är vinklingen något vi faktiskt vill studera.
Det är inte källan ensam som avgör värdet. Det är också frågan vi ställer.
Fem berättelser om samma blodbad
Nu får du pröva historikerns arbete. Fem olika källor handlar om Stockholms blodbad. En beskriver hur kungens anhängare försvarade det som hände. En annan hör hemma på Gustav Vasas sida. En tredje sägs vara skriven av ett ögonvittne. De två sista är mycket senare tolkningar.
Viktigt: Källor A–E är påhittade övningshandlingar som illustrerar historiskt rimliga källtyper. Inga formuleringar nedan är autentiska historiska citat eller påståenden om verkliga arkivfynd. Den riktiga Blodbadsplanschen ovan är däremot en historisk bildkälla.
Handling A · tänkt källa
En dansk hovtext, 1521
”Kungen handlade för att återställa ordning och bestraffa uppror.”
Påhittad hovkrönika skriven kort efter blodbadet.
Granska bakgrunden till handling A
I detta övningsscenario är dokumentet daterat och identifierat. Författaren arbetar nära Kristian II:s kungamakt och har skäl att försvara hans beslut. Det är en tidig källa till den danska kungamaktens version, men en tydligt partisk beskrivning av själva händelsen.
Handling B · tänkt källa
En svensk kungavänlig krönika, omkring 1560
”Kristians grymhet visade varför Sverige behövde befrias.”
Påhittad korttext inspirerad av det kungavänliga perspektivet i Peder Swarts historiska krönika – inte ett citat ur den.
Granska bakgrunden till handling B
Övningstexten har ett tydligt ursprung, men den har skrivits flera årtionden efter 1520 och står nära Gustav Vasas sida. Den är svag som ensam källa till varje detalj men användbar för att studera hur Gustav Vasas omgivning ville minnas och tolka blodbadet.
Handling C · tänkt källa
Ett ögonvittnesbrev, november 1520
”Jag såg hur vakter förde bort människor från torget och hörde rop utanför husen.”
Påhittat brev, beskrivet som bevarat i ett arkiv. Inte ett faktiskt brev från 1520.
Granska bakgrunden till handling C
I övningen har brevet kunnat dateras till november 1520 och dess avsändare identifieras. Personen var i Stockholm och skrev strax efter det inträffade. Men hen kunde bara iaktta en begränsad del av det som hände; brevet säger inte säkert vad som beslutades inne på slottet.
Handling D · tänkt källa
En historikers översikt, 2020
”För att förstå blodbadet behöver vi jämföra flera samtida berättelser och senare tolkningar.”
Påhittad lärobokstext, inte en identifierbar verklig publikation.
Granska bakgrunden till handling D
Övningens historiker redovisar vilka äldre brev, krönikor och undersökningar som använts och diskuterar var de skiljer sig åt. Texten är inte samtida med blodbadet, men kan ge en genomarbetad helhetsbild om källorna är korrekt granskade.
Handling E · tänkt källa
En historisk dramatisering, 2024
”Se de spända blickarna, hör musiken och följ en kung som fattar sitt ödesdigra beslut.”
Påhittad filmscen i en nutida produktion, med skådespelare och dialog.
Granska bakgrunden till handling E
Övningens film är öppet märkt som dramatisering. Kläder, repliker och ansiktsuttryck är regissörens val, inte inspelningar från 1520. Filmen kan vara mycket användbar för att undersöka hur Stockholms blodbad skildras för dagens publik, men är ingen direktkälla till exakt vad historiska personer sade.
Vilken källa väljer du?
Följ tre steg: 1. Välj din historiska fråga. 2. Läs källornas bakgrund med de fyra kriterierna i åtanke. 3. Välj den källa du skulle börja med och motivera varför.
2. Vilken källa skulle du börja med?
Arbeta utan JavaScript: Välj en av frågorna nedan, studera källorna A–E och skriv vilken du skulle börja med och varför. Jämför sedan ditt svar med analysen under uppgiften.
- Vad hände under blodbadet?
- Hur försvarade Kristian II:s sida agerandet?
- Hur ville Gustav Vasas sida beskriva händelsen?
- Vad såg ett ögonvittne?
- Hur skildrar en nutida film blodbadet?
Visa lärandeförklaring: kan flera källor vara bäst?
Ja. För en helhetsbild av händelsen kan den källgranskande historikerns översikt (D) vara en bra start, men man måste även följa dess hänvisningar. För den danska kungamaktens försvar passar A, för Gustav Vasas perspektiv B, för en begränsad ögonvittnesskildring C och för nutida gestaltningar E. Dessa val gäller det påhittade övningsmaterialet – ingen källa är automatiskt bäst i alla verkliga undersökningar.
Hur avslöjar man något som ser äkta ut?
Hitlerdagböckerna lär oss något mer än att förfalskningar kan se övertygande ut. När experter granskade böckernas material och innehåll hittade de två olika typer av varningssignaler: moderna beståndsdelar i de påstått gamla böckerna och fel som kopierats från senare litteratur.
Äkthet och beroende arbetade alltså tillsammans. Och när vi frågar varför dagböckerna ändå publicerades blir också människors intressen, förväntningar och önskan om en sensation relevanta.
En historiker frågar inte bara ”Är det sant?” utan ”Hur vet vi det – och vad kan just den här källan hjälpa oss att förstå?”
Källkritik behövs också för nyheter, bilder och filmer som sprids i dag. Fortsätt i SO-portalens Medier och källkritik och läs särskilt Vem säger vad?.
Ord att kunna
- Källkritik
- Att systematiskt granska vad en källa kan säga och hur väl den kan användas för en fråga.
- Äkthet
- Om källan är det den utger sig för att vara.
- Tidskriteriet
- Hur nära i tid en källa skapades till händelsen – ofta en fördel, men ingen garanti.
- Beroende
- Om en källa bygger på någon annans uppgifter eller ger en självständig berättelse.
- Tendens
- Hur upphovspersonens intressen och perspektiv kan ha påverkat innehållet.
- Upphovsperson
- Personen eller organisationen som skapade källan.
- Förfalskning
- Något som avsiktligt gjorts för att misstas för något äkta.
- Krönika
- En berättande skildring av historiska händelser, ofta ordnad i tidsföljd.
Kan du tänka som en historiker?
Först några begrepp, sedan situationer där du behöver tillämpa dem. Varje fråga rättas direkt när du väljer svar.
01 Vilket kriterium handlar om att en källa verkligen är det den påstår sig vara?
Äkthetskriteriet prövar källans ursprung – inte om varje påstående i den är sant.
02 En soldat skriver ned sina minnen 40 år efter ett slag. Vad bör du främst vara uppmärksam på?
Tid spelar roll eftersom minnen kan blekna eller påverkas av senare händelser. En sen källa är ändå inte automatiskt värdelös.
03 Två historieböcker ger exakt samma felaktiga datum. Vad kan det tyda på?
Samma fel kan avslöja ett beroende. Två texter är inte två oberoende bevis om den ena bygger på den andra.
04 Vad var ett viktigt tecken på att Hitlerdagböckerna var förfalskade?
Materialundersökningen hittade bland annat senare tillverkade ämnen i bindningen. Också kopierade sakfel väckte misstankar.
05 En krönika hyllar en kung, men du vill veta hur hans anhängare såg på honom. Hur användbar är krönikan?
Tendens kan vara en svaghet för en fråga och en styrka för en annan. Frågan styr användbarheten.
06 En historisk film från 2024 återger exakt vad två personer sade år 1520. Vad behöver granskas?
En dramatiserad replik är inte ett autentiskt citat bara för att den känns verklig. Undersök vilka originalkällor den bygger på.
07 Vilken källa är mest direkt för frågan ”Vad såg ett vittne på torget den dagen?”
Det samtida vittnet har god tidsnärhet och förstahandskunskap om just sin iakttagelse, men kan ändå ha sett bara en del av händelsen.
08 Varför kan en modern historiebok vara bättre än ett gammalt brev för en bred översikt?
En genomarbetad historisk studie kan väga flera vittnesmål och andra spår mot varandra – förutsatt att metoden och hänvisningarna går att kontrollera.
Visa facit om du inte använder quizet
1b · 2b · 3a · 4c · 5b · 6c · 7a · 8b
Källor och bildreferenser
Faktakällor
- Bundesarchiv: Pressekonferenz des Bundesarchivs zu „Hitler-Tagebüchern“. Tidpunkter, undersökningen och avslöjandet. Läs hos Bundesarchiv.
- Bundesarchiv: Auftakt des Prozesses um die gefälschten Hitler-Tagebücher. Kujau och rättsprocessen. Läs hos Bundesarchiv.
- TIME: Hitler’s Forged Diaries (1983). Forensiska fynd och kopierade fel. Läs artikeln.
- Historiska museet: Stockholms blodbad. Historisk bakgrund till 1520 och Blodbadsplanschen. Historiska museet.
- Riksantikvarieämbetet: Spåren av Sveriges historia finns i arkiv och bibliotek (2023). Om planschens propagandasyfte och 1676 års kopparstick. Riksantikvarieämbetet.
- Svenskt biografiskt lexikon (Riksarkivet): Peder Andreæ (Svart). Om krönikans tillkomst och källvärde. Svenskt biografiskt lexikon.
Bildreferenser
- Konrad Kujau 01.jpg: Telephil, foto från 1992. Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0.
- Blodbadsplanschen.jpg: Bevarad kopparsticksvariant efter träsnitt från 1524. Wikimedia Commons, public domain.
- Illustrationerna med dagboken och de fyra förstoringsglasen: framtagna för SO-portalen. De avbildar inte autentiska dokument eller föremål.
Om övningsmaterialet
- Källtexterna A–E, deras hypotetiska bakgrund och de korta formuleringarna är konstruerade för undervisning. De ska inte citeras som historiska dokument. Historiska faktapåståenden ovan stöds av de angivna faktakällorna.
