Lektionsplanering – Första världskriget

Första världskriget

En lektionsplanering i historia för årskurs 7–9.

Första världskriget är portalens största område, så den här planeringen är byggd för att sovras i, inte för att köras rakt igenom. 42 lektioner täcker allt från Balkans instabilitet och skotten i Sarajevo, via västfronten, östfronten och de mindre kända krigsskådeplatserna, till länderna som deltog, hemmafronten, Spanska sjukan och Versaillesfreden. Varje lektion är fristående med egna uppgifter, frågeställningar och ett frågebatteri till texten som går att öppna och skriva ut, och länkar direkt till materialet på portalen — plocka de lektioner som passar din grupp och den tid ni har.

Hoppa till del: Bakgrund och orsaker (1–7) Krigets förlopp (8–20) Länder och aktörer (21–28) Samhälle och hemmafront (29–35) Efterspel och konsekvenser (36–41) Sammanfattning och examination (42)

Kopplingar till läroplanen

  • Orsaker till och förlopp av första världskriget
  • Imperialism, nationalism och stormaktsrivalitet som bakgrund till kriget
  • Krigföringens utveckling och ny militärteknik
  • Kriget som en global, inte bara europeisk, konflikt
  • Krigets konsekvenser för civilbefolkningen och hemmafronten
  • Kvinnors roll och samhällets långsiktiga förändring
  • Fredsuppgörelsens konsekvenser och grunden för framtida konflikter

Lektionsöversikt

Del: Bakgrund och orsaker

1Balkankrigen 1912–1913

Kan två krig som knappt nämns i historieböckerna ändå lägga grunden för ett världskrig?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv kort vad de två Balkankrigen handlade om.
  2. Markera på en karta vilka länder som var inblandade och hur gränserna förändrades.
  3. Lista minst två sätt som Balkankrigen ökade spänningarna inför 1914.

Frågeställningar

  • Varför är det viktigt att förstå Balkankrigen för att förstå första världskrigets utbrott?
  • Kan lokala krig i en region påverka hela världen, även i dag?

Material: Balkankrigen 1912–1913

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilka länder deltog i det första Balkankriget?
  2. Vad var stridsfrågan i det andra Balkankriget?
  3. Vilket rike förlorade mest territorium genom Balkankrigen?
  4. Hur förändrades Balkans karta efter krigen?
  5. Varför blev Serbien starkare efter Balkankrigen?
  6. Vilken koppling finns mellan Balkankrigen och julikrisen 1914?

2Serbien och panslavismen

Vad gör att ett litet land som Serbien kunde bli en tändgnista för ett världskrig?

Uppgifter

  1. Läs texten och förklara vad panslavism betyder.
  2. Beskriv varför Serbien såg sig som ledare för de sydslaviska folken.
  3. Förklara varför Österrike-Ungern var oroligt över Serbiens ambitioner.

Frågeställningar

  • Kan en idé om gemensam identitet, som panslavism, vara lika farlig som militär styrka?
  • Finns liknande nationalistiska rörelser i världen i dag?

Material: Serbien och panslavismen

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vad betyder panslavism?
  2. Vilket land stödde panslavismen mest bland stormakterna?
  3. Vilka folkgrupper ville Serbien förena?
  4. Varför sågs Serbien som ett hot av Österrike-Ungern?
  5. Vilken roll spelade serbisk nationalism i mordet på Franz Ferdinand?
  6. Hur påverkade panslavismen Rysslands agerande under julikrisen?

3Det osmanska rikets förfall

Hur kan ett rikes svaghet skapa krig långt bortom dess egna gränser?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv varför Osmanska riket kallades ”Europas sjuke man”.
  2. Gör en tidslinje över viktiga händelser i rikets förfall på Balkan.
  3. Förklara varför stormakterna var så intresserade av vad som skulle hända med rikets territorier.

Frågeställningar

  • Varför blir maktvakuum, när ett stort rike faller sönder, ofta farliga för omvärlden?
  • Kan ni se paralleller till andra rikens eller staters kollaps i modern tid?

Material: Det osmanska rikets förfall

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Varför kallades Osmanska riket ”Europas sjuke man”?
  2. Vilka områden förlorade riket under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal?
  3. Vilka nya stater bildades på Balkan när riket drog sig tillbaka?
  4. Vilka stormakter var särskilt intresserade av Osmanska rikets territorier?
  5. Hur bidrog rikets försvagning till instabiliteten på Balkan?
  6. Varför gick Osmanska riket senare med i första världskriget på centralmakternas sida?

4Skotten i Sarajevo

En enda dags händelser i en stad de flesta européer aldrig hört talas om — och sedan var hela kontinenten i krig.

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv händelseförloppet i Sarajevo den 28 juni 1914, steg för steg.
  2. Förklara varför just detta besök blev en så farlig situation.
  3. Skriv en kort nyhetsnotis, som om ni var journalister som just fått veta vad som hänt.

Frågeställningar

  • Vad hade behövt gå annorlunda den dagen för att undvika det som följde?
  • Varför blev just detta mord den utlösande faktorn, och inte någon av de tidigare kriserna på Balkan?

Material: Skotten i Sarajevo och julikrisen

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilket datum inträffade mordet i Sarajevo?
  2. Vem besökte staden den dagen?
  3. Vilken organisation låg bakom planeringen av mordet?
  4. Hur många försök gjordes den dagen innan mordet lyckades?
  5. Vilket land fick skulden för mordet av Österrike-Ungern?
  6. Vad hände i Europa under veckorna direkt efter mordet?

5Franz Ferdinand

Vem var mannen vars död blev historiens mest ödesdigra?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv vem Franz Ferdinand var och vilken roll han hade i Österrike-Ungern.
  2. Undersök vilka politiska idéer han hade, och om de skiljde sig från det styrande skiktets.
  3. Diskutera: hade historien sett annorlunda ut om han överlevt och blivit kejsare?

Frågeställningar

  • Var Franz Ferdinand en tragisk symbol, eller spelade han en aktiv roll i spänningarna som ledde till kriget?
  • Vad säger det om historien att en enskild individs död kunde få så stora konsekvenser?

Material: Franz Ferdinand

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilken titel och roll hade Franz Ferdinand inom det habsburgska riket?
  2. Vilka politiska reformer ska han enligt vissa källor ha övervägt?
  3. Vem var hans hustru, och varför var deras äktenskap kontroversiellt inom hovet?
  4. Var befann sig paret när de mördades?
  5. Vilken ålder hade Franz Ferdinand när han mördades?
  6. Varför blev just hans besök i Sarajevo en så symboliskt laddad händelse?

6Gavrilo Princip

Kan en enda artonåring förändra världshistorien?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv vem Gavrilo Princip var och vilken grupp han tillhörde.
  2. Undersök hans motiv: vad ville han uppnå med mordet?
  3. Diskutera vad som hände med honom efter mordet, och hur han sedan setts på i historien.

Frågeställningar

  • Bör Gavrilo Princip ses som en terrorist, en frihetskämpe, eller något annat?
  • Kan ni se likheter mellan hans handling och politiskt motiverat våld i modern tid?

Material: Gavrilo Princip

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Hur gammal var Gavrilo Princip när han sköt Franz Ferdinand?
  2. Vilken hemlig organisation tillhörde han?
  3. Vad var gruppens mål med attentatet?
  4. Vad hände med Princip efter mordet: greps han eller flydde han?
  5. Vilket straff fick han, med tanke på hans ålder?
  6. Hur ses Gavrilo Princip på i dagens Serbien respektive i dagens Bosnien?

7Ultimatum och mobilisering

Hur går man från ett mord till ett världskrig på bara några veckor?

Uppgifter

  1. Läs texten och lista Österrike-Ungerns krav i ultimatumet till Serbien.
  2. Gör en tidslinje över julikrisens viktigaste händelser, från mordet till krigsutbrottet.
  3. Förklara hur allianssystemet gjorde att mobilisering i ett land tvingade fram mobilisering i andra.

Frågeställningar

  • Var något av kraven i ultimatumet rimligt, eller var det utformat för att bli avvisat?
  • Kunde julikrisen ha lösts diplomatiskt om länderna hade agerat annorlunda?

Material: Ultimatum och mobilisering

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilka krav ställde Österrike-Ungern på Serbien i ultimatumet?
  2. Accepterade Serbien alla krav?
  3. Vilket land förklarade krig först, och mot vem?
  4. Vad innebar det att Ryssland påbörjade mobilisering?
  5. Hur reagerade Tyskland på Rysslands mobilisering?
  6. Hur kunde en konflikt mellan två länder på några veckor dra in nästan hela Europa?

Del: Krigets förlopp

8Västfronten och Schlieffenplanen

Tyskland hade en plan för att vinna kriget på sex veckor — vad gick fel?

Uppgifter

  1. Läs om västfronten och Schlieffenplanen och förklara vad planen gick ut på.
  2. Beskriv varför planen misslyckades i praktiken.
  3. Förklara hur fronten blev statisk efter att planen havererat.

Frågeställningar

  • Vad säger Schlieffenplanens misslyckande om att lita för mycket på en enda strategi?
  • Varför är det svårt att förutse hur ett krig faktiskt kommer att utvecklas?

Material: Västfronten och Schlieffenplanen

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vad var målet med Schlieffenplanen?
  2. Genom vilket neutralt land skulle den tyska armén marschera?
  3. Varför tog planen inte tillräcklig hänsyn till motstånd?
  4. Vad hände vid slaget vid Marne som stoppade den tyska framryckningen?
  5. Vad menas med att västfronten ”grävde ner sig”?
  6. Hur långt sträckte sig västfronten som mest?

9Slaget vid Verdun

Ett slag som varade i tio månader — vad kunde vara värt ett sådant pris?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv Tysklands strategi bakom att anfalla Verdun.
  2. Ta reda på ungefär hur många som dog eller skadades under slaget.
  3. Diskutera varför Verdun blev en symbol för fransk uthållighet.

Frågeställningar

  • Kan ett slag ”vinnas” om båda sidor förlorar hundratusentals soldater?
  • Varför blev just Verdun så symboliskt viktigt för Frankrike?

Material: Slaget vid Verdun

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. När pågick slaget vid Verdun?
  2. Vad var den tyska strategin bakom anfallet?
  3. Vilken fransk befälhavare förknippas särskilt med försvaret av Verdun?
  4. Ungefär hur många soldater dog eller skadades totalt?
  5. Vem ”vann” slaget vid Verdun, om någon?
  6. Varför blev Verdun en symbol i det franska nationella minnet?

10Slaget vid Somme

En enda dag med nästan 20 000 döda på ena sidan — vad hände vid Somme?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv målet med det brittiska och franska anfallet vid Somme.
  2. Undersök vad som hände under slagets första dag.
  3. Diskutera vilka lärdomar militärledningen borde ha dragit av slaget.

Frågeställningar

  • Varför fortsatte befälhavarna anfallet trots enorma förluster den första dagen?
  • Vad säger Somme om skillnaden mellan gammal taktik och ny vapenteknik?

Material: Slaget vid Somme

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. När ägde slaget vid Somme rum?
  2. Vilka länder anföll, och vilket land försvarade sig?
  3. Ungefär hur många dog på den brittiska sidan under slagets första dag?
  4. Vilket nytt vapen användes för första gången i strid under slaget vid Somme?
  5. Hur långt trängde de allierade fram totalt under slaget?
  6. Vad säger slaget vid Somme om hur första världskriget utkämpades?

11Skyttegravssystemet

Hur överlever man månader i en grävd grop i marken?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv hur ett skyttegravssystem var uppbyggt.
  2. Lista minst tre problem soldater mötte i vardagen i skyttegravarna.
  3. Rita en enkel skiss av ett skyttegravssystem utifrån beskrivningen i texten.

Frågeställningar

  • Hur tror ni skyttegravslivet påverkade soldaternas psykiska hälsa?
  • Varför blev skyttegravskrig så svårt att bryta med tidens taktik och vapen?

Material: Skyttegravssystemet

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vad bestod ett typiskt skyttegravssystem av?
  2. Vad var ”ingenmansland”?
  3. Vilka sjukdomar och besvär var vanliga i skyttegravarna?
  4. Vad innebar begreppet ”skyttegravsfot”?
  5. Hur försökte arméer bryta igenom fiendens skyttegravar?
  6. Varför var det så svårt att göra framsteg i skyttegravskrig?

12Östfronten och Rysslands offensiver

Om västfronten stod still i skyttegravar, varför rörde sig östfronten så mycket mer?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv hur östfronten skilde sig från västfronten geografiskt och taktiskt.
  2. Ge exempel på ryska offensiver under krigets tidiga år.
  3. Förklara varför fronten var så rörlig jämfört med väst.

Frågeställningar

  • Varför blev krigföringen så olika på öst- och västfronten?
  • Vilka fördelar och nackdelar hade rörlig krigföring jämfört med skyttegravskrig?

Material: Östfronten och Rysslands offensiver

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilka länder möttes huvudsakligen på östfronten?
  2. Varför var östfronten mer rörlig än västfronten?
  3. Ge ett exempel på en tidig rysk offensiv.
  4. Hur gick det för Ryssland i de tidiga striderna mot Tyskland?
  5. Vilka problem hade den ryska armén med logistik och utrustning?
  6. Hur påverkade östfrontens utveckling Tysklands strategi på västfronten?

13Brusilov-offensiven

En av krigets mest framgångsrika offensiver — så varför minns så få den?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv vad Brusilov-offensiven gick ut på.
  2. Förklara varför den räknas som en av Rysslands största militära framgångar under kriget.
  3. Undersök varför framgången ändå inte ledde till en avgörande seger för Ryssland.

Frågeställningar

  • Varför tror ni att framgångsrika insatser som Brusilov-offensiven fått mindre uppmärksamhet än västfrontens slag?
  • Vad krävs för att en militär framgång ska leda till varaktig förändring i ett krig?

Material: Brusilov-offensiven

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vem var general Brusilov?
  2. När ägde offensiven rum?
  3. Mot vilket land riktades offensiven främst?
  4. Vad gjorde Brusilovs taktik annorlunda jämfört med tidigare ryska offensiver?
  5. Vilka kortsiktiga framgångar nådde offensiven?
  6. Varför kunde Ryssland inte dra full nytta av framgångarna på lång sikt?

14Rysslands kollaps

Kan ett krig bli så påfrestande att det välter en hel regim?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv hur kriget påverkade det ryska samhället.
  2. Koppla ihop krigets påfrestningar med orsakerna till den ryska revolutionen 1917.
  3. Förklara vad som hände med östfronten efter revolutionen.

Frågeställningar

  • Kunde tsarens Ryssland ha undvikit kollaps om landet klarat kriget bättre?
  • Vad säger Rysslands öde om sambandet mellan krig och politisk stabilitet?

Material: Rysslands kollaps

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilka problem plågade den ryska armén och det ryska samhället under kriget?
  2. Vad hände i Ryssland i februari 1917?
  3. Vad hände i oktober samma år?
  4. Vilket fredsavtal slöt det nya sovjetiska Ryssland med Tyskland?
  5. Vad innebar avtalet för Ryssland territoriellt?
  6. Hur påverkade Rysslands utträde resten av kriget?

15Slaget vid Gallipoli

En djärv plan att chockera fienden till fred — varför blev det ett av krigets värsta misslyckanden?

Uppgifter

  1. Läs texten och förklara vad de allierade försökte uppnå med Gallipoli-kampanjen.
  2. Beskriv varför kampanjen misslyckades.
  3. Undersök vilken roll australiska och nyzeeländska styrkor (ANZAC) spelade i slaget.

Frågeställningar

  • Vad kan Gallipoli lära oss om riskerna med djärva men dåligt förberedda militära planer?
  • Varför blev Gallipoli särskilt viktigt för den nationella identiteten i Australien och Nya Zeeland?

Material: Slaget vid Gallipoli

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilket land försökte de allierade slå ut genom Gallipoli-kampanjen?
  2. Vilket sund ville de allierade kontrollera?
  3. Vilka styrkor stred särskilt hårt på den allierade sidan?
  4. Vem ledde det osmanska försvaret, och blev senare en känd ledare?
  5. Hur länge pågick kampanjen ungefär?
  6. Varför räknas Gallipoli som ett misslyckande för de allierade?

16Kriget i Mellanöstern

Första världskriget ritade om Mellanösterns karta — på vilket sätt?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv vilka stormakter som var inblandade i kriget i Mellanöstern.
  2. Ge exempel på viktiga händelser eller strider i regionen.
  3. Undersök vilka löften som gavs till olika folk i regionen, och om de höll.

Frågeställningar

  • Hur kan löften som gavs under krigstid påverka konflikter långt senare?
  • Varför får kriget i Mellanöstern ofta mindre plats i berättelsen om första världskriget?

Material: Mellanöstern

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilket rike styrde stora delar av Mellanöstern innan kriget?
  2. Vilka stormakter stred om inflytande i regionen under kriget?
  3. Vilken roll spelade arabiskt uppror mot osmanskt styre?
  4. Vilka löften gavs till araberna av britterna under kriget?
  5. Vad innebar Sykes-Picot-avtalet i stora drag?
  6. Hur påverkade första världskriget Mellanösterns gränser efteråt?

17Ubåtskriget

Kan ett vapen som inte syns ändå avgöra ett krig?

Uppgifter

  1. Läs texten och förklara vad det tyska ubåtskriget gick ut på.
  2. Beskriv skillnaden mellan begränsat och obegränsat ubåtskrig.
  3. Undersök vilken händelse kopplad till ubåtskriget som bidrog till att dra in USA i kriget.

Frågeställningar

  • Var det obegränsade ubåtskriget en förståelig strategi givet Tysklands läge, eller ett för stort risktagande?
  • Hur förändrade ubåtar synen på krig till sjöss?

Material: Ubåtskriget

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vad innebar tyskt ubåtskrig under första världskriget?
  2. Vad är skillnaden mellan begränsat och obegränsat ubåtskrig?
  3. Vilket passagerarfartyg sänktes 1915 och väckte stark internationell kritik?
  4. Hur reagerade USA på sänkningen av fartyget?
  5. Varför återupptog Tyskland obegränsat ubåtskrig 1917 trots riskerna?
  6. Vilken effekt fick beslutet på USA:s inträde i kriget?

18Afrika och kolonierna under första världskriget

Kriget kallas ofta ett europeiskt krig — men vad hände i kolonierna?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv hur första världskriget påverkade Afrikas kolonier.
  2. Ge exempel på strider eller händelser som ägde rum på afrikansk mark.
  3. Undersök hur koloniala trupper användes i kriget, och varifrån de kom.

Frågeställningar

  • Varför får krigets konsekvenser för kolonierna ofta mindre plats i historieböckerna?
  • Vad säger kolonialtruppernas insats om relationen mellan kolonimakter och koloniserade folk?

Material: Afrika och kolonierna under WW1

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilka europeiska kolonialmakter hade besittningar i Afrika under kriget?
  2. Ge ett exempel på en strid eller kampanj som utkämpades i Afrika.
  3. Varifrån rekryterades koloniala trupper som stred i Europa?
  4. Hur påverkades civilbefolkningen i de afrikanska kolonierna av kriget?
  5. Fick koloniala soldater samma villkor som europeiska soldater? Förklara.
  6. Hur bidrog kriget till senare självständighetsrörelser i kolonierna?

19Kemiska vapen och senapsgas

Ett vapen så fruktat att det förbjöds efter kriget — vad gjorde det så farligt?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv vilka typer av kemiska vapen som användes under kriget.
  2. Förklara vilka effekter senapsgas hade på soldater som utsattes för den.
  3. Undersök varför kemiska vapen förbjöds internationellt efter kriget.

Frågeställningar

  • Varför blev just kemiska vapen särskilt ökända, jämfört med andra dödliga vapen från kriget?
  • Bör vissa vapentyper alltid vara förbjudna, oavsett situation?

Material: Kemiska vapen och senapsgas

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilket land använde giftgas först i stor skala under kriget?
  2. Vilka olika typer av giftgas användes?
  3. Vilka effekter hade senapsgas på kroppen?
  4. Hur skyddade sig soldater mot gasattacker?
  5. Vilket avtal förbjöd kemiska vapen efter kriget?
  6. Varför anses kemiska vapen vara särskilt grymma jämfört med andra vapen?

20Flygvapnet och pansarvagnar

Två helt nya vapenslag föddes i skyttegravarnas skugga — vilket förändrade kriget mest?

Uppgifter

  1. Läs om flygvapnet och pansarvagnar och tanks och beskriv hur respektive vapenslag användes i början av kriget.
  2. Förklara hur användningen av flygplan och stridsvagnar utvecklades mot krigets slut.
  3. Diskutera varför stridsvagnar utvecklades specifikt som svar på skyttegravskriget.

Frågeställningar

  • Vilket av dessa två vapenslag tror ni fick störst betydelse för framtida krig?
  • Hur förändrade ny teknik maktbalansen mellan arméer under kriget?

Material: Flygvapnet och Pansarvagnar och tanks

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Hur användes flygplan i krigets början?
  2. Hur förändrades flygvapnets roll mot slutet av kriget?
  3. Vilket land utvecklade och använde de första stridsvagnarna i strid?
  4. Vilket problem var stridsvagnarna tänkta att lösa?
  5. Vilka tekniska begränsningar hade de tidiga stridsvagnarna?
  6. Hur påverkade flyg och stridsvagnar krigföringen efter första världskriget?

Del: Länder och aktörer

21Tyskland

Tyskland gick in i kriget som Europas starkaste militärmakt — hur slutade det?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv Tysklands mål och strategi vid krigets start.
  2. Förklara hur kriget påverkade det tyska samhället och ekonomin över tid.
  3. Undersök hur och varför Tyskland till slut kapitulerade 1918.

Frågeställningar

  • Var Tysklands nederlag oundvikligt, eller hade utfallet kunnat bli annorlunda?
  • Hur påverkade nederlaget den tyska självbilden efter kriget?

Material: Tyskland WW1

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilken roll hade Tyskland inom centralmakterna?
  2. Vad var Tysklands ursprungliga strategi för att vinna kriget snabbt?
  3. Hur påverkades den tyska civilbefolkningen av blockaden mot landet?
  4. Vad hände i Tyskland politiskt i november 1918?
  5. Vem undertecknade vapenstilleståndet för Tysklands räkning?
  6. Hur påverkade nederlaget synen på Tyskland internt efter kriget?

22Österrike-Ungern

Ett rike med elva olika språk i sin armé — höll det ihop under krigets påfrestningar?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv Österrike-Ungerns roll vid krigets start.
  2. Förklara varför riket var särskilt sårbart som mångkulturell stat.
  3. Undersök vad som hände med riket efter krigets slut.

Frågeställningar

  • Var Österrike-Ungerns sammanbrott oundvikligt givet dess mångfald av folkgrupper?
  • Vilka nya stater bildades ur riket, och varför?

Material: Österrike-Ungern

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Varför förklarade Österrike-Ungern krig mot Serbien?
  2. Vilka olika folkgrupper ingick i riket?
  3. Hur påverkade den etniska mångfalden rikets stabilitet under kriget?
  4. Vad hände med Österrike-Ungern politiskt i slutet av kriget?
  5. Vilka nya stater bildades helt eller delvis ur det forna riket?
  6. Vad hände med kejsarfamiljen efter riket kollapsade?

23Osmanska riket som aktör i kriget

Ett rike på fallrepet valde ändå att gå med i ett av historiens största krig — varför?

Uppgifter

  1. Läs texten och förklara varför Osmanska riket gick med i kriget på centralmakternas sida.
  2. Beskriv rikets roll i strider som Gallipoli och kriget i Mellanöstern.
  3. Undersök vad som hände med riket efter kriget.

Frågeställningar

  • Var det ett klokt beslut av Osmanska riket att gå med i kriget, med facit i hand?
  • Vilka långsiktiga konsekvenser fick rikets kollaps för Mellanöstern?

Material: Osmanska riket

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. På vilken sida gick Osmanska riket med i kriget?
  2. Vilka fronter var Osmanska riket särskilt involverat i?
  3. Vem ledde det osmanska försvaret vid Gallipoli?
  4. Vad hände med det osmanska riket territoriellt efter kriget?
  5. Vilken ny stat bildades ur rikets kärnområde efter kriget?
  6. Hur bidrog rikets kollaps till Mellanösterns moderna gränser?

24Italien

Italien bytte sida mitt i kriget — vad fick landet att göra det?

Uppgifter

  1. Läs texten och förklara vilken allians Italien tillhörde innan kriget.
  2. Beskriv varför Italien i stället gick med på Ententens sida.
  3. Undersök hur det gick för Italien militärt under kriget.

Frågeställningar

  • Var Italiens sidbyte ett klokt drag, med tanke på vad landet fick ut av det efteråt?
  • Vad säger Italiens agerande om hur allianser faktiskt fungerade i praktiken?

Material: Italien WW1

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilken allians tillhörde Italien före kriget?
  2. Vilken sida valde Italien när landet gick med i kriget 1915?
  3. Vad utlovades Italien för att byta sida?
  4. Vilken front var Italien särskilt involverat i?
  5. Hur gick det militärt för Italien under kriget?
  6. Blev Italien nöjt med vad landet fick ut av fredsuppgörelsen efter kriget?

25Storbritannien

En önation utan stor armé gick med i ett av historiens största landkrig — hur?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv Storbritanniens roll i kriget, både till sjöss och på västfronten.
  2. Förklara vilken roll det brittiska imperiet och dess kolonier spelade.
  3. Undersök hur kriget påverkade det brittiska samhället hemma.

Frågeställningar

  • Vilken av Storbritanniens insatser, flottan eller armén, tror ni var viktigast för Ententens seger?
  • Hur påverkade kriget relationen mellan Storbritannien och dess kolonier?

Material: Storbritannien

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Varför gick Storbritannien med i kriget 1914?
  2. Vilken roll spelade den brittiska flottan under kriget?
  3. Vilka länder inom det brittiska imperiet skickade trupper att strida?
  4. Vilken front var särskilt viktig för brittiska styrkor?
  5. Hur påverkades det brittiska samhället av kriget hemma?
  6. Vad kostade kriget Storbritannien i människoliv?

26Frankrike

Vilket land fick utkämpa det mesta av kriget på sin egen mark?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv varför så mycket av västfrontens strider utkämpades på franskt territorium.
  2. Förklara hur kriget påverkade det franska samhället och ekonomin.
  3. Undersök varför Frankrike var särskilt fast beslutet att besegra Tyskland.

Frågeställningar

  • Hur tror ni det påverkade Frankrike att så många av krigets mest ökända slag utkämpades på deras egen mark?
  • Vad säger det om ett land att det är berett att offra så mycket för seger?

Material: Frankrike

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Varför utkämpades så stora delar av västfronten på franskt territorium?
  2. Vilka kända slag utkämpades i Frankrike?
  3. Hur påverkades den franska civilbefolkningen av kriget?
  4. Vilken tidigare konflikt gjorde att Frankrike var särskilt motiverat att besegra Tyskland?
  5. Hur stora var Frankrikes militära förluster under kriget?
  6. Vilken roll spelade Frankrike i förhandlingarna om Versaillesfreden?

27USA går med i kriget

USA höll sig neutralt i tre år — vad fick landet att ändra sig?

Uppgifter

  1. Läs texten och lista minst två orsaker till att USA till slut gick med i kriget.
  2. Förklara vilken roll Zimmermanntelegrammet spelade.
  3. Undersök vilken betydelse USA:s inträde fick för krigets utgång.

Frågeställningar

  • Var det oundvikligt att USA skulle gå med i kriget förr eller senare?
  • Hur förändrade USA:s inträde maktbalansen mellan Ententen och centralmakterna?

Material: USA går med i kriget

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. När gick USA med i kriget?
  2. Vilken händelse till sjöss bidrog till att öka den amerikanska opinionen mot Tyskland?
  3. Vad var Zimmermanntelegrammet?
  4. Vilket löfte innehöll telegrammet till Mexiko?
  5. Hur bidrog amerikanska trupper och resurser till Ententens seger?
  6. Vilken roll spelade president Woodrow Wilson efter kriget?

28Ryssland under första världskriget

Ryssland gick in i kriget som en stormakt och kom ut som något helt annat — vad hände?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv Rysslands roll och mål vid krigets start.
  2. Förklara vilka problem den ryska krigsmakten och ekonomin hade under kriget.
  3. Koppla ihop krigets påfrestningar med den ryska revolutionen.

Frågeställningar

  • Var Rysslands sammanbrott en direkt följd av kriget, eller hade det hänt ändå?
  • Hur påverkade Rysslands utträde ur kriget resten av Europa?

Material: Ryssland under första världskriget

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Varför gick Ryssland med i kriget 1914?
  2. Vilka militära och ekonomiska problem drabbade Ryssland under kriget?
  3. Vad hände i Ryssland politiskt 1917?
  4. Vilket avtal slöt Ryssland med Tyskland för att lämna kriget?
  5. Vilka territorier förlorade Ryssland genom avtalet?
  6. Hur påverkade Rysslands utträde östfronten och kriget i stort?

Del: Samhälle och hemmafront

29Sjuksköterskor och röda korset

Vilka tog hand om de miljontals skadade som skyttegravskriget skapade?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv vilken roll sjuksköterskor spelade nära fronten.
  2. Förklara vad Röda korset gjorde under kriget.
  3. Undersök vilka risker sjukvårdspersonal utsattes för i sitt arbete.

Frågeställningar

  • Varför tror ni att sjukvårdsarbete under kriget öppnade nya dörrar för kvinnor i samhället?
  • Vilken roll spelar humanitära organisationer som Röda korset i dagens konflikter?

Material: Sjuksköterskor och röda korset

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilken roll spelade sjuksköterskor nära fronten under kriget?
  2. Vad grundades Röda korset för att göra?
  3. Vilka risker utsattes sjukvårdspersonal för?
  4. Hur förändrade kriget möjligheterna för kvinnor att arbeta som sjuksköterskor?
  5. Vilka sjukdomar och skador var vanligast att behandla?
  6. Vilken betydelse fick krigets sjukvårdsinsatser för sjukvårdens utveckling senare?

30Rösträttsrörelsen

Kunde ett krig som dödade miljontals män ändå bana väg för kvinnors rättigheter?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv hur rösträttsrörelsen såg ut innan kriget.
  2. Förklara hur kriget påverkade kampen för kvinnors rösträtt.
  3. Ge exempel på länder som införde kvinnlig rösträtt strax efter kriget.

Frågeställningar

  • Varför tror ni att flera länder införde kvinnlig rösträtt just efter första världskriget?
  • Var förändringen ett resultat av kvinnors insatser under kriget, eller hade den kommit ändå?

Material: Rösträttsrörelsen

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vad kämpade rösträttsrörelsen för?
  2. Hur såg kampen för kvinnlig rösträtt ut innan kriget?
  3. Hur bidrog kvinnors arbete under kriget till att stärka deras krav?
  4. Nämn ett land som införde kvinnlig rösträtt strax efter kriget.
  5. Fick alla kvinnor rösträtt direkt, eller fanns det begränsningar?
  6. Vilken roll spelade kriget för att förändra synen på kvinnors samhällsroll?

31Kvinnor i arbetslivet

Vem höll fabrikerna igång när miljontals män var på slagfältet?

Uppgifter

  1. Läs texten och lista minst tre typer av arbete kvinnor tog över under kriget.
  2. Beskriv hur lönerna och arbetsvillkoren för kvinnor jämförde med männens.
  3. Undersök vad som hände med kvinnors arbete när soldaterna kom hem efter kriget.

Frågeställningar

  • Var förändringen i kvinnors arbetsliv under kriget tillfällig eller bestående?
  • Vad säger det om ett samhälle vilka jobb som anses ”lämpliga” för olika grupper, och hur det förändras under kris?

Material: Kvinnor i arbetslivet

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilka typer av arbeten tog kvinnor över under kriget?
  2. Hur jämförde kvinnors löner med männens för samma arbete?
  3. Inom vilken industri var kvinnors arbetsinsats särskilt viktig?
  4. Vad hände med många av kvinnornas jobb när soldaterna återvände hem?
  5. Hur påverkade krigets erfarenheter kvinnors syn på sin egen roll i samhället?
  6. Vilka långsiktiga förändringar i arbetslivet kan spåras till kriget?

32Krigsindustrin

Ett krig av den här storleken kräver mer än soldater — vad krävde det av industrin?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv hur industrin i de krigförande länderna ställdes om för krigsproduktion.
  2. Förklara vilka nya utmaningar det innebar att producera vapen och material i den här skalan.
  3. Undersök vilken roll staten fick i att styra ekonomin under kriget.

Frågeställningar

  • Vad säger krigsindustrins omfattning om hur totalt kriget faktiskt blev?
  • Hur skiljer sig en krigsekonomi från en normal marknadsekonomi?

Material: Krigsindustrin

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vad innebar det att industrin ”ställdes om” för krigsproduktion?
  2. Vilka varor blev särskilt viktiga att producera i stor skala?
  3. Vilken roll fick staten i att styra ekonomin under kriget?
  4. Hur påverkades civil produktion, som kläder och mat, av krigsindustrins prioritet?
  5. Vilken roll spelade kvinnor inom krigsindustrin?
  6. Vad hände med krigsindustrin efter att kriget tog slut?

33Matbrist och ransonering

Hur håller man ihop ett samhälle när maten börjar ta slut?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv varför matbrist blev ett problem under kriget.
  2. Förklara hur ransoneringssystem infördes och fungerade.
  3. Undersök vilket land som drabbades hårdast av matbrist, och varför.

Frågeställningar

  • Är ransonering ett rättvist sätt att fördela knappa resurser under kris?
  • Hur påverkar matbrist civilbefolkningens stöd för ett pågående krig?

Material: Matbrist och ransonering

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Varför uppstod matbrist i flera krigförande länder?
  2. Vad innebar ransonering?
  3. Vilket land drabbades särskilt hårt av matbrist mot krigets slut?
  4. Vilken roll spelade den brittiska sjöblockaden mot Tyskland?
  5. Hur påverkade matbristen civilbefolkningens moral och stöd för kriget?
  6. Vilka strategier använde hushåll för att klara sig med mindre mat?

34Propaganda och censur

Hur får man ett helt folk att fortsätta stödja ett krig som kostar allt mer?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv varför propaganda blev så viktigt under kriget.
  2. Förklara vad censur innebar för brev, tidningar och nyheter.
  3. Ge exempel på hur fiender skildrades i propagandan.

Frågeställningar

  • Är det rimligt att en regering censurerar information under krigstid?
  • Hur kan vi som läsare i dag känna igen propaganda när vi ser den?

Material: Propaganda och censur

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vad var syftet med krigspropaganda?
  2. Vilka kanaler användes för att sprida propaganda?
  3. Vad innebar censur av brev från soldater vid fronten?
  4. Hur skildrades fienden ofta i propagandan?
  5. Vilken roll spelade propaganda för att rekrytera soldater?
  6. Hur påverkade censuren civilbefolkningens kunskap om krigets verkliga läge?

35Affischer och bilder

En bild säger mer än tusen ord — hur användes bilder för att styra ett helt folks känslor?

Uppgifter

  1. Läs texten och analysera en propagandaaffisch från kriget: vilket budskap förmedlas, och hur?
  2. Jämför affischer från två olika länder: finns skillnader i stil eller budskap?
  3. Designa en egen affisch, av valfritt icke-krigsrelaterat ämne, som använder samma typ av visuella knep.

Frågeställningar

  • Vilka visuella knep gör en propagandaaffisch övertygande?
  • Används liknande knep i reklam eller politisk kommunikation i dag?

Material: Affischer och bilder

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilka budskap var vanliga i krigspropagandans affischer?
  2. Vilka känslor försökte affischerna väcka hos befolkningen?
  3. Ge ett exempel på en symbol eller bild som ofta återkom.
  4. Hur användes affischer för att uppmana till värvning?
  5. Riktade sig affischerna olika till män och kvinnor? Förklara.
  6. Vad kan vi lära av krigsaffischer om hur visuell kommunikation fungerar?

Del: Efterspel och konsekvenser

36Kriget i konst och litteratur

Hur skildrar man ett krig som var för fasansfullt för ord?

Uppgifter

  1. Läs texten och ge exempel på hur första världskriget skildrats i konst eller litteratur.
  2. Analysera ett verk, dikt, målning eller bok, som nämns i texten: vilket intryck vill det ge av kriget?
  3. Jämför med hur krig skildras i filmer eller spel i dag.

Frågeställningar

  • Varför blev just första världskriget en så viktig källa till konst och litteratur om krigets meningslöshet?
  • Kan konst förändra hur vi ser på historiska händelser?

Material: Kriget i konst och litteratur

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Ge ett exempel på ett litterärt verk om första världskriget.
  2. Ge ett exempel på ett konstverk inspirerat av kriget.
  3. Vilka teman är vanliga i krigets litteratur, till exempel meningslöshet eller vänskap?
  4. Hur skilde sig soldaters egna skildringar från regeringars officiella budskap?
  5. Vilken roll spelade krigspoesi för hur kriget minns i dag?
  6. Varför är konsten om första världskriget ofta mer kritisk än propagandan var?

37Minnesmärken

Hur minns ett land ett krig som kostade en hel generation?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv olika typer av minnesmärken över första världskriget.
  2. Undersök varför vissa minnesmärken, som obekanta soldatens grav, blev särskilt betydelsefulla.
  3. Diskutera hur minnesmärken kan skilja sig mellan olika länder som deltog i kriget.

Frågeställningar

  • Vad säger valet av minnesmärke om hur ett land vill minnas ett krig?
  • Finns det minnesmärken i er egen närhet över krig eller konflikter?

Material: Minnesmärken

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Ge ett exempel på ett känt minnesmärke över första världskriget.
  2. Vad symboliserar den obekanta soldatens grav?
  3. Vilken symbol förknippas starkt med minnet av första världskriget i Storbritannien?
  4. Varför restes så många minnesmärken efter kriget?
  5. Hur skiljer sig minnesmärken i segrande och besegrade länder?
  6. Vilken dag högtidlighålls minnet av kriget i flera länder, och varför just det datumet?

38Spanska sjukan

Vilken dödade fler: kriget självt, eller sjukdomen som kom i dess spår?

Uppgifter

  1. Läs texten och förklara varför Spanska sjukan spreds så snabbt just i krigets slutskede.
  2. Jämför antalet dödsoffer i Spanska sjukan med antalet döda i själva kriget.
  3. Undersök varför sjukdomen fick namnet ”Spanska sjukan” trots att den troligen inte kom från Spanien.

Frågeställningar

  • Varför tror ni Spanska sjukan fått mindre plats i det historiska minnet än själva kriget?
  • Vilka likheter och skillnader finns mellan Spanska sjukan och pandemier i modern tid?

Material: Spanska sjukan

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vad var Spanska sjukan?
  2. Ungefär hur många människor dog i pandemin globalt?
  3. Varför spreds sjukdomen så snabbt i krigets slutskede?
  4. Varför kallades den ”Spanska sjukan” trots oklart ursprung?
  5. Vilka grupper drabbades särskilt hårt av sjukdomen?
  6. Hur påverkade krigets förhållanden, som trängsel och undernäring, spridningen?

39Krigsskuldsklausulen

Kan man skriva in i ett fredsavtal att ett land ensamt bär skulden för ett världskrig?

Uppgifter

  1. Läs texten och förklara vad krigsskuldsklausulen innebar för Tyskland.
  2. Beskriv vilka ekonomiska konsekvenser klausulen fick.
  3. Undersök hur tyskarna själva reagerade på klausulen.

Frågeställningar

  • Var det rimligt att lägga hela skulden för kriget på Tyskland?
  • Hur kan en fredsuppgörelses villkor så fröna till framtida konflikter?

Material: Krigsskuldsklausulen

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vad innebar krigsskuldsklausulen i Versaillesfreden?
  2. Vilket land tvingades ta på sig ansvaret för kriget?
  3. Vilka ekonomiska krav följde av klausulen?
  4. Hur påverkade skadestånden den tyska ekonomin under 1920-talet?
  5. Hur reagerade den tyska befolkningen och politiken på klausulen?
  6. Vilken roll fick klausulen i senare tysk politisk retorik?

40Nya gränser i Europa

Fyra kejsardömen försvann efter kriget — vad ersatte dem?

Uppgifter

  1. Läs texten och lista minst tre nya stater som bildades efter kriget.
  2. Beskriv hur Europas karta förändrades jämfört med före kriget.
  3. Undersök om de nya gränserna togs väl emot av alla folkgrupper i regionen.

Frågeställningar

  • Löste de nya gränserna de etniska spänningarna som fanns i Europa, eller skapade de nya?
  • Vilka av dagens europeiska länder kan spåra sitt ursprung till fredsuppgörelserna efter första världskriget?

Material: Nya gränser i Europa

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilka fyra kejsardömen eller riken upphörde att existera efter kriget?
  2. Nämn tre nya stater som bildades i Europa efter kriget.
  3. Vilket problem uppstod när gränser drogs utan hänsyn till etniska grupper?
  4. Vilket land förlorade territorium till Polen efter kriget?
  5. Hur påverkade de nya gränserna minoriteter som hamnade i ”fel” land?
  6. Vilka av dessa gränsdragningar bidrog senare till spänningar inför andra världskriget?

41Nationernas förbund

Kan en organisation byggd för att förhindra krig ändå misslyckas med sitt viktigaste uppdrag?

Uppgifter

  1. Läs texten och förklara vad Nationernas förbund var tänkt att göra.
  2. Beskriv vilka svagheter organisationen hade redan från start.
  3. Undersök varför förbundet misslyckades med att förhindra andra världskriget.

Frågeställningar

  • Vad kan Nationernas förbunds misslyckande lära oss om FN och internationellt samarbete i dag?
  • Är det möjligt att skapa en organisation som verkligen kan förhindra krig?

Material: Nationernas förbund

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vad var syftet med Nationernas förbund?
  2. Vilket land var pådrivande för att skapa förbundet men gick själv aldrig med?
  3. Vilka maktmedel saknade förbundet för att kunna genomdriva sina beslut?
  4. Ge ett exempel på en konflikt förbundet misslyckades med att hantera.
  5. Vad ersatte Nationernas förbund efter andra världskriget?
  6. Vilka lärdomar togs från förbundets misslyckanden när efterträdaren skapades?

42Sammanfattning och examination

Om du bara fick förklara varför första världskriget blev så förödande med en enda mening, vad skulle den vara?

Uppgifter

  1. Gå igenom begreppsloggen från hela arbetsområdet och testa varandra parvis.
  2. Gör Provträning första världskriget.
  3. Skriv den avslutande resonerande texten, se Examination nedan.

Frågeställningar

  • Vilken del av arbetsområdet, orsakerna, krigsförloppet, länderna, hemmafronten eller efterspelet, tyckte du var mest intressant?
  • Vad har förändrat din syn på första världskriget mest under arbetsområdet?

Material: Provträning första världskriget

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Nämn tre bakomliggande orsaker till första världskriget.
  2. Vad var den utlösande händelsen för kriget?
  3. Ge ett exempel på ny militärteknik som användes under kriget.
  4. Hur förändrades kvinnors roll i samhället under kriget?
  5. Vad innebar Versaillesfreden för Tyskland?
  6. Ge ett exempel på en koppling mellan första och andra världskriget.

Examination

En kortare skriftlig resonerande text ger bättre koppling till kursplanens fokus på orsak, verkan och konsekvenser än ett rent årtalsprov. Tre förslag på uppgift: förklara orsakskedjan från Balkankrigen till att hela Europa var i krig sommaren 1914, resonera kring om Versaillesfredens villkor bidrog till att lägga grunden för andra världskriget, eller förklara hur kriget förändrade kvinnors roll i samhället och om förändringen blev bestående.

Bedömningstips: be eleverna använda begrepp som orsak, utlösande faktor, allianssystem och konsekvens korrekt, och väga flera perspektiv snarare än att bara beskriva vad som hände.

Lektionsmaterialet är hämtat från SO-portalens egna sidor om första världskriget, länkade i respektive lektion. Kopplingarna till läroplanen utgår från Skolverkets kursplan i historia, Lgr22.

SO-Portalen.se