Historia / Första världskriget / Fördjupningar / Sverige under första världskriget

Sverige under första världskriget · Del 4 av 4

Hungerkravallerna 1917 och vägen mot demokrati

När hungriga kvinnor gick ut på gatorna – och kungen till slut fick ge efter.

  • Beräknad lästid 9 min
  • 8 quizfrågor
  • Årskurs 7–9
Folkmassa vid potatiskravallerna 1917
Potatiskravallerna i Stockholm våren 1917. Wikimedia Commons ↗

Mitten av april 1917, Västervik. En grupp kvinnor går in i en livsmedelsbutik. De letar igenom lagret, hittar säckar med potatis och kräver att få köpa dem. De betalar – men de bär ut potatisen fast handlaren inte vill sälja. Det är olagligt. Men de har barn hemma som är hungriga. Inom några veckor händer samma sak i stad efter stad över hela Sverige.

Det här får du veta

  • Varför hundratals hungerprotester bröt ut våren 1917
  • Vad som hände på Seskarö och vid riksdagen den 5 juni
  • Hur protesterna banade väg för parlamentarism och rösträtt

Våren då Sverige kokade

Våren 1917 var maten slut på många håll. Brödransonen var nere på 200 gram mjöl om dagen, potatisen hade tagit slut och priserna steg hela tiden. Samtidigt kom nyheter från Ryssland: i mars hade folket i Petrograd störtat tsaren efter protester som började med kvinnor som krävde bröd. Det fick många i Sverige att undra om något liknande kunde hända här.

Under april, maj och juni 1917 genomfördes hundratals hungerdemonstrationer över hela landet. Det var den största protestvågen i Sveriges historia.

Förstamajdemonstration 1917
Första maj 1917. Våren var full av demonstrationer – för mat, fred och rösträtt. Bild: Wikimedia Commons ↗

Kvinnorna i första ledet

Det var ofta kvinnor som ledde protesterna. Det var de som stod i matköerna och som skulle få maten att räcka hemma. Många av dem hade dessutom ingen rösträtt – de kunde inte påverka politiken genom att rösta, så de gick ut på gatan i stället.

  • Västervik, april: Kvinnor går in i butiker och kräver att få köpa potatis.
  • Stockholm, 26 april: Flera tusen kvinnor från fabrikerna tågar mot ett mejeri för att få mjölk. Polisen skingrar dem.
  • Stockholm, 5 maj: Potatiskravallen på Södermalm. En folkmassa samlas utanför en affär, och över hundra poliser kallas in.
  • Göteborg, maj: Matuppror i arbetarstadsdelen Haga.

Protesterna handlade främst om mat, inte om att störta regeringen. Men de visade att makten inte längre kunde räkna med att folket lydde.

Seskarö – när soldaterna drog sig tillbaka

Den mest dramatiska händelsen inträffade på ön Seskarö utanför Haparanda i maj 1917. Öborna, som mest var sågverksarbetare och deras familjer, misstänkte att bagarna sålde bröd på den svarta börsen. De tvingade sig till att köpa bröd. När myndigheterna försökte förhöra de inblandade samlades omkring tusen öbor. Ett femtiotal soldater skickades ut till ön – men folkmassan tog deras gevär och soldaterna fick dra sig tillbaka.

Dagen därpå skickades omkring 500 soldater och flera fartyg. Ön togs tillbaka. Ingen dödades, men några skadades. Till slut kom landshövdingen själv med mat och lovade milda straff. Händelsen visar både hur desperat läget var och hur rädda myndigheterna var för ett uppror.

Gustav Adolfs torg omkring 1910
Gustav Adolfs torg, här omkring 1910. Den 5 juni 1917 var torget fullt av tiotusentals demonstranter. Bild: Wikimedia Commons ↗

5 juni – ”gatans parlament”

Den 5 juni 1917 diskuterade riksdagen matbristen. Utanför, på Gustav Adolfs torg i Stockholm, samlades tiotusentals människor. Polis och militär spärrade av bron till riksdagshuset, och ridande polis gick till attack mot demonstranterna. Socialdemokraternas ledare Hjalmar Branting skyndade ut för att lugna folkmassan.

Porträtt av Zeth Höglund
Zeth Höglund, vänstersocialist och senare borgarråd i Stockholm. Bild: Wikimedia Commons ↗
”Leve massrörelsen, leve gatans parlament!”Vänstersocialisten Zeth Höglund i riksdagens andra kammare, 5 juni 1917
Hjalmar Branting och Gustav Möller 1917
Hjalmar Branting (t.v.) och partikamraten Gustav Möller 1917. Socialdemokraterna valde reformer framför revolution. Bild: Wikimedia Commons ↗

Arbetarrörelsen var splittrad. En radikal del ville gå längre, kanske mot revolution. Branting och majoriteten av socialdemokraterna ville i stället ändra samhället genom val och reformer. Samtidigt bildade en del borgerliga grupper beväpnade skyddskårer för att försvara samhället om det skulle bli oroligheter.

Kungen ger efter

I september 1917 var det val till riksdagens andra kammare. Liberalerna och socialdemokraterna fick tillsammans majoritet. Gustaf V ville helst inte ha en regering med socialdemokrater. Men den här gången tvingades han acceptera valresultatet. I oktober 1917 bildade liberalen Nils Edén regering tillsammans med socialdemokraterna, och Branting blev finansminister.

Regeringen Edén
Regeringen Edén 1917 – den första där socialdemokrater satt med på riktigt. Bild: Wikimedia Commons ↗

Det var parlamentarismens genombrott i Sverige. Från och med nu var det valresultatet och riksdagen – inte kungen – som avgjorde vem som skulle styra. Tre år efter borggårdskrisen hade kungen förlorat striden om makten.

Rösträtten

I november 1918 tog kriget slut. Tyskland blev republik efter en revolution, och kejsaren flydde. I Sverige demonstrerade människor för republik och rösträtt. Nu gav även högern med sig. I december 1918 enades riksdagen om att införa allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män. Besluten måste fattas två gånger för att ändra grundlagen, och 1919 lagstiftades också om åtta timmars arbetsdag.

Demonstrationståg för kvinnlig rösträtt i Göteborg
Demonstrationståg för kvinnlig rösträtt i Göteborg. Kampen hade pågått i årtionden. Commons ↗
Porträtt av Kerstin Hesselgren
Kerstin Hesselgren blev 1921 den första kvinnan i riksdagens första kammare. Commons ↗

År 1921 hölls det första riksdagsvalet där kvinnor fick rösta. Fem kvinnor valdes in. Sverige hade blivit en demokrati.

  1. Mars 1917Revolution i Ryssland. Hammarskjöld lämnar regeringen.
  2. April–juni 1917Hungerdemonstrationer över hela Sverige.
  3. Maj 1917Seskarö. Potatiskravallen på Södermalm.
  4. 5 juni 1917Massdemonstration vid riksdagen i Stockholm.
  5. Oktober 1917Edéns regering – parlamentarismens genombrott.
  6. December 1918Riksdagen enas om allmän och lika rösträtt.
  7. 1921Första valet där kvinnor röstar. Fem kvinnor väljs in.

Granska källan: ”gatans parlament”

Zeth Höglunds ord från den 5 juni 1917 citeras ofta. Men tänk på vem han var.

  • Höglund tillhörde den radikala vänstern. Vad ville han uppnå med sitt utrop?
  • Hur tror du att en högerpolitiker hade beskrivit samma dag?
  • Vad betyder ”gatans parlament”, och varför kan det uppfattas som ett hot mot riksdagen?

Viktiga begrepp

  • HungerdemonstrationEn protest där människor kräver mat eller lägre matpriser.
  • Parlamentarismens genombrottNär kungen 1917 tvingades acceptera en regering som riksdagen stödde.
  • Allmän och lika rösträttAtt alla vuxna medborgare får rösta och att alla röster väger lika.
  • RevolutionEn snabb och ofta våldsam omvälvning av ett lands styre.
  • ReformEn förändring som genomförs stegvis genom beslut i riksdagen.
  • SkyddskårBeväpnade frivilliga grupper som ville försvara samhällsordningen mot uppror.

Diskutera

  1. Kvinnorna i Västervik bröt mot lagen för att få mat till sina barn. Var det rätt? När kan det vara försvarbart att bryta mot lagen?
  2. Varför tror du att Sverige fick reformer och inte en revolution, som Ryssland?
  3. Jämför borggårdskrisen 1914 med Edéns regering 1917. Vad hade förändrats i Sverige på tre år?

Testa dig själv

Svara först själv – klicka sedan på Visa svar.

Var började de stora hungerprotesterna i april 1917?

  1. Göteborg
  2. Kiruna
  3. Helsingborg
  4. Västervik
Visa svar

D. Västervik – Kvinnor i Västervik krävde att få köpa potatis som handlarna hade i lager.

Vilka ledde ofta hungerprotesterna?

  1. Kvinnor
  2. Soldater
  3. Bönder
  4. Studenter
Visa svar

A. Kvinnor – Det var kvinnorna som stod i matköerna – och de flesta hade ingen rösträtt.

Vad hände på Seskarö i maj 1917?

  1. Ön ockuperades av ryska soldater från Finland
  2. Öborna avväpnade soldater som skickats dit
  3. Ett sågverk brann ner
  4. Kungen besökte ön
Visa svar

B. Öborna avväpnade soldater som skickats dit – Ett femtiotal soldater fick dra sig tillbaka. Senare tog 500 soldater tillbaka ön.

Vem sa ”Leve massrörelsen, leve gatans parlament!” den 5 juni 1917?

  1. Hjalmar Branting
  2. Gustaf V
  3. Zeth Höglund
  4. Nils Edén
Visa svar

C. Zeth Höglund – Höglund tillhörde den radikala vänstern. Branting försökte i stället lugna demonstranterna.

Varför kallas Edéns regering i oktober 1917 parlamentarismens genombrott?

  1. Kungen fick acceptera en regering som riksdagen stödde
  2. Kvinnor fick rösta för första gången
  3. Sverige avskaffade kungamakten och blev en republik efter folkomröstning
  4. Riksdagen fick en tredje kammare
Visa svar

A. Kungen fick acceptera en regering som riksdagen stödde – Från och med nu avgjorde valresultatet – inte kungen – vem som styrde.

Vilken post fick Hjalmar Branting i Edéns regering?

  1. Statsminister
  2. Finansminister
  3. Utrikesminister
  4. Försvarsminister
Visa svar

B. Finansminister – Det var första gången socialdemokrater satt i en svensk regering med verkligt inflytande.

Vilket år hölls det första riksdagsvalet där kvinnor fick rösta?

  1. 1918
  2. 1919
  3. 1909
  4. 1921
Visa svar

D. 1921 – Fem kvinnor valdes in i riksdagen 1921.

Vilken händelse i ett annat land inspirerade protesterna i Sverige 1917?

  1. USA:s inträde i kriget
  2. Fredsslutet i Versailles
  3. Revolutionen i Ryssland
  4. Finlands inbördeskrig
Visa svar

C. Revolutionen i Ryssland – I mars 1917 störtades tsaren efter protester som började med kvinnor som krävde bröd.

Läs mer: Efterspel och konsekvenser