Del A

• Ingen placering är den enda rätta, men Kubakrisen 1962 hör hemma längst till höger i de flesta rimliga svar, eftersom supermakterna då var närmare kärnvapenkrig än någon annan gång. Berlinblockaden och Koreakriget ligger också högt, eftersom de innebar direkt konfrontation respektive ett krig där stormakterna stod på var sin sida.
• A2: vanliga starka svar handlar om att muren 1961 löste den akuta krisen men cementerade delningen i tjugoåtta år, eller att Ungern 1956 visade att väst inte tänkte ingripa militärt i östblocket, vilket präglade resten av kalla kriget.
• A3: kärnvapnen och insikten om ömsesidig förstörelse, att båda sidor i stället stred genom ombud i andra länder, att direkta kontaktvägar byggdes efter Kubakrisen, och att båda hade mer att förlora än att vinna. Full poäng kräver två utvecklade förklaringar.

Del B

• B1: öst talar om att säkra gränsen och om ett skyddsvärn mot fascism, alltså ett försvar. Väst talar om att spärra in sin egen befolkning och om skammens mur, alltså ett fängelse. Samma betong beskrivs som skydd respektive inspärrning. Ordvalen visar att båda texterna skulle fostra elever i sitt eget system.
• B2: siffrorna visar det verkliga problemet för DDR, att staten höll på att tömmas på unga och utbildade. Det stöder västtextens förklaring om inspärrning, men förklarar samtidigt varför regimen ansåg sig behöva muren. Statistik från tredje part väger tyngre än två parters egna beskrivningar.
• B3: nej. Att en källa stämmer med vad vi tror i dag gör den inte automatiskt trovärdig, och båda texterna är skrivna i propagandasyfte. Det som gör västtexten mer hållbar är att den stöds av oberoende uppgifter, till exempel flyktingsiffrorna och dokumenterade dödsskjutningar vid muren.
• B4: skolböcker är inte neutrala utan speglar sin tids syn och statens intressen. Slutsatsen bör vara att man kan läsa gamla läroböcker som källor till hur makten ville att unga skulle tänka, snarare än som facit om vad som hände. Höga nivåer ställer frågan om våra egna läroböcker.

Del C

• C1, ett och ett halvt poäng per förändring: bostadsstandarden med eget badrum och modern lägenhet, kvinnors förvärvsarbete och barnomsorg, hushållsmaskiner och kyl och frys, längre semester och charterresor, tv och bil. Förklaringar kan handla om industrins högkonjunktur, stigande reallöner, bostadsbyggandet och nya reformer.
• C2: exempel är barnbidraget, den allmänna sjukförsäkringen, tilläggspensionen, semesterlagens utbyggnad till fyra veckor 1963 och fem veckor 1978, utbyggnaden av barnomsorgen, samt miljonprogrammet som byggde en miljon bostäder mellan 1965 och 1974.
• C3: familjen är fortfarande fyra personer i en hyreslägenhet, arbetet styr vardagen, och kvinnan gör sannolikt fortfarande mer av hemarbetet trots att hon nu också förvärvsarbetar. Poängen ges för resonemanget om varför materiella förändringar ofta går snabbare än förändringar i normer och roller.

Del D

• D1: avgörande faktorer var hur många bosättare från moderlandet som fanns på plats, hur viktig kolonin var ekonomiskt, hur stark den organiserade självständighetsrörelsen var, och hur moderlandets egen politik såg ut. Algeriet hade en stor fransk bosättarbefolkning, vilket gjorde Frankrike ovilligt att släppa taget, medan Ghana hade en stark politisk rörelse och ett Storbritannien som redan lämnat Indien.
• D2: gränser dragna av andra, ekonomier byggda på en enda exportvara, brist på utbildade tjänstemän och lärare, svaga institutioner, samt stormakter som blandade sig i för att vinna länder till sin sida. Två poäng per utvecklat skäl.
• D3: nya stater uppvaktades av båda blocken med vapen och bistånd, inbördeskonflikter blev ombudskrig, och Kongo 1960 är det tydligaste exemplet. Eleven kan också nämna den alliansfria rörelsen som ett försök att stå utanför.

Del E

• E1, två poäng per spår: FN och folkrätten växte ur kriget och rättegångarna, EU ur kol- och stålsamarbetet och tanken att ekonomiskt beroende hindrar krig, välfärdsreformerna ur rekordårens ekonomi och politiska uppgörelser, miljonprogrammet ur bostadsbristen, kärnvapnen ur kapprustningen, och Natofrågan ur den svenska alliansfriheten under kalla kriget.
• E2: nostalgi handlar sällan om systemet utan om den egna ungdomen, om trygghet i vardagen och om att en hel livshistoria förklarades värdelös när staten försvann. Höga nivåer skiljer mellan att sakna sitt liv och att försvara en diktatur.
• E3: jämförelsen används för att skapa allvar, samla stöd och peka ut en fiende. Den riskerar att dölja att dagens värld har fler maktcentrum, tätare ekonomiska band och andra konfliktlinjer än blockuppdelningen hade.
• E4: både ja och nej kan ge full poäng. Ja: blocken är upplösta, Sovjetunionen finns inte, kalla kriget har ett slutdatum. Nej: kärnvapnen, institutionerna och många gränser finns kvar, och stormaktsrivalitet präglar fortfarande världen.

Förslag på hur du sätter ihop provet

• Kort skrivning: del A och del C, 28 poäng, tyngdpunkt på kalla kriget och det svenska vardagslivet.
• Källprov: del B ensam, 18 poäng, fungerar bra med läroboksutdragen utdelade i förväg.
• Världen utanför Europa: del D och del E, 34 poäng, passar som skrivuppgift eller muntlig examination.
• Helt prov: alla delar, 80 poäng, lämpligt att dela på två tillfällen.