Prov: Efterkrigstiden
Lärarmaterial · Historia · Åk 9
Prov – Efterkrigstiden
Ett färdigt provunderlag för arbetsområdet Efterkrigstiden. Provet följer samma progression som lektionsplaneringen och prövar både grundläggande kunskaper och elevernas förmåga att förklara historiska samband, använda källor och resonera om förändring över tid.
Vad prövar provet?
| Del | Innehåll | Tyngdpunkt | Poäng |
|---|---|---|---|
| 1 | 1945, begrepp, tidslinje och grundkunskaper | Historiska kunskaper och begrepp | 20 |
| 2 | Berlin, Kubakrisen och proxykrig | Orsaker och konsekvenser | 18 |
| 3 | Två framställningar av Berlinmuren | Källkritik och historiebruk | 14 |
| 4 | Avkolonisering, Mellanöstern och Sverige | Förändringsprocesser och levnadsvillkor | 16 |
| 5 | Sovjetunionens fall och efterkrigstidens arv | Långa historiska linjer | 12 |
Grundkoll – kan du orientera dig i perioden?
Den här delen prövar centrala begrepp, händelser och tidsordning.
1. Vilka två länder räknades som supermakter under kalla kriget? 1 p
2. Vad menas med järnridån? 1 p
3. Vad var Berlinluftbron? 1 p
4. Vad betyder avkolonisering? 1 p
5. Vad menas med välfärdsstat? 1 p
6. Vad betyder glasnost? 1 p
7. Varför blev Suezkrisen 1956 ett tecken på förändrade maktförhållanden? 1 p
8. Vilket år föll Berlinmuren? 1 p
9. Tidslinjen 6 p
Placera följande händelser i rätt tidsordning. Skriv 1 vid den som inträffade först och 6 vid den som inträffade sist.
- ___ Berlinmuren byggs
- ___ Andra världskriget tar slut
- ___ Sovjetunionen upplöses
- ___ Kubakrisen
- ___ Indien blir självständigt
- ___ Berlinblockaden
10. Förklara tre begrepp 6 p
Välj tre av begreppen nedan. Förklara vad de betyder med egna ord.
- supermakt
- proxykrig
- avskräckning
- nykolonialism
- folkhem
2 poäng per tydligt och historiskt korrekt förklaring.
Kalla kriget – förklara sambanden
11. Berlin – från blockad till mur 6 p
Berlin blev en av kalla krigets viktigaste platser. Förklara utvecklingen från Berlinblockaden 1948 till Berlinmurens byggande 1961.
I ditt svar ska du få med:
- varför Berlin var delat
- varför Sovjetunionen genomförde blockaden
- hur västmakterna svarade
- varför många människor senare lämnade Östtyskland
- varför muren byggdes
12. Kubakrisen 6 p
Förklara varför Kubakrisen 1962 blev en av kalla krigets farligaste händelser.
Beskriv både vad som hände och varför situationen kunde ha utvecklats till ett mycket större krig.
13. Varför blev kalla kriget inte ett direkt krig? 6 p
USA och Sovjetunionen stödde olika sidor i exempelvis Korea, Vietnam och Afghanistan, men gick aldrig in i ett fullskaligt krig direkt mot varandra.
Förklara varför. Använd begreppen kärnvapen, avskräckning och proxykrig.
Två berättelser om samma mur
Läs de två bearbetade lärobokstexterna. De återger hur Berlinmuren kunde framställas på var sin sida av kalla krigets Europa.
Gränsen i Berlin behövde säkras för att skydda landet mot västlig påverkan, spionage och människor som försökte skada den socialistiska staten. Åtgärden skulle skydda fred och stabilitet.
Muren byggdes för att hindra Östtysklands egna invånare från att lämna landet. Familjer skildes åt och den som försökte ta sig över gränsen riskerade att fängslas eller skjutas.
Mellan 1949 och sommaren 1961 lämnade omkring 2,7 miljoner människor Östtyskland. Många tog vägen genom Berlin. Efter att muren byggdes minskade möjligheten att lämna landet kraftigt.
14A. Perspektiv 4 p
Vilken viktig skillnad finns mellan källa A och B i sättet att förklara varför muren byggdes? Använd exempel ur texterna.
14B. Ordval 3 p
Hur försöker de två texterna få läsaren att se muren på olika sätt? Ge exempel på ord eller formuleringar.
14C. Statistiken 3 p
Vad tillför källa C som inte framgår lika tydligt av källa A och B?
14D. Källkritisk slutsats 4 p
En elev säger: ”Källa B måste vara helt objektiv eftersom den ligger närmast det vi lär oss i dag.”
Förklara varför det inte är ett tillräckligt källkritiskt argument.
En värld i förändring
15A. Tre vägar till självständighet 5 p
Läs exemplen:
- Indien: självständigt 1947 efter en lång politisk kamp. Brittiska Indien delades samtidigt i Indien och Pakistan.
- Ghana: självständigt 1957 efter politisk organisering, strejker, protester och förhandlingar.
- Algeriet: självständigt 1962 efter ett långt och blodigt krig mot Frankrike.
Jämför två av länderna. Vilken viktig skillnad fanns i deras väg till självständighet?
15B. Fri – men fortfarande beroende? 3 p
Förklara hur ett land kunde bli politiskt självständigt men ändå vara ekonomiskt beroende av andra länder.
Använd gärna begreppet nykolonialism.
15C. Sverige förändras 5 p
Efter 1945 ökade levnadsstandarden snabbt i Sverige. Förklara sambandet mellan:
industri och export → fler arbeten och inkomster → större skatteintäkter → utbyggd välfärd
Ge minst två konkreta exempel på hur människors vardag förändrades.
15D. Mellanöstern 3 p
Varför fick konflikter i Mellanöstern efter 1945 betydelse långt utanför regionen? Ge två förklaringar.
Kalla krigets slut – och det som blev kvar
16. Varför föll Sovjetunionens system? 6 p
Förklara minst tre orsaker till att Sovjetunionen och dess kontroll över Östeuropa försvagades under 1980-talet.
Försök att koppla ihop orsakerna i stället för att bara rada upp dem.
17. Är efterkrigstiden slut? 6 p
År 1991 upplöstes Sovjetunionen och kalla kriget brukar sägas vara slut. Samtidigt finns många spår av perioden kvar.
Skriv:
- ett argument för att efterkrigstiden är avslutad
- ett argument för att den fortfarande påverkar vår tid
- din egen slutsats
Facit och bedömningsanvisningar
Del 1 – grundkoll
1: B
2: C
3: B
4: A
5: A
6: B
7: B
8: D
9: Andra världskriget slutar 1945 → Indien självständigt 1947 → Berlinblockaden 1948 → Berlinmuren 1961 → Kubakrisen 1962 → Sovjetunionen upplöses 1991.
10: 2 poäng för en tydlig och historiskt korrekt förklaring. 1 poäng om eleven visar ungefärlig förståelse men förklaringen är ofullständig.
Del 2 – kalla kriget
11. Ett starkt svar förklarar att Tyskland och Berlin delades mellan segrarmakterna, att Sovjet försökte pressa västmakterna bort från Berlin, att väst svarade med luftbron och att Östtyskland senare förlorade stora delar av sin befolkning genom flykten västerut. Muren 1961 stängde den viktigaste flyktvägen.
12. Eleven bör få med sovjetiska kärnvapenrobotar på Kuba, USA:s reaktion, blockaden/karantänen och risken att en militär konfrontation skulle kunna leda vidare till kärnvapenkrig.
13. Starka svar kopplar kärnvapnen till risken för ömsesidig förstörelse. Avskräckningen gjorde ett direkt krig extremt riskfyllt. I stället stödde supermakterna olika sidor i lokala konflikter och proxykrig.
Del 3 – källor
14A. Källa A beskriver muren som skydd för staten och freden. Källa B beskriver den som ett sätt att hindra människor från att fly.
14B. A använder ord som skydda, säkra och stabilitet. B betonar hindra, skilda familjer, fängelse och risken att skjutas. Ordvalen styr läsaren mot olika tolkningar.
14C. Statistiken visar omfattningen av flykten från Östtyskland och ger därmed en konkret förklaring till varför regimen såg flykten som ett stort problem.
14D. En källa blir inte automatiskt objektiv för att den stämmer med vår nuvarande kunskap. Även källa B har ett perspektiv och ett syfte. Källor behöver jämföras med annan information, exempelvis statistik, andra dokument och forskning.
Del 4 – världen förändras
15A. Exempelvis Indien/Ghana jämfört med Algeriet: de två första präglades mer av politisk mobilisering och förhandling, medan Algeriet fick ett långvarigt krig mot Frankrike.
15B. En tidigare koloni kunde själv styra politiskt men fortfarande vara beroende av export av enstaka råvaror, utländska företag, lån, handel eller teknik.
15C. Efterfrågan och export gav arbete och inkomster. När fler arbetade och ekonomin växte ökade skatteintäkterna. Staten kunde därmed finansiera exempelvis sjukvård, utbildning, barnomsorg, pensioner och bostadsbyggande.
15D. Godtagbara exempel är oljans betydelse, Suezkanalen, stormakternas konkurrens under kalla kriget, Israel–Palestina-konflikten och regionens strategiska läge.
Del 5 – slutet och arvet
16. Exempel: ekonomiska problem, kostsam kapprustning, Afghanistan, missnöje i Östeuropa, Gorbatjovs reformer, glasnost, perestrojka och att Sovjet inte längre använde militärt våld för att hålla de östeuropeiska staterna kvar.
Högre kvalitet innebär att eleven visar samband: ekonomiska problem skapade behov av reformer, reformerna öppnade för kritik och gjorde det svårare för staten att behålla kontrollen.
17. Både ja och nej kan ge full poäng. Det viktiga är att eleven använder historiska exempel och drar en motiverad slutsats.
Bedömningsmatris
Matrisen ska väga tyngre än den rena poängsumman. Poängen fungerar främst som ett praktiskt stöd vid rättning.
| Bedömningsområde | E-nivå | C-nivå | A-nivå |
|---|---|---|---|
| Historiska kunskaper och begrepp Del 1, 2 och 4 |
Visar grundläggande kunskaper om viktiga händelser och använder några historiska begrepp på ett fungerande sätt. | Visar goda kunskaper och använder relevanta begrepp relativt säkert i sina förklaringar. | Visar mycket goda kunskaper och använder historiska begrepp säkert och precist i flera olika sammanhang. |
| Orsaker och konsekvenser Del 2, 4 och 5 |
För enkla resonemang med någon relevant orsak eller konsekvens. | För utvecklade resonemang där flera orsaker och konsekvenser kopplas ihop. | För välutvecklade resonemang i flera led och visar hur olika orsaker förstärker eller påverkar varandra. |
| Historiska källor Del 3 |
Uppmärksammar att källorna har olika perspektiv och säger något om vad de kan berätta. | Förklarar hur avsändare, ordval och syfte påverkar källorna och jämför dem med annan information. | För välutvecklade resonemang om perspektiv, relevans och trovärdighet och väger flera källor mot varandra. |
| Kontinuitet och förändring Del 4 och 5 |
Ger exempel på något som förändrades under perioden. | Förklarar varför förändringar skedde och använder relevanta exempel. | Resonerar nyanserat om både förändring och sådant som består över tid och kopplar perioden till längre historiska linjer. |
| Historiebruk Del 3 och 5 |
Ger exempel på att historia kan beskrivas och användas på olika sätt. | Förklarar hur och varför historia används från olika perspektiv. | Resonerar nyanserat om syfte, perspektiv och vilka konsekvenser olika historiska framställningar kan få. |
Av 80 poäng kan ungefär följande användas som första sortering:
- E: omkring 28 poäng
- C: omkring 48 poäng
- A: omkring 64 poäng
Använd inte gränserna mekaniskt. Ett högt resultat på flervalsfrågor kan inte ersätta kvalitet i resonemang, källanalys och historiska samband.
Källor och underlag
- Skolverket – Läroplan för grundskolan, Lgr22, kursplan i historia.
- SO-portalen – Efterkrigstiden och samtliga undersidor i arbetsområdet.
- Förenta nationerna – material om FN:s bildande och efterkrigstiden.
- Stiftung Berliner Mauer – historiskt material om Berlinmuren.
- Statistiska centralbyrån – historisk statistik om levnadsförhållanden och bostäder i Sverige.
Provet hör ihop med Efterkrigstiden och lektionsplaneringen för området.