Lektionsplanering – Efterkrigstiden

Historia · färdig lärarplanering · åk 9

Lektionsplanering: Efterkrigstiden

Tio lektioner om världen efter 1945 – från krigets ruiner och Europas delning till avkolonisering, välfärd, samhällsförändring och kalla krigets slut. Varje lektion hör ihop med material på SO-portalen och innehåller färdiga arbetsuppgifter och ett frågebatteri till texten.

Årskurs Främst åk 9
Omfattning 10 lektioner + prov
Period 1945–1991
Arbetssätt Läs · undersök · förklara

Så är området upplagt

Efterkrigstiden innehåller väldigt många händelser. Planeringen försöker därför inte göra varje årtal till en egen lektion. I stället byggs området kring de stora förändringarna och sambanden.

Eleverna går från världen 1945 till kalla krigets delning, vidare till kriser och konflikter, avkolonisering, Mellanöstern, välfärd och samhällsförändring och till sist Sovjetunionens fall och efterkrigstidens arv.

Grundtanke: Låt eleverna återkomma till samma tre frågor genom hela området: Varför hände detta? Vad hände? Vad blev konsekvensen? Då blir efterkrigstiden ett historiskt förlopp i stället för en samling namn och årtal.

Hoppa till en lektion

1

Världen 1945 – ett slut och en början

Kriget är slut, men Europa är sönderslaget och den gamla maktbalansen har förändrats. Lektionen lägger grunden för resten av området.

Målet

Eleverna kan beskriva hur världsläget förändrades 1945 och förklara varför USA och Sovjetunionen fick större betydelse.

Starta

Om kriget tog slut 1945 – varför blev världen inte fredlig?

Låt eleverna först skriva tre saker de tror förändrades när andra världskriget tog slut. Samla svaren utan att rätta dem direkt.

Läs

En ny världsordning 1945

Gör

  1. 1945 i fyra rutor. Dela ett papper i fyra delar med rubrikerna Europa, Tyskland, USA och Sovjetunionen. Skriv minst tre förändringar under varje rubrik. Klar när: alla fyra rutor innehåller minst tre relevanta punkter.
  2. Före och efter. Jämför Europas läge före kriget med läget 1945. Skriv tre meningar som börjar med: Före kriget… Efter kriget… Det betydde att… Klar när: varje mening visar en förändring och minst en konsekvens.
  3. Bygg sambandet. Skriv följande på separata lappar: världskriget, Europas förstörelse, USA stärks, Sovjet stärks, Tyskland delas och ökad misstänksamhet. Lägg dem i en ordning som visar utvecklingen och skriv sedan sambandet som en sammanhängande förklaring. Klar när: alla sex delar används och pilarna går att förklara.
Diskutera
  • Vilket land hade förändrat sin ställning mest mellan 1939 och 1945?
  • Var andra världskrigets slut verkligen början på en ny tidsperiod?
Frågebatteri – lektion 1 (12 frågor)

Frågorna går från faktafrågor till frågor där eleven behöver förklara samband.

  1. Vilket år tog andra världskriget slut i Europa?
  2. Vilka två stater blev de viktigaste supermakterna efter kriget?
  3. Varför var stora delar av Europa försvagade 1945?
  4. Vad hände med Tyskland efter kriget?
  5. Vad menas med en ockupationszon?
  6. Varför stod USA ekonomiskt starkt efter kriget?
  7. Varför hade Sovjetunionen fått ett starkt militärt inflytande i Östeuropa?
  8. Varför blev Europas gamla stormakter mindre dominerande efter 1945?
  9. Hur förändrades maktbalansen i världen efter andra världskriget?
  10. Varför blev Tyskland en viktig fråga för både USA och Sovjetunionen?
  11. Förklara hur andra världskrigets slut kunde skapa grunden för en ny konflikt.
  12. Varför passar uttrycket ”ett slut och en början” bra för året 1945?
2

FN, Nürnberg och frågan om rättvisa

Hur skulle världen förhindra ett nytt världskrig – och vad skulle hända med ledarna bakom krigsbrott och massmord?

Målet

Eleverna kan förklara varför FN och de internationella rättegångarna skapades och använda grundläggande källkritiska frågor.

Starta

Ska en ledare kunna säga ”jag följde bara order” och slippa ansvar?

Låt eleverna först ta ställning ja eller nej och skriva en mening som förklarar svaret. Återvänd till frågan efter läsningen.

Läs

Läs delarna om FN under En ny världsordning 1945 och sidan Nürnberg, Tokyo och frågan om rättvisa .

Gör

  1. Problem och lösning. Gör två kolumner: Problem efter kriget och Försök till lösning. Ta upp minst fyra problem, exempelvis nytt storkrig, övergrepp mot civila och ansvar för krigsbrott. Klar när: fyra problem är kopplade till fyra tänkta lösningar.
  2. Brotten på rätt plats. Förklara med egna ord: krigsbrott, brott mot mänskligheten och brott mot freden. Skriv därefter ett exempel på vad varje begrepp kan innebära. Klar när: alla tre begrepp har både förklaring och exempel.
  3. Källan i rättssalen. Arbeta med det elevanpassade rättegångsutdraget på sidan. Skriv under fyra rubriker: Vad säger källan? Vems perspektiv? Vad saknas? Vad kan källan användas till? Klar när: det finns ett svar under alla fyra rubriker.
Diskutera
  • Var det bättre att ställa de besegrade ledarna inför rätta än att bara straffa dem utan rättegång?
  • Vad menas med kritiken att Nürnberg kunde vara ”segrarnas rättvisa”?
Frågebatteri – lektion 2 (12 frågor)
  1. Varför skapades FN efter andra världskriget?
  2. Vilket problem skulle internationellt samarbete försöka förhindra?
  3. Varför hölls rättegångar i Nürnberg?
  4. Vilket land stod i centrum för Tokyo-rättegångarna?
  5. Vad betyder brott mot mänskligheten?
  6. Vad är ett krigsbrott?
  7. Vad menas med brott mot freden?
  8. Vad var nytt med tanken på personligt ansvar för högt uppsatta ledare?
  9. Varför blev försvaret ”jag lydde bara order” en viktig fråga?
  10. Vad menas med uttrycket ”segrarnas rättvisa”?
  11. Vad kan rättegångsutdraget hjälpa oss att förstå – och vad kan det inte visa på egen hand?
  12. Hur hänger erfarenheterna från andra världskriget ihop med både FN och Nürnbergprocessen?
3

USA och Sovjet – två världsbilder

De hade besegrat Nazityskland tillsammans. Bara några år senare såg de varandra som det största hotet mot den egna framtiden.

Målet

Eleverna kan jämföra USA:s och Sovjetunionens samhällssystem och förklara varför skillnader, säkerhet och makt bidrog till kalla kriget.

Starta

Måste två länder som tycker väldigt olika automatiskt bli fiender?

Läs

USA och Sovjet

Gör

  1. Två system. Gör en tabell med USA och Sovjetunionen. Jämför politiskt system, ekonomi, ägande, medier och syn på staten. Klar när: minst fem områden har jämförts.
  2. Varför blev de rädda för varandra? Sortera orsaker från texten under rubrikerna ideologi, säkerhet, makt och rädsla. Skriv minst två exempel under varje rubrik där texten ger stöd. Klar när: minst sex orsaker totalt är placerade och förklarade.
  3. Järnridån på kartan. Använd kartan i texten. Skriv fem stater som låg på den västliga sidan och fem på den östliga. Förklara därefter med tre meningar vad järnridån betydde för Europa. Klar när: tio stater är placerade och förklaringen innehåller politik, geografi och vardag.
Diskutera
  • Var kalla kriget främst en konflikt om idéer eller om makt?
  • Kan båda sidor känna sig hotade samtidigt?
Frågebatteri – lektion 3 (12 frågor)
  1. Vad menas med en supermakt?
  2. Vilka två supermakter dominerade kalla kriget?
  3. Vilket ekonomiskt system förknippades med USA?
  4. Vilket ekonomiskt system användes i Sovjetunionen?
  5. Vad menas med planekonomi?
  6. Vad betyder järnridån?
  7. Varför ville Stalin ha en buffertzon i Östeuropa?
  8. Vad menas med sovjetisering?
  9. Vad var containment-politik?
  10. Hur kunde Sovjets kontroll över Östeuropa öka rädslan i väst?
  11. Hur kunde västs motåtgärder i sin tur öka Sovjetunionens rädsla?
  12. Förklara hur säkerhet, ideologi och makt tillsammans bidrog till kalla krigets början.
4

Berlin – staden där kalla kriget syntes

Blockaden, luftbron, två tyska stater och en mur gör Berlin till den tydligaste platsen för kalla krigets delning.

Målet

Eleverna kan förklara varför Berlin blev centralt i kalla kriget och följa utvecklingen från delningen 1945 till Berlinmuren.

Starta

Hur skulle det påverka ditt liv om vägen till andra sidan av din egen stad plötsligt stängdes?

Läs

Berlin – staden där kalla kriget syntes

Gör

  1. Rita problemet. Gör en enkel karta över det delade Tyskland. Markera Västtyskland, Östtyskland, Berlin, Västberlin och Östberlin. Skriv sedan en mening som förklarar varför Västberlins läge skapade problem. Klar när: alla fem platserna är markerade och problemet är förklarat.
  2. Berlinblockaden i fyra steg. Skriv: Bakgrund → Sovjets agerande → västs svar → resultat. Använd begreppen blockad och luftbro. Klar när: kedjan består av minst fyra tydliga led.
  3. Varför byggdes muren? Skriv tre orsaker till att människor lämnade Östtyskland och tre problem flykten skapade för den östtyska staten. Avsluta med en förklaring till varför muren byggdes 1961. Klar när: tre orsaker, tre problem och en sammanhängande slutsats finns med.
Diskutera
  • Var Berlinmuren främst ett skydd, ett fängelse eller en politisk symbol?
  • Varför kan samma mur beskrivas helt olika av två stater?
Frågebatteri – lektion 4 (12 frågor)
  1. Varför delades Berlin trots att staden låg i den sovjetiska ockupationszonen?
  2. Vilka fyra länder kontrollerade ockupationszonerna i Tyskland?
  3. Vad var Berlinblockaden?
  4. Vad var Berlinluftbron?
  5. Varför stoppade Sovjet transporterna till Västberlin?
  6. Vad hände med Tyskland år 1949?
  7. Vad var DDR?
  8. Varför lämnade många människor Östtyskland under 1950-talet?
  9. Varför var flykten ett problem för den östtyska staten?
  10. Varför byggdes Berlinmuren 1961?
  11. Hur användes Berlin som propaganda av både öst och väst?
  12. Varför blev Berlinmuren en symbol för hela kalla kriget och inte bara för Tyskland?
5

Kriserna som nästan blev världskrig

Korea, Ungern, Kuba, Prag, Vietnam och Afghanistan visar hur en konflikt mellan två supermakter kunde slå igenom i nästan hela världen.

Målet

Eleverna kan jämföra kalla krigets kriser och använda begreppen proxykrig, avskräckning och dominoeffekt.

Starta

Vilket är farligast: att två fiender slåss – eller att båda har vapen som kan förstöra den andra fullständigt?

Läs

Kriserna som nästan blev världskrig

Gör

  1. Krislinjen. Placera Korea, Ungern, Kuba, Prag, Vietnam och Afghanistan i tidsordning. Skriv en kort förklaring till varje. Klar när: alla sex finns på rätt plats och har en förklarande mening.
  2. Kallakrigstermometern. Rita en skala från 1 till 10 där 10 betyder mycket stor risk för direkt krig mellan USA och Sovjetunionen. Placera de sex kriserna och motivera tre av placeringarna. Klar när: alla sex är placerade och tre placeringar är motiverade med fakta ur texten.
  3. Lokalt eller globalt? Välj Korea, Vietnam eller Afghanistan. Gör två kolumner: lokala orsaker och kalla krigets påverkan. Avsluta med att förklara varför konflikten kan beskrivas som ett proxykrig. Klar när: minst två lokala och två globala faktorer finns med.
Diskutera
  • Gjorde kärnvapnen världen säkrare eller farligare?
  • Varför vågade väst inte ingripa militärt i Ungern 1956?
Frågebatteri – lektion 5 (12 frågor)
  1. Vad är ett proxykrig?
  2. Vad betyder avskräckning?
  3. Vad menades med dominoeffekten?
  4. Vad innebär avspänning?
  5. Varför blev Koreakriget en del av kalla kriget?
  6. Vad hände i Ungern 1956?
  7. Varför ingrep inte USA militärt i Ungern?
  8. Varför var Kubakrisen 1962 särskilt farlig?
  9. Vad försökte Alexander Dubček förändra under Pragvåren?
  10. Varför blev Vietnamkriget svårt för USA att vinna?
  11. Varför blev Afghanistan ett problem för Sovjetunionen?
  12. Varför ledde inte de många kriserna till ett direkt krig mellan USA och Sovjetunionen?
6

Avkolonisering – när imperierna föll

Efter 1945 började Europas kolonialvälden falla samman. Men vägen till självständighet såg mycket olika ut.

Målet

Eleverna kan förklara varför avkoloniseringen tog fart och jämföra olika vägar till självständighet.

Starta

Om europeiska länder sa att andra världskriget handlade om frihet – hur kunde de samtidigt fortsätta styra kolonier?

Läs

Imperierna faller

Gör

  1. Varför föll imperierna? Hitta minst sex orsaker till avkoloniseringen. Sortera dem under: Europa försvagades, kolonierna förändrades och världen förändrades. Klar när: minst två orsaker finns under varje rubrik.
  2. Tre vägar till frihet. Jämför Indien, Ghana och Algeriet. Använd rubrikerna: kolonialmakt, metod, viktiga aktörer, våld/förhandling och resultat. Klar när: alla tre fallen går att jämföra rad för rad.
  3. Självständig – men fri? Förklara skillnaden mellan politisk självständighet och ekonomiskt beroende. Använd begreppet nykolonialism och minst två exempel från texten. Klar när: svaret innehåller begreppet nykolonialism och två konkreta samband.
Diskutera
  • Var självständigheten slutet på kolonialismen eller början på en ny fas?
  • Varför blev vägen till självständighet fredligare i vissa länder än i andra?
Frågebatteri – lektion 6 (12 frågor)
  1. Vad betyder avkolonisering?
  2. Varför var de europeiska kolonialmakterna svagare efter andra världskriget?
  3. Hur stärkte kriget självständighetsrörelser i kolonierna?
  4. Vad menas med självbestämmande?
  5. Vad hände med Brittiska Indien 1947?
  6. Varför ledde delningen av Indien till stora problem?
  7. Varför blev Ghanas självständighet viktig för andra afrikanska kolonier?
  8. Vilken kolonialmakt styrde Algeriet?
  9. Varför blev Algeriets väg till självständighet särskilt våldsam?
  10. Vad menas med att 1960 kallas ”Afrikas år”?
  11. Vad betyder nykolonialism?
  12. Hur kunde kolonialtidens gränser och ekonomiska system skapa problem även efter självständigheten?
7

Mellanöstern efter 1945

Avkolonisering, nya stater, flyktingar, olja och stormakternas intressen gjorde regionen till en viktig del av efterkrigstidens historia.

Målet

Eleverna kan beskriva några viktiga förändringar i Mellanöstern efter 1945 och förklara varför lokala konflikter också fick internationell betydelse.

Starta

Varför kan en konflikt i ett ganska litet område få betydelse för hela världen?

Läs

Mellanöstern efter 1945

Gör

  1. Tidslinjen. Gör en tidslinje från 1945 och framåt. Placera de viktigaste händelserna från texten kring Israel, Palestina och Suez. Under varje händelse skriver du en konsekvens. Klar när: minst fem händelser finns med och varje händelse har en konsekvens.
  2. Fyra krafter. Gör fyra rubriker: nationalism, avkolonisering, stormakter och olja. Hitta exempel i texten på hur varje kraft påverkade regionen. Klar när: alla fyra rubrikerna har minst två relevanta punkter.
  3. Suezkrisen som vändpunkt. Förklara först vad som hände. Skriv därefter varför krisen visade att Storbritannien och Frankrike inte längre hade samma makt som tidigare. Klar när: svaret innehåller bakgrund, händelse och minst två konsekvenser.
Diskutera
  • Varför behöver historien före 1945 tas med för att förstå Mellanöstern efter kriget?
  • Vad händer när lokala konflikter blandas ihop med stormakternas intressen?
Frågebatteri – lektion 7 (12 frågor)
  1. Vilka europeiska stormakter hade haft starkt inflytande i Mellanöstern före 1945?
  2. Vilket år bildades staten Israel?
  3. Vad hände med många palestinier i samband med kriget 1948?
  4. Varför blev frågan om flyktingar viktig efter 1948?
  5. Varför hade Suezkanalen stor ekonomisk och strategisk betydelse?
  6. Vem var Gamal Abdel Nasser?
  7. Vad gjorde Egypten med Suezkanalen 1956?
  8. Vilka europeiska länder deltog i Suezkrisen?
  9. Varför brukar Suezkrisen ses som ett tecken på att Europas gamla stormakter försvagats?
  10. Varför blev oljan viktig för andra staters intresse i Mellanöstern?
  11. Hur kunde kalla kriget påverka konflikter i Mellanöstern?
  12. Förklara hur avkolonisering, nationalism och stormaktspolitik kunde påverka samma konflikt samtidigt.
8

Rekordår, välfärd och Sverige efter kriget

Efter krigets förstörelse kom en period av stark tillväxt. I Sverige växte både industrin och välfärdsstaten.

Målet

Eleverna kan förklara sambandet mellan ekonomisk tillväxt, arbete, skatteintäkter, välfärd och förändrade levnadsvillkor.

Starta

Vad krävs för att ett land ska kunna bygga fler skolor, sjukhus och bostäder?

Läs

Rekordåren och välfärdsstaten och Sverige efter kriget .

Gör

  1. Ekonomins kedja. Bygg en kedja av följande: återuppbyggnad, efterfrågan, industri, fler arbeten, högre inkomster, skatteintäkter och välfärdsreformer. Lägg till en förklarande mening mellan varje steg. Klar när: hela kedjan hänger ihop utan hopp.
  2. Sverige hade ett försprång. Förklara varför Sveriges fabriker och infrastruktur gav landet ekonomiska fördelar efter kriget. Hitta minst fyra exempel på varor eller verksamheter som gynnades. Klar när: försprånget är förklarat och minst fyra exempel finns med.
  3. Vardagen förändras. Gör två kolumner: Sverige omkring 1945 och Sverige omkring 1970. Jämför bostad, arbete, utbildning, sjukvård, konsumtion och migration. Klar när: minst sex områden har jämförts.
Diskutera
  • Kan ekonomisk tillväxt göra ett samhälle mer jämlikt automatiskt?
  • Vilken förändring tror ni påverkade vanliga människors vardag mest?
Frågebatteri – lektion 8 (12 frågor)
  1. Vad menas med efterkrigstidens rekordår?
  2. Varför behövde stora delar av Europa återuppbyggas efter kriget?
  3. Vad var Marshallplanen?
  4. Hur kunde återuppbyggnaden skapa fler arbetstillfällen?
  5. Vad menas med en välfärdsstat?
  6. Hur hänger skatteintäkter ihop med välfärd?
  7. Varför hade Sverige ett ekonomiskt försprång 1945?
  8. Varför kunde svensk industri exportera mycket efter kriget?
  9. Vad menas med folkhemmet?
  10. Varför byggdes miljonprogrammet?
  11. Varför ökade arbetskraftsinvandringen till Sverige under efterkrigstiden?
  12. Förklara i flera led hur ekonomisk tillväxt kunde förändra människors levnadsvillkor.
9

TV, ungdomskultur och protest

Efterkrigstiden handlade inte bara om stormakter. Nya medier, konsumtion och sociala rörelser förändrade människors sätt att leva och tänka.

Målet

Eleverna kan ge exempel på samhällsförändringar under 1950–1970-talen och förklara varför ökat välstånd också kunde leda till ökade krav på förändring.

Starta

Varför börjar människor protestera mer i ett samhälle där många samtidigt får det ekonomiskt bättre?

Läs

Välfärd, konsumtion och samhällsförändring och undersidan om ungdomskultur, medier och protester.

Gör

  1. Ett nytt ungdomsliv. Hitta fem saker som gjorde ungdomar till en tydligare grupp i samhället, exempelvis musik, konsumtion, utbildning och medier. Förklara varför varje sak spelade roll. Klar när: fem förändringar är beskrivna och förklarade.
  2. Tre rörelser. Välj tre av följande: medborgarrättsrörelsen, kvinnorörelsen, Vietnamprotesterna, studentrörelsen eller miljörörelsen. Skriv vad rörelsen kritiserade, vad den ville förändra och hur den arbetade. Klar när: alla tre rörelser har svar på samtliga tre frågor.
  3. Bild som historisk källa. Välj en protestbild från sidan. Skriv vad du säkert kan se, vilket budskap som uttrycks, vad fotografiet inte visar och vilken ytterligare information du behöver. Klar när: svaret skiljer tydligt mellan observation och tolkning.
Diskutera
  • Varför gjorde TV:n protester och konflikter annorlunda än tidigare?
  • Är protest ett tecken på att ett samhälle fungerar dåligt eller att människor har möjlighet att påverka?
Frågebatteri – lektion 9 (12 frågor)
  1. Varför blev televisionen viktig under efterkrigstiden?
  2. Vad menas med ungdomskultur?
  3. Hur bidrog ökat välstånd till att ungdomskulturen växte?
  4. Vilken roll spelade rock- och popmusik?
  5. Vad brukar årtalet 1968 förknippas med?
  6. Vad kämpade den amerikanska medborgarrättsrörelsen mot?
  7. Vad ville kvinnorörelsen förändra?
  8. Varför växte protesterna mot Vietnamkriget?
  9. Vilka frågor lyfte den moderna miljörörelsen?
  10. Hur kunde TV och fotografier påverka människors syn på krig och protester?
  11. Varför kunde högre utbildning bidra till ökad samhällskritik?
  12. Förklara hur ökat välstånd och ökad protest kunde växa fram samtidigt.
10

Kalla krigets slut – och vad som blev kvar

Under slutet av 1980-talet började det sovjetiska systemet falla sönder. Men kalla krigets slut betydde inte att historien började om från noll.

Målet

Eleverna kan förklara flera orsaker till Sovjetunionens försvagning och resonera om både förändring och kontinuitet efter 1989.

Starta

Vad krävs för att ett system som funnits i flera årtionden plötsligt ska börja falla sönder?

Läs

Kalla krigets slut och arvet efter efterkrigstiden samt Europa efter murens fall .

Gör

  1. Varför försvagades Sovjet? Sortera orsaker under: ekonomi, politik, krig, människor och reformer. Försök hitta minst en faktor under varje rubrik. Klar när: fem olika typer av orsaker finns med.
  2. Från Gorbatjov till 1991. Gör en tidslinje med glasnost, perestrojka, protesterna i Östeuropa, Berlinmurens fall, Tysklands återförening och Sovjetunionens upplösning. Klar när: händelserna ligger i rätt ordning och varje punkt har en kort förklaring.
  3. Mer enat – mer splittrat. Gör två kolumner om Europa efter 1989. I den ena samlar du exempel på samarbete och enande. I den andra exempel på konflikter och splittring. Använd EU, Tyskland, Jugoslavien och NATO. Klar när: minst tre exempel finns i varje kolumn och du har skrivit en slutsats.
Diskutera
  • Var Berlinmurens fall en orsak till kalla krigets slut eller ett resultat av att kalla kriget redan höll på att ta slut?
  • Kan man säga att efterkrigstiden är slut när så många institutioner och konflikter från perioden fortfarande finns kvar?
Frågebatteri – lektion 10 (12 frågor)
  1. Vem var Michail Gorbatjov?
  2. Vad betyder glasnost?
  3. Vad betyder perestrojka?
  4. Vilka ekonomiska problem hade Sovjetunionen?
  5. Hur hade kriget i Afghanistan påverkat Sovjetunionen?
  6. Varför blev Gorbatjovs reformer svåra att kontrollera?
  7. Vad hände med Berlinmuren 1989?
  8. När återförenades Tyskland?
  9. När upplöstes Sovjetunionen?
  10. Varför blev EU attraktivt för flera tidigare kommunistiska stater?
  11. Varför ledde Jugoslaviens sönderfall till konflikter?
  12. Hur kunde Europa efter 1989 bli både mer enat och mer splittrat?

Repetition och examination

Efter de tio lektionerna bör repetitionen inte bestå av att eleverna läser allt en gång till. Låt dem i stället använda det material de redan har byggt.

1. Bygg tidslinjen

Eleverna placerar följande händelser i rätt ordning och skriver en mening om varför varje händelse är viktig: 1945, Berlinblockaden, Koreakriget, Ungernrevolten, Berlinmuren, Kubakrisen, Sovjets invasion av Afghanistan, Berlinmurens fall och Sovjetunionens upplösning.

2. Sex samband att kunna förklara

  • Andra världskriget → kalla kriget.
  • Sovjets kontroll över Östeuropa → västs motreaktion.
  • Kärnvapen → avskräckning → inget direkt stormaktskrig.
  • Andra världskriget → avkolonisering.
  • Ekonomisk tillväxt → större skatteintäkter → välfärd.
  • Sovjetunionens problem → reformer → systemets sammanbrott.

3. Frågebatterierna

Låt eleverna börja med de frågor de själva är mest osäkra på. De 120 frågorna på sidan fungerar därför både som arbetsfrågor under området och som färdig provträning.

4. Provet

Det färdiga provet på SO-portalen innehåller fem fristående delar om kalla krigets händelser och samband, historiska källor, kontinuitet och förändring, avkolonisering samt historiebruk.

Öppna lärarmaterialet: Prov – Efterkrigstiden

Koppling till Lgr22

Arbetsområdet anknyter framför allt till delen Demokratisering och ökad globalisering, cirka 1900 till nutid. Eleverna arbetar med kalla krigets konflikter, framväxten av välfärdssamhället, nya maktförhållanden efter kalla kriget samt långa historiska linjer kring levnadsvillkor, migration och makt.

Genom Nürnbergmaterialet, propagandabilderna och arbetet med historiska jämförelser får eleverna dessutom öva på att tolka historiska källor, granska dem källkritiskt och undersöka hur historia används.

Källor och underlag

  • Skolverket – Läroplan för grundskolan, Lgr22, kursplan i historia.
  • SO-portalen – Efterkrigstiden och områdets undersidor.
  • SO-portalen – Prov: Efterkrigstiden.
  • FN – bakgrund om organisationens bildande och efterkrigstidens internationella samarbete.
  • Forum för levande historia – material om totalitära system, Östtyskland och historiskt förtryck.

Bildreferenser

Den här lektionsplaneringssidan innehåller inga egna bilder. Bilder, kartor och källmaterial används på de länkade elevsidorna, där respektive bildkälla och licens anges.