Den stad som hade erövrat hela världen har nu själv blivit erövrad.
Kyrkofadern Hieronymus i ett brev från Betlehem, år 412
Västroms fall 476 – Folkvandringar, goter, vandaler och varför riket föll
År 410 plundrades staden Rom av goter – för första gången på 800 år hade en fiende tagit sig in. Kyrkofadern Hieronymus skrev att när Rom föll, föll hela världen. Men vad betydde det egentligen att Romarriket ”föll”?
Natten till den 24 augusti år 410 öppnades en av Roms stadsportar. In strömmade tusentals gotiska krigare under sin kung Alarik. I tre dagar plundrade de staden. De tog guld och silver ur palatsen, tände eld på byggnader och förde bort fångar.
Nyheten spreds som en chock genom hela Medelhavsvärlden. Ingen fiende hade tagit sig in i Rom sedan gallerna gjorde det omkring år 390 före Kristus. Långt borta i Betlehem skrev kyrkofadern Hieronymus att han inte kunde tala för att gråten stockade sig i halsen.
Ändå var det märkligt med den chocken. Rom var inte längre rikets huvudstad – kejsaren i väst bodde i Ravenna. Goterna var dessutom själva kristna, och många av dem hade tjänat i den romerska armén. Och riket fanns kvar. Först 66 år senare, år 476, avsattes den siste kejsaren i väst. I öst levde Romarriket vidare i ytterligare tusen år. Så vad var det egentligen som föll – och varför?
Visigoternas plundring av Rom år 410, målad av den franske konstnären Joseph-Noël Sylvestre år 1890 – nästan 1 500 år efter händelsen. Bilden visar hur 1800-talet föreställde sig ”barbarerna”, inte hur det faktiskt såg ut. Public domain, via Wikimedia Commons.IFolkvandringarna
Folk i rörelse
Det som hände Rom började långt österut. Någon gång på 370-talet red ett nytt folk in i Östeuropa från stäpperna i Centralasien: hunnerna.
Hunnerna var skickliga ryttare och bågskyttar, och de folk som bodde norr om Romarrikets gränsfloder Rhen och Donau hade svårt att stå emot dem. Många germanska folk – goter, vandaler, franker och andra – sökte sig i stället in i Romarriket. En del kom som flyktingar och bad om att få bosätta sig, andra trängde in med vapen. Den här tiden kallas folkvandringstiden.
← Svep för att se hela kartan →
Romarriket omkring år 400
Gränsen mellan Väst- och Östrom
Hunner
Visigoter
Vandaler
Franker
Angler och saxare
Romerskt guld till Norden
Folkvandringarna på 300- och 400-talen. Kartan förenklar mycket: det var sällan hela folk som vandrade i en enda lång rad. Grupper splittrades, slog sig ihop med andra och stannade ibland i flera årtionden på samma plats. Karta: SO-portalen. Kustlinjer från Natural Earth (public domain). Gränser och vägar är ungefärliga.
År 376 stod tiotusentals goter vid Donau och bad att få komma in i riket. Kejsar Valens lät dem gå över floden, men romerska ämbetsmän behandlade dem illa och lät dem svälta. Goterna gjorde uppror. Den 9 augusti år 378 möttes goterna och den romerska armén vid staden Adrianopel, i nuvarande Turkiet. Det blev en katastrof för romarna. Kejsaren själv dog, och kanske två tredjedelar av den östromerska armén förintades. En romersk historiker skrev att det inte hade varit en sådan slakt sedan Hannibal besegrade romarna nästan 600 år tidigare.
Efter Adrianopel kunde romarna inte längre hålla goterna utanför riket. I stället fick de stanna som federater, bundsförvanter som bodde inom gränserna och kämpade för kejsaren i utbyte mot land och betalning.
Germaner i romersk tjänst
Det fanns redan många germaner i den romerska armén, och fler blev det. En del steg i graderna och blev generaler. Den mäktigaste mannen i Västrom runt år 400 var generalen Stilicho, vars far var vandal. Gränsen mellan ”romare” och ”barbar” var alltså inte så skarp som det kan låta. Det var ofta germaner som försvarade riket – mot andra germaner.
Samtidigt hade riket delats. När kejsar Theodosius dog år 395 fick hans ena son styra öst och den andra väst. Östrom, med huvudstaden Konstantinopel, var rikare, hade fler städer och var lättare att försvara. Västrom fick ta emot de hårdaste stötarna.
IIRom plundras
Sjuttio år av slag mot Västrom
Plundringen år 410 var bara början. Under de följande årtiondena förlorade Västrom provins efter provins.
406Vandaler och andra folk går över Rhen och tar sig in i Gallien, dagens Frankrike.
410Visigoterna under Alarik plundrar Rom i tre dagar. De slår sig senare ned i södra Gallien och Spanien.
439Vandalerna, som tagit sig över till Nordafrika, erövrar Kartago. Västrom förlorar sin rikaste provins.
451Hunnerkungen Attila går in i Gallien men stoppas av en romersk-gotisk armé på Katalauniska fälten.
452Attila härjar i norra Italien. Han vänder om – och dör året därpå. Hunnernas välde faller sönder.
455Vandalerna seglar från Afrika och plundrar Rom i två veckor.
476Generalen Odoaker avsätter den siste västromerske kejsaren, Romulus Augustulus.
Hunnerkungen Attila blev den mest fruktade av alla. På 440-talet tvingade han Östrom att betala enorma summor guld för att lämna riket i fred. År 451 drog han in i Gallien, men där stoppades han av den romerske generalen Aëtius, som slogs sida vid sida med visigoter. Året därpå gick Attila in i Italien och förstörde staden Aquileia. Varför han vände om är oklart – svält och sjukdomar i hans armé spelade troligen in, liksom ett möte med påven Leo. År 453 dog Attila, och hans rike föll snabbt samman.
Vandalerna och ordet vandalism
Värst för Västrom var kanske vandalerna. De tog sig genom Gallien och Spanien och gick år 429 över till Nordafrika. Tio år senare erövrade de Kartago. Därmed förlorade Västrom den provins som gav mest skatt och mest säd till Roms invånare. År 455 seglade vandalerna till Rom och plundrade staden i två veckor.
Det är därifrån vi har ordet vandalism. Men ordet är inte från antiken. Det hittades på år 1794 av en fransk biskop, Henri Grégoire, som ville fördöma den förstörelse av konst och kyrkor som skedde under franska revolutionen. Många historiker menar i dag att vandalerna inte var värre än andra arméer på sin tid. De plundrade, men de brände inte ner staden. Ordet säger alltså mer om 1700-talet än om vandalerna.
År 476 – ett slut som knappt märktes
Ett guldmynt, en solidus, präglat för Romulus Augustulus, den siste kejsaren i väst. Foto: Classical Numismatic Group, CC BY-SA 2.5, via Wikimedia Commons.
På 470-talet var kejsarna i väst bara marionetter. Den verkliga makten låg hos generalerna och deras germanska soldater. År 475 satte generalen Orestes sin unge son på tronen. Pojken hette Romulus Augustus, men kallades hånfullt Augustulus, ”lille Augustus”.
Året därpå gjorde de germanska soldaterna i Italien uppror. De utropade sin general Odoaker till kung, och Orestes dödades. Odoaker avsatte Romulus Augustulus men lät honom leva och skickade bort honom till ett gods i södra Italien. Sedan gjorde han något viktigt: han utsåg ingen ny kejsare. I stället skickade han kejsarens kläder och tecken till kejsaren i Konstantinopel och styrde själv Italien som kung.
Därför räknas år 476 ofta som året då Västrom föll och antiken tog slut. Men för dem som levde då var det inte en dramatisk vändpunkt. Bönderna fortsatte att bruka jorden, senaten i Rom fortsatte att mötas och latin talades som förut. Det var först ett par generationer senare som en krönikör i Konstantinopel skrev att Västroms rike hade gått under med Augustulus.
Nya kungariken
Där Västrom hade funnits växte i stället germanska kungariken fram. Visigoterna styrde Spanien, vandalerna Nordafrika, östgoterna Italien och angler och saxare tog över stora delar av Britannien. I norr byggde frankerna under kung Chlodvig upp ett rike som blev grunden till det som i dag är Frankrike – landet har till och med fått sitt namn efter dem.
IIIVarför föll Västrom?
Mer än 200 förklaringar
Den tyske historikern Alexander Demandt samlade en gång alla förklaringar till Västroms fall som han kunde hitta. Han kom fram till 210 stycken.
Det säger något viktigt: ett så stort rike faller inte av en enda orsak. Historiker brukar dela in orsakerna i olika typer. De militära handlar om anfallen utifrån och om en armé som blev allt mer beroende av utländska soldater. De politiska handlar om inbördeskrig, korruption och svaga kejsare. De ekonomiska handlar om höga skatter, inflation och minskad handel. Och de sociala orsakerna och miljön handlar om epidemier, ett kallare klimat och en minskande befolkning.
Man kan också skilja mellan långsiktiga orsaker, som pågick under hundratals år och långsamt försvagade riket, och kortsiktiga orsaker – händelser nära i tid som blev droppen som fick bägaren att rinna över.
Kristendomen – en omstridd förklaring
En gammal förklaring är att kristendomen försvagade riket. Redan när Rom plundrades år 410 sa romare som höll fast vid de gamla gudarna att staden straffades för att man hade övergett dem. På 1700-talet skrev den brittiske historikern Edward Gibbon att kristendomen fick människor att bry sig mer om himlen än om att försvara riket. I dag avvisar de flesta historiker den förklaringen. Östrom var minst lika kristet – och överlevde i tusen år till.
Nu är det din tur att pröva orsakerna. Vilka tror du väger tyngst? Läs mer om hur historiker arbetar med orsak och konsekvens.
Orsaksbygget
Bygg din förklaring
Här är tolv orsaker som historiker har pekat ut. Din uppgift är att sortera dem och sedan välja ut de tre viktigaste.
Sortera korten efter typ (militär, politisk, ekonomisk, social och miljö) och tid (långsiktig eller kortsiktig).
Kontrollera och läs varför historiker brukar placera korten som de gör.
Välj ut de tre orsaker du tycker är viktigast – och se vilken historiker du tänker som.
Skriv av ett schema med fyra kolumner – militär, politisk, ekonomisk, social och miljö – och två rader – långsiktig och kortsiktig. Placera sedan in de tolv orsakerna och ringa in de tre viktigaste.
Hunnerna trycker på. Ryttarfolket från Centralasien jagar goter och andra folk mot rikets gränser på 370-talet.
Katastrofen vid Adrianopel 378. Goterna förintar en romersk armé och dödar kejsar Valens.
Armén blir beroende av germaner. Riket betalar germanska krigare och generaler för att försvara gränserna. Deras lojalitet går till den som betalar.
Inbördeskrig och mördade kejsare. På 200-talet har Rom ett tjugotal kejsare på femtio år. Generaler slåss om makten i stället för att försvara gränserna.
Riket delas i två. År 395 delas riket mellan två bröder. Östrom är rikare och lättare att försvara – Västrom får ta de hårdaste stötarna.
Barnkejsare och mäktiga generaler. På 400-talet sitter unga eller svaga kejsare på tronen, medan generaler som Stilicho och Odoaker har den verkliga makten.
Skatterna blir för höga. För att betala armén höjs skatterna. Bönder flyr från sina gårdar eller tvingas stanna kvar på jorden.
Mynten blir nästan värdelösa. Kejsarna blandar ut silvermynten med koppar för att kunna betala soldaterna. Priserna rusar – det kallas inflation.
Vandalerna tar Nordafrika. År 439 faller Kartago. Västrom förlorar sin rikaste provins, sin viktigaste kornbod och stora skatteinkomster.
Stora epidemier. Två farsoter på 100- och 200-talet dödar miljontals människor. Färre blir kvar att bruka jorden och bli soldater.
Kallare och ostadigare klimat. Efter flera varma och stabila århundraden blir klimatet kallare och mer ombytligt. Skördarna blir sämre.
Befolkningen minskar. Städerna krymper och handeln minskar. Det blir svårare att fylla både åkrar och legioner.
Korten
Alla kort ligger i schemat. Klicka på ett kort om du vill flytta det.
Klicka på ett kort och sedan på den ruta i schemat där du vill lägga det.
Militär
Politisk
Ekonomisk
Social och miljö
Långsiktigpågick i hundra år eller mer
Kortsiktighände nära i tid, på 370–400-talen
Dina tre viktigaste orsaker
1–
2–
3–
Historikerna genom tiderna
Samma fall – olika svar
Människor har försökt förklara Roms fall i över 1 500 år. Svaren har förändrats – och de säger ofta lika mycket om historikernas egen tid som om Rom.
ca 420
Augustinus – Guds stad
Romare som höll fast vid de gamla gudarna skyllde plundringen på de kristna. Kyrkofadern Augustinus svarade att alla jordiska riken går under förr eller senare. Bara Guds rike består.
1776
Edward Gibbon – Romarrikets nedgång och fall
Riket blev för stort, soldaterna slutade vara romare, generalerna slogs om makten och kristendomen gjorde folk mindre intresserade av att försvara riket. Gibbon skrev under upplysningstiden, när många lärda var kritiska mot kyrkan.
1937
Henri Pirenne
Romarriket fortsatte på många sätt efter 476, och handeln över Medelhavet levde vidare. Det verkliga slutet kom först när araberna tog kontroll över Medelhavet på 600-talet.
1964
A.H.M. Jones
En enorm armé och förvaltning skulle betalas av bönderna, och skatterna blev för tunga. Västrom var dessutom fattigare och mer utsatt för anfall än Östrom.
1971
Peter Brown
Man ska inte tala om ett fall utan om en förvandling, en ny tid som han kallade senantiken. Kristendom, romersk lag och latin levde vidare i de nya kungarikena.
1984
Alexander Demandt
Samlade 210 olika förklaringar som har getts genom tiderna – och visade hur svårt det är att hitta en enda orsak.
2005
Peter Heather
Hunnerna satte igång en kedjereaktion. Det var trycket utifrån och förlusten av Nordafrika som knäckte Västrom, inte ett inre förfall.
2005
Bryan Ward-Perkins
Jo, det var ett verkligt fall! Arkeologin visar att människor fick det mycket sämre: färre mynt, enklare krukor, hus av trä i stället för sten – till och med korna blev mindre.
2017
Kyle Harper
Naturen spelade en huvudroll. Ett kallare och ostadigare klimat och svåra epidemier försvagade riket inifrån. Harper skrev i en tid då många oroade sig för klimatförändringar och pandemier.
”Förstörelse”, en av fem målningar i serien The Course of Empire av amerikanen Thomas Cole, 1836. Serien visar hur ett påhittat rike växer, blomstrar och går under. Cole ville varna sitt eget land, USA – Roms fall har länge använts som en varning till samtiden. New-York Historical Society. Public domain, via Wikimedia Commons.
Fall eller förvandling?
Den största frågan är kanske om Västrom verkligen ”föll”. Mycket levde vidare. Den kristna kyrkan och påven i Rom blev starkare än någonsin. Latinet förblev kyrkans och de lärdas språk i Europa i mer än tusen år, och ur det växte italienska, franska, spanska och portugisiska fram. Romersk lag blev grunden för lagarna i många europeiska länder. De nya germanska kungarna ville ofta inte förstöra det romerska – de ville vara en del av det.
Men arkeologerna påminner om att livet för vanliga människor blev hårdare i många områden. I Britannien slutade man nästan helt att använda mynt och tillverka keramik på drejskiva, och stenhus ersattes av trähus. Både förvandling och fall kan alltså vara rätt – beroende på var man tittar och vem man frågar.
Varför har historiker så olika förklaringar – och kan flera vara rätt samtidigt?
Diskutera med en klasskamrat. Tänk på:
Vilka källor historikerna har haft – skrivna texter eller arkeologiska fynd.
Vilken tid historikerna själva levde i, och vad som oroade människor då.
Om en långsiktig och en kortsiktig orsak kan hänga ihop.
IVUnder tiden i Norden
Guldet som kom norrut
I Skandinavien kallas tiden från omkring år 400 till 550 för folkvandringstid. Romarriket låg långt bort, men dess guld nådde ända hit.
Arkeologer har hittat hundratals romerska guldmynt, solidi, i Sverige. De flesta kommer från Öland och Gotland och är präglade på 400-talet. Hur kom de hit? En förklaring är att män från Norden tjänade som legosoldater i romerska och germanska arméer och fick betalt i guld. Guldet kan också ha kommit som gåvor, handel eller byte.
Mycket av guldet smältes ner och blev smycken. Den största guldskatten i Sverige, Timboholmsskatten från Västergötland, väger drygt sju kilo – det motsvarar minst 1 500 romerska guldmynt. Några av de mest praktfulla föremålen från tiden är tre stora guldhalskragar, två från Ålleberg och Möne i Västergötland och en från Färjestaden på Öland. De är tillverkade i Sverige omkring år 500 och finns i dag på Historiska museet i Stockholm.
Guldet förde också med sig oro. I Sandby borg på Öland, en befäst by från 400-talet, har arkeologer hittat människor som dödades i ett överfall – och ett romerskt guldmynt gömt i ett stolphål. Forskarna tror att rikedomen från söder kan ha skapat konflikter även här uppe i norr.
Folkvandringstiden slutade i en kris. Kring år 536 orsakade stora vulkanutbrott att solen skymdes och somrarna blev kalla i flera år. Klimatet förblev kyligare i över hundra år, och i Skandinavien övergavs många gårdar. Kanske är det minnet av den tiden som lever kvar i de fornnordiska berättelserna om fimbulvintern, den långa vintern före världens undergång.
Packa i väskan
Ett ord och en fråga
vandalism
Nästa gång du ser klotter eller en sönderslagen busskur kan du tänka på att ordet kommer från ett germanskt folk som plundrade Rom år 455 – men att ordet hittades på först 1 300 år senare, och att vandalerna kanske inte var värre än någon annan.
Ta också med dig den stora frågan: Varför faller stora riken? Svaret är nästan aldrig en enda orsak. Det brukar vara långsiktiga problem som gör ett rike sårbart, och kortsiktiga händelser som till slut får det att rasa. Den frågan kommer du att möta igen – när du läser om andra imperier, och kanske när du läser nyheterna.
Begrepp
Ord att kunna
Folkvandringar
Stora förflyttningar av folk, särskilt i Europa på 300–500-talen.
Hunner
Ryttarfolk från Centralasien som trängde in i Europa.
Germaner
Folk i norra Europa, till exempel goter, vandaler och franker.
University of Washington. 210 reasons for the decline of the Roman Empire (efter A. Demandt, Der Fall Roms, 1984). washington.edu
Heather, P. och Ward-Perkins, B. The Fall of Rome – an author dialogue. OUPblog, 2005. blog.oup.com
Garrick-Mason, I. Why Rome fell (recension av Heather och Ward-Perkins). The Spectator, 2005. spectator.com
Future Earth. Climate change affected the fall of the Roman Empire (2016). futureearth.org
Büntgen, U. m.fl. Cooling and societal change during the Late Antique Little Ice Age from 536 to around 660 AD. Nature Geoscience, 2016. uni-mainz.de (pdf)