Kejsar Augustus och Pax Romana Romarrikets guldålder
Augustus ska ha skrutit om att han fann Rom en stad av tegel och lämnade den en stad av marmor. Han kallade sig inte kung, utan ”förste medborgare”. Men i över fyrtio år hade han all verklig makt – och han var en mästare på propaganda.
Augustus från Prima Porta, i dag i Vatikanmuseerna.
IEn kejsare som inte ville kallas kejsare
Den 16 januari år 27 före Kristus samlades Roms senat för att hedra en 35-årig man. Han hette Gaius Octavianus och var adoptivson till Julius Caesar, som hade mördats sjutton år tidigare. Efter Caesars död hade Octavianus kämpat sig fram genom ett långt och blodigt inbördeskrig. Han hade slagit sina sista rivaler, Marcus Antonius och den egyptiska drottningen Kleopatra, i sjöslaget vid Actium år 31 före Kristus. Nu fanns det ingen kvar som kunde utmana honom.
Några dagar tidigare hade han gjort något överraskande. Han hade förklarat att han lämnade tillbaka makten till senaten och folket. Republiken, sa han, var återställd. Nu tackade senaten genom att ge honom ett nytt namn: Augustus, ”den upphöjde” eller ”den vördnadsvärde”. Ett namn som lät nästan heligt – men som inte var en kungatitel.
Ordet kung var nämligen förbjudet i Rom. Romarna hade jagat bort sin siste kung nästan femhundra år tidigare, och Julius Caesar hade mördats just för att senatorerna trodde att han ville bli kung. Augustus hade lärt sig av sin adoptivfars misstag. Han kallade sig i stället princeps, ”förste medborgare”: en romare bland andra romare, bara lite mer respekterad.
Verkligheten såg annorlunda ut. Senaten fick finnas kvar, valen hölls och de gamla ämbetena fanns som förut. Men Augustus behöll kontrollen över de provinser där nästan alla legioner stod. Soldaterna svor trohet till honom personligen, och han hade pengarna att betala dem. Han bestämde i praktiken vem som blev vald. Det var ett kejsardöme klätt i republikens kläder.
Mot slutet av sitt liv skrev Augustus själv ner vad han hade åstadkommit. Texten, som kallas Res Gestae, ”det som gjorts”, höggs in på bronstavlor utanför hans gravmonument i Rom. Där påstår han att han efter år 27 stod över alla andra i anseende, men att han inte hade mer makt än sina kollegor i ämbetena. Det är ett av historiens mest välformulerade understatement.
Augustus såg också till att hans namn skulle leva vidare. År 8 före Kristus beslöt senaten att månaden Sextilis skulle byta namn till Augustus – den månad vi i dag kallar augusti. Den kom efter juli, som redan bar Julius Caesars namn. Skalden Vergilius skrev under samma tid ett stort hjälte-epos, Aeneiden, om hur romarna härstammade från trojanska flyktingar. Läs mer om berättelsen i artikeln om Roms grundande.
Hur kan en man som tagit makten genom inbördeskrig framstå som den som skänkt folket fred? Svaret heter propaganda – och Augustus hade fler verktyg än de flesta.
ÖvningKejsarens propagandamaskin
Året är 20 före Kristus. Du är en av Augustus närmaste rådgivare, och din uppgift är att stärka kejsarens rykte hos alla grupper i riket. Du har sex verktyg. Välj ett i taget och se hur Augustus faktiskt använde det – och vem budskapet var riktat till.
Senatorerna
Soldaterna
Folket i Rom
Provinserna
Du har använt 0 av 6 verktyg.
Mynt – ditt ansikte i allas händer
Verkligt exempel
Silvermynt med Augustus porträtt och namnet CAESAR AVGVSTVS cirkulerade i hela riket. Efter erövringen av Egypten präglades mynt med en krokodil och orden AEGVPTO CAPTA, ”Egypten erövrat”.
Vem nåddes?
Alla som handlade – från Spanien till Syrien. Särskilt soldaterna, som fick sin lön i mynt. Ett mynt var antikens nyhetsflöde: det gick från hand till hand och bar samma bild överallt.
Budskapet
Det är jag som segrar, och det är jag som betalar.
Statyer – för evigt ung
Verkligt exempel
Statyn från Prima Porta visar Augustus barfota som en gud, i fältherrens rustning. På bröstet syns hur parterna lämnar tillbaka de romerska fälttecken de tagit i strid – något Augustus faktiskt fick till genom förhandlingar år 20 före Kristus. Han avbildades som ung man hela livet, trots att han blev 75 år.
Vem nåddes?
Invånarna i städer över hela riket, där statyer av kejsaren stod på torg och i tempel. De flesta såg honom aldrig – men alla visste hur han såg ut.
Budskapet
Kejsaren är stark, segerrik och nästan gudomlig.
Tempel – fred i marmor
Verkligt exempel
Fredsaltaret, Ara Pacis, invigdes år 9 före Kristus. Dess reliefer visar Augustus familj i en högtidlig procession och bilder av fruktbarhet och överflöd. Enligt sin egen redogörelse lät han dessutom reparera 82 tempel i Rom under ett enda år.
Vem nåddes?
Folket och senatorerna i Rom – och, trodde man, gudarna själva.
Budskapet
Under Augustus har gudarna förlåtit Rom. Kriget är slut, och freden ger välstånd.
Spel för folket – underhållning i stor skala
Verkligt exempel
Augustus räknade själv upp sina spel: åtta gladiatorspel där omkring 10 000 man stred, 26 djurjakter där ungefär 3 500 vilda djur dödades, och ett låtsat sjöslag på en grävd sjö vid Tibern, med 30 stora skepp och omkring 3 000 stridande.
Vem nåddes?
Hundratusentals vanliga invånare i Rom, som kunde se spelen gratis.
Budskapet
Kejsaren är generös – och han är den som ger dig något att se fram emot.
En dikt – en historia om varifrån vi kommer
Verkligt exempel
Vergilius Aeneiden berättar om trojanen Aeneas, som efter Trojas fall seglar till Italien och blir romarnas stamfar. Hans son Iulus blir i dikten förfader till den juliska släkten – alltså till Augustus egen familj. Augustus vän Maecenas samlade och stöttade flera skalder, bland dem Vergilius och Horatius.
Vem nåddes?
Den läskunniga överklassen och senatorerna, som läste och lyssnade på högläsning av poesi.
Budskapet
Augustus makt är inte ett maktövertagande. Den är ödets och gudarnas plan.
Gratis säd – bröd på bordet
Verkligt exempel
I Rom fick knappt 200 000 fattiga män statlig spannmål. När skördarna slog fel köpte Augustus säd med sina egna pengar och delade ut den, och han gav penninggåvor till folket flera gånger.
Vem nåddes?
Roms fattiga – den grupp som lättast kunde bli ett hot om de svalt.
Budskapet
Kejsaren tar hand om dig. Så länge han styr behöver du inte hungra.
Maskinen är igång
Med sex verktyg nådde Augustus alla viktiga grupper: soldaterna med pengar, folket i Rom med bröd och spel, senatorerna med poesi och tempel, och provinserna med mynt och statyer. Inget av det var lögn rakt av. Freden var verklig, och spelen ägde rum. Propagandans styrka låg i vad som valdes ut – och i vad som aldrig syntes, som de tusentals som dödats i inbördeskrigen.
I dag använder ledare andra verktyg: noga utvalda bilder på sociala medier, korta klipp och budskap som riktas till olika grupper. Fundera på vilket av Augustus verktyg som liknar ett Instagramflöde mest. Läs mer om hur bilder och budskap byggs upp i dag i artikeln Influencers och digital trovärdighet.
IIPax Romana – tvåhundra år av fred
Augustus död år 14 efter Kristus blev inte slutet på den ordning han byggt upp. Tvärtom. Perioden från hans maktövertagande fram till omkring år 180 kallas Pax Romana, den romerska freden. Under ungefär tvåhundra år var Medelhavsvärlden lugnare än den någonsin varit förut.
Freden märktes framför allt i handeln. Fartyg fraktade spannmål från Egypten, olivolja från Spanien och vin från Gallien över ett hav som romarna kallade mare nostrum, ”vårt hav”. Sjöröveriet var i stort sett borta, och romerska vägar band samman riket. En köpman kunde resa från Britannien till Syrien och betala med samma mynt, följa samma lagar och göra sig förstådd på latin i väster eller grekiska i öster. Riket hade uppskattningsvis 50–70 miljoner invånare, kanske en femtedel av hela jordens befolkning.
Romarriket när det var som störst, år 117 efter Kristus under kejsar Trajanus. Hela Medelhavet var omringat av romerskt land.Karta: ArdadN, RomanEmpire 117.svg, Wikimedia Commons, allmän egendom.
Men ”fred” betydde inte att det aldrig var krig. Freden byggde på en stark armé vid rikets gränser – mer om den i artikeln om den romerska armén. Och freden gällde inte dem som gjorde motstånd. När drottning Boudicca ledde ett uppror i Britannien år 60–61 slogs det ner med våld. När judarna i Judeen gjorde uppror år 66 svarade Rom med att förstöra templet i Jerusalem år 70. Och efter Neros död år 68 utbröt ett kort inbördeskrig, där fyra män blev kejsare på ett enda år.
Pax Romana var alltså en fred på Roms villkor. Den romerske historikern Tacitus lät en hövding från Britannien uttrycka saken skarpt: romarna skapar en öken och kallar det fred. Orden är Tacitus egna, men de visar att man redan i antiken förstod att freden såg olika ut beroende på vem man frågade.
IIIKejsarna efter Augustus
Augustus hade skapat en ny sorts stat, men han hade ett problem: det fanns ingen regel för vem som skulle ta över. Kejsarmakten gick därför ofta i arv inom familjen, ibland genom adoption. Ibland blev resultatet en skicklig härskare, ibland raka motsatsen.
Caligula37–41 e.Kr. Den unge kejsaren beskrivs av senare historiker som grym och galen. Han ska ha velat göra sin häst till konsul. Efter mindre än fyra år mördades han av sina egna livvakter.
Nero54–68 e.Kr. År 64 brann stora delar av Rom. Nero befann sig i staden Antium när branden bröt ut, men ett rykte spreds om att han själv hade anlagt den och sjungit medan staden brann. För att avleda misstankarna pekade han ut de kristna som skyldiga och lät avrätta många av dem på grymma sätt. Läs mer i artikeln om kristendomen i romarriket.
Vespasianus69–79 e.Kr. Generalen som vann inbördeskriget efter Nero. Han lät börja bygga den väldiga arenan som vi i dag kallar Colosseum, på platsen där Neros enorma palats haft en konstgjord sjö. Kejsarens privata lyx blev en arena för folket – ännu ett sätt att vinna dess gillande.
Colosseum invigdes år 80 under Vespasianus son Titus och rymde omkring 50 000 åskådare. Spelen för folket hade blivit en del av hur kejsare styrde.Foto: Paul Zangaro, Colosseum exterior 2007, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0.
Trajanus98–117 e.Kr. En erfaren soldat från Spanien, den förste kejsaren som inte var född i Italien. Han erövrade Dakien, ungefär dagens Rumänien, och områden i Mesopotamien. När han dog år 117 var riket större än det någonsin hade varit – eller skulle bli igen.
Hadrianus117–138 e.Kr. Trajanus efterträdare drog i stället tillbaka gränserna och satsade på att försvara det riket redan hade. Han reste runt i nästan alla provinser. I Britannien lät han från år 122 bygga en mur tvärs över norra England, omkring tolv mil lång, med fort och vakttorn längs hela sträckan.
Hadrianus mur vid Greenhead Lough i norra England. Muren var både försvar och en tydlig signal om var Rom slutade.Foto: Velela, Hadrian’s wall at Greenhead Lough, Wikimedia Commons, allmän egendom.
Marcus Aurelius161–180 e.Kr. Kallas ”filosofkejsaren”. Han tillbringade stora delar av sin tid i krig mot germanska folk vid Donau, och under hans tid drabbades riket av en svår farsotsepidemi. I fältlägret skrev han på grekiska ner tankar om pliktkänsla, självbehärskning och döden. Anteckningarna, som han aldrig tänkt publicera, är kända som Självbetraktelser och läses än i dag.
När Marcus Aurelius dog år 180 tog hans son Commodus över, och han blev en av de mest illa omtalade kejsarna av alla. Historikern Cassius Dio, som själv levde under Commodus, skrev att historien nu sjönk från ett rike av guld till ett av järn och rost. Många forskare låter Pax Romana sluta just där.
Vem skrev om de ”onda” kejsarna?
Det mesta vi vet om Caligula och Nero kommer från tre författare: Tacitus, Suetonius och Cassius Dio. Alla skrev de flera decennier, ibland mer än hundra år, efter händelserna. Alla tillhörde Roms överklass, och Tacitus och Cassius Dio var själva senatorer.
Det spelar roll. Kejsare som respekterade senaten, som Trajanus och Marcus Aurelius, fick ofta gott eftermäle. Kejsare som förödmjukade senatorerna, avrättade dem eller tog deras pengar, som Caligula och Nero, beskrivs som monster. Vissa historier, till exempel den om hästen som skulle bli konsul, kan ha varit skvaller eller medvetna överdrifter. Det betyder inte att Nero och Caligula var goda härskare – men det betyder att bilden av dem är formad av deras fiender.
Föreställ dig att en kejsare blev älskad av folket i Rom men hatad av senaten. Hur skulle han beskrivas i de källor som överlevt till i dag – och vad skulle vi aldrig få veta?
Arvet
Augustus dog den 19 augusti år 14 efter Kristus, i den månad som bar hans namn. Enligt Suetonius frågade han sina vänner på dödsbädden om han hade spelat sin roll i livets komedi väl. Frågan passar en man som förstod bättre än de flesta att makt inte bara handlar om soldater och lagar, utan också om bilder, berättelser och hur man ser ut i andras ögon.
Ordet princeps lever kvar i det svenska ordet prins. Namnet Caesar blev titel och gav upphov till både det tyska ordet Kaiser och det ryska tsar. Och varje gång vi skriver augusti i en kalender använder vi fortfarande ett resultat av Augustus propaganda.
Packa i väskan
Månaden augusti – och idén om en ledare som styr genom bilder och budskap.
Begrepp
Begrepp
Förklaring
Kejsardöme
Stat som styrs av en kejsare.
Augustus
Roms förste kejsare, som styrde från 27 f.Kr. till sin död 14 e.Kr. Namnet betyder ”den upphöjde”.
Princeps
”Förste medborgare”, Augustus titel.
Pax Romana
Den romerska freden, cirka 27 f.Kr.–180 e.Kr.
Propaganda
Budskap som sprids för att påverka människors åsikter.