Lektionsplanering – Andra världskriget

Andra världskriget

En lektionsplanering i historia för årskurs 7–9.

Andra världskriget är historiens mest omfattande konflikt, och den här planeringen bygger arbetsområdet kring 28 lektioner: krigets utbrott, hur det spred sig till Nordafrika, Sovjetunionen och Stilla havet, vändpunkterna vid Stalingrad och Normandie, de olika parternas krig, människorna som levde och stred i det, vapnen som förändrade krigföringen, och åtta av krigets mest kända befälhavare och ledare. Varje lektion är fristående med egna uppgifter, frågeställningar och ett frågebatteri till texten som går att öppna och skriva ut, och länkar direkt till materialet på portalen — plocka de lektioner som passar din grupp och den tid ni har.

Hitler, Mussolini och Stalin är redan djupbehandlade i mellankrigstiden-planeringen, så de har inte fått egna lektioner här igen. Krigets profiler nedan fokuserar i stället på de befälhavare och ledare som är specifika för själva kriget.

Hoppa till del: Krigets utbrott (1–3) Kriget breder ut sig (4–6) Krigets vändpunkt (7–9) Dom olika parterna (10–13) Människorna i kriget (14–16) Vapen och militärteknik (17–19) Krigets profiler (20–27) Sammanfattning och examination (28)

Kopplingar till läroplanen

  • Orsaker till och förlopp av andra världskriget i Europa och Asien
  • Krigets konsekvenser för civilbefolkning, soldater och utsatta grupper
  • Diktaturers krigföring och konsekvenserna av total mobilisering
  • Historiska personers handlingsutrymme och ansvar i sitt sammanhang
  • Teknikens och underrättelsearbetets betydelse för krigets förlopp
  • Sveriges roll och neutralitetspolitik under kriget

Lektionsöversikt

Del: Krigets utbrott

1Blixtkriget – Polen faller 1939

En ny sorts krigföring, så snabb att den fick ett eget namn — vad var blixtkrig?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv vad som kännetecknade den tyska blixtkrigstaktiken.
  2. Gör en tidslinje över Polens fall, från den 1 september 1939 till kapitulationen.
  3. Förklara vilken roll Sovjetunionen spelade i anfallet på Polen.

Frågeställningar

  • Varför blev blixtkriget så framgångsrikt just i inledningen av kriget?
  • Vad skiljer blixtkriget från första världskrigets skyttegravskrig?

Material: Blixtkriget – Polen faller 1939

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilket datum inledde Tyskland anfallet på Polen?
  2. Vad betyder ordet blixtkrig (blitzkrieg)?
  3. Vilka vapenslag samverkade i blixtkrigstaktiken?
  4. Vilket land anföll Polen från öster kort efter Tysklands anfall?
  5. Hur länge tog det innan Polen kapitulerade?
  6. Vad blev följden för Polens befolkning och territorium efter nederlaget?

2Väst faller – Frankrike och Norden

Frankrike hade en av Europas starkaste arméer — hur kunde landet falla på bara sex veckor?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv hur Tyskland lyckades besegra Frankrike så snabbt.
  2. Förklara vad som hände i Norden, inklusive Danmark och Norge, under samma period.
  3. Undersök varför den franska Maginotlinjen inte kunde stoppa den tyska framryckningen.

Frågeställningar

  • Vad säger Frankrikes snabba fall om riskerna med att förbereda sig för ”förra kriget” i stället för nästa?
  • Hur påverkade ockupationen av Norden Sverige, som förblev neutralt?

Material: Väst faller – Frankrike och norden

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilket år ockuperade Tyskland Danmark och Norge?
  2. Vad var Maginotlinjen tänkt att skydda mot?
  3. Varför kunde tyska styrkor kringgå Maginotlinjen?
  4. Hur lång tid tog det innan Frankrike kapitulerade?
  5. Vad hände med Frankrike politiskt efter nederlaget, till exempel Vichyregimen?
  6. Hur påverkades de nordiska länderna olika av krigets utbrott?

3Slaget om Storbritannien

Kan ett land vinna ett krig genom att bara överleva ett flyganfall?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv vad slaget om Storbritannien gick ut på.
  2. Förklara varför det tyska flygvapnet inte lyckades besegra det brittiska.
  3. Undersök vilken betydelse slaget fick för krigets fortsatta förlopp.

Frågeställningar

  • Varför räknas slaget om Storbritannien som en viktig vändpunkt, trots att inga marktrupper mötte varandra?
  • Vad krävdes av civilbefolkningen i Storbritannien under bombningarna?

Material: Slaget om Storbritannien

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilket år ägde slaget om Storbritannien rum?
  2. Vilka flygvapen mötte varandra i striden?
  3. Vad var det tyska målet med luftoffensiven?
  4. Vilken ny teknik hjälpte britterna att upptäcka anfallande flygplan i tid?
  5. Varför misslyckades den tyska planerade invasionen av Storbritannien?
  6. Vad blev de långsiktiga konsekvenserna av att Storbritannien höll stånd?

Del: Kriget breder ut sig

4Stillahavskriget

Ett anfall på en söndagsmorgon drog in ett helt nytt land i kriget — vad hände i Stilla havet?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv attacken mot Pearl Harbor och dess följder.
  2. Förklara hur kriget i Stilla havet utvecklades mellan Japan och USA.
  3. Undersök vilken roll havet och öarna spelade för hur kriget utkämpades där.

Frågeställningar

  • Varför valde Japan att anfalla USA, trots att det innebar en stor risk?
  • Hur skilde sig Stillahavskriget från kriget i Europa?

Material: Stillahavskriget

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilket datum anföll Japan Pearl Harbor?
  2. Vad var målet med den japanska attacken?
  3. Vad blev den omedelbara följden för USA?
  4. Vilken typ av strider var vanliga i Stillahavskriget, till exempel sjöslag eller ö-hoppning?
  5. Ge ett exempel på ett viktigt slag i Stillahavskriget.
  6. Hur påverkade kriget civilbefolkningen i de områden som drabbades?

5Ökenräven Rommel i Nordafrika

En general så skicklig att till och med fienden beundrade honom — vem var Ökenräven?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv kriget i Nordafrika och varför regionen var strategiskt viktig.
  2. Förklara vilken taktik Rommel blev känd för.
  3. Undersök hur kriget i Nordafrika till slut avgjordes.

Frågeställningar

  • Varför fick Rommel ett rykte om sig som en ”hederlig” general, även bland motståndarna?
  • Vad säger kriget i Nordafrika om hur ökenklimat påverkar krigföring?

Material: Ökenräven Rommel i Nordafrika

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilket smeknamn fick Erwin Rommel, och varför?
  2. Vilka länder stred om kontrollen över Nordafrika?
  3. Varför var Nordafrika strategiskt viktigt, till exempel för oljetillgångar och Suezkanalen?
  4. Vilket slag brukar räknas som vändpunkten i Nordafrika?
  5. Vem ledde de brittiska styrkorna vid den vändpunkten?
  6. Hur slutade kriget i Nordafrika?

6Operation Barbarossa

Det största militära anfallet i historien riktades mot en tidigare bundsförvant — vad var Operation Barbarossa?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv vad Operation Barbarossa var och när den inleddes.
  2. Förklara varför Hitler valde att anfalla Sovjetunionen, trots Molotov-Ribbentrop-pakten.
  3. Undersök vilka problem den tyska armén stötte på under invasionen.

Frågeställningar

  • Varför räknas beslutet att anfalla Sovjetunionen som ett av krigets mest ödesdigra misstag för Tyskland?
  • Vad kan vintern och avstånden i Ryssland lära oss om militär planering?

Material: Operation Barbarossa

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilket datum inleddes Operation Barbarossa?
  2. Vilket land anföll Tyskland genom operationen?
  3. Vad bröt anfallet mot, med tanke på tidigare avtal?
  4. Vilka problem mötte den tyska armén under framryckningen mot vintern?
  5. Hur stor var den tyska styrkan som sattes in i anfallet?
  6. Vilken betydelse fick Operation Barbarossa för resten av kriget?

Del: Krigets vändpunkt

7Slaget vid Stalingrad

En stad, uppkallad efter Sovjetunionens ledare, blev scenen för krigets mest ödesdigra strid.

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv förloppet i slaget vid Stalingrad.
  2. Förklara varför slaget blev så avgörande för krigets fortsatta utveckling.
  3. Undersök hur strider i en stad, ”gathuskrig”, skilde sig från strider på öppna fält.

Frågeställningar

  • Varför blev just Stalingrad så symboliskt viktigt för båda sidor?
  • Vad kan slagets enorma förluster lära oss om totalt krig?

Material: Slaget vid Stalingrad

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. När pågick slaget vid Stalingrad?
  2. Varför var staden strategiskt och symboliskt viktig?
  3. Vad innebar det att den tyska sjätte armén blev innesluten?
  4. Vem ledde den sovjetiska motoffensiven?
  5. Ungefär hur många dog eller skadades i slaget totalt?
  6. Varför räknas Stalingrad som en av krigets viktigaste vändpunkter?

8Östfronten 1943–1945

Efter Stalingrad vände krigslyckan — men hur lång väg återstod till Berlin?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv hur östfronten utvecklades efter slaget vid Stalingrad.
  2. Ge exempel på viktiga strider eller offensiver under perioden 1943–1945.
  3. Förklara hur den sovjetiska arméns framryckning till slut nådde Berlin.

Frågeställningar

  • Varför tog det ändå två år från Stalingrad till krigsslutet, trots att Sovjetunionen fått initiativet?
  • Vilken roll spelade östfronten för det totala antalet döda under andra världskriget?

Material: Östfronten 1943–1945

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilket slag räknas ofta som det största pansarslaget i historien, och när ägde det rum?
  2. Hur utvecklades den sovjetiska arméns styrka och taktik under perioden?
  3. Vilka länder befriades eller erövrades av Sovjetunionen på vägen mot Tyskland?
  4. Vad hände i Berlin i april–maj 1945?
  5. Vem tog sitt eget liv i samband med stadens fall?
  6. Varför var östfronten den mest förlustrika delen av kriget i Europa?

9Dagen D – 6/6 1944

Den största sjöburna invasionen i historien skulle avgöra krigets utgång i väst.

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv förberedelserna och genomförandet av landstigningen i Normandie.
  2. Förklara varför de allierade valde just den platsen och det datumet.
  3. Undersök vilka svårigheter de allierade styrkorna mötte på stränderna.

Frågeställningar

  • Varför var det så viktigt att öppna en andra front i väst samtidigt som striderna pågick i öst?
  • Vad krävs för att planera och genomföra en operation av den här storleken?

Material: Dagen D – 6/6 1944

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilket datum genomfördes landstigningen i Normandie?
  2. Vilka länder deltog i den allierade invasionsstyrkan?
  3. Hur många stränder, och vilka kodnamn, landsteg de allierade på?
  4. Vilka vilseledningsåtgärder använde de allierade för att lura tyskarna om var invasionen skulle ske?
  5. Hur stora förluster led de allierade styrkorna under själva landstigningen?
  6. Vilken betydelse fick Dagen D för krigets fortsatta förlopp i väst?

Del: Dom olika parterna

10Nazityskland i krig

Hur organiserade en diktatur hela sitt samhälle kring krig i sex år?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv hur det nazistiska Tyskland organiserade sin krigsekonomi och militär.
  2. Förklara hur civilbefolkningen i Tyskland påverkades allt mer ju längre kriget pågick.
  3. Undersök hur regimens propaganda förändrades i takt med att kriget vände.

Frågeställningar

  • Hur länge kan ett samhälle hålla ihop under total krigsmobilisering innan det bryter samman?
  • Vad säger Nazitysklands sammanbrott 1945 om gränserna för vad diktaturer kan uthärda?

Material: Nazityskland i krig

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Hur organiserades den tyska krigsekonomin under kriget?
  2. Vilken roll spelade tvångsarbete och slavarbete i den tyska krigsindustrin?
  3. Hur påverkades tysk civilbefolkning av allierade bombningar?
  4. Hur förändrades den tyska propagandan när kriget vände till Tysklands nackdel?
  5. Vad hände i Tyskland i de sista månaderna av kriget?
  6. Hur och när kapitulerade Nazityskland?

11Sverige under andra världskriget

Sverige förblev neutralt — men vad kostade den neutraliteten egentligen?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv Sveriges officiella hållning under kriget.
  2. Ge exempel på eftergifter Sverige gjorde gentemot Tyskland, till exempel transiteringstrafiken.
  3. Undersök hur Sverige samtidigt hjälpte till på andra sätt, till exempel med flyktingmottagning.

Frågeställningar

  • Var Sveriges neutralitetspolitik moraliskt försvarbar, med tanke på eftergifterna till Tyskland?
  • Vad hade Sverige kunnat göra annorlunda, med den kunskap vi har i dag?

Material: Sverige under andra världskriget

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilken officiell hållning hade Sverige under kriget?
  2. Vad innebar den så kallade transiteringstrafiken av tyska trupper genom Sverige?
  3. Ge ett exempel på hur Sverige handlade med Tyskland under kriget.
  4. Hur agerade Sverige gentemot flyktingar, till exempel judiska flyktingar och norska motståndsmän?
  5. Vilken roll spelade Raoul Wallenberg i samband med kriget?
  6. Hur bedöms Sveriges neutralitetspolitik i efterhand, enligt texten?

12Storbritannien och USA

Två länder, en gemensam fiende — hur samarbetade de för att vinna kriget?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv Storbritanniens och USA:s roller i kriget, var för sig och tillsammans.
  2. Förklara hur Låna och hyra-avtalet (Lend-Lease) fungerade.
  3. Undersök hur ländernas ledare, Churchill och Roosevelt, samarbetade under kriget.

Frågeställningar

  • Varför blev alliansen mellan Storbritannien och USA så avgörande för krigets utgång?
  • Vad säger deras samarbete om betydelsen av starka relationer mellan ledare under kris?

Material: Storbritannien och USA

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vad innebar Låna och hyra-avtalet mellan USA och Storbritannien?
  2. Vilka ledare representerade respektive land under kriget?
  3. Vilken roll spelade den brittiska flottan och det amerikanska industriella maskineriet?
  4. Vilka gemensamma operationer genomförde länderna, till exempel i Nordafrika eller Normandie?
  5. Hur påverkades civilbefolkningen i respektive land av kriget?
  6. Hur förändrades relationen mellan de två länderna efter kriget?

13Sovjetunionen i krig

Sovjetunionen förlorade fler människor än något annat land i kriget — vad kostade segern?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv Sovjetunionens roll i kriget mot Tyskland.
  2. Förklara hur landets ekonomi och befolkning mobiliserades för kriget.
  3. Undersök de enorma mänskliga förlusterna Sovjetunionen led, och varför de blev så stora.

Frågeställningar

  • Vad säger Sovjetunionens förluster om vem som egentligen ”vann” kriget i Europa?
  • Hur kan ett land bära så stora offer och ändå fortsätta kämpa?

Material: Sovjetunionen i krig

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilket datum inledde Tyskland sitt anfall på Sovjetunionen?
  2. Vem ledde Sovjetunionen under kriget?
  3. Ungefär hur många sovjetiska medborgare uppskattas ha dött under kriget?
  4. Vilken roll spelade den sovjetiska industrins omlokalisering österut?
  5. Vilka slag utmärker sig som särskilt avgörande för Sovjetunionens seger?
  6. Hur påverkade krigets utgång Sovjetunionens ställning i världen efteråt?

Del: Människorna i kriget

14Kvinnors roll i andra världskriget

Precis som under första världskriget höll kvinnor samhällen igång — men den här gången på fler sätt än någonsin.

Uppgifter

  1. Läs texten och lista minst tre olika roller kvinnor hade under andra världskriget, både civilt och militärt.
  2. Jämför kvinnors roll i olika krigförande länder: fanns skillnader mellan till exempel Sovjetunionen, Storbritannien och Tyskland?
  3. Undersök hur kriget påverkade kvinnors ställning i samhället efteråt.

Frågeställningar

  • På vilket sätt gick kvinnors roll under andra världskriget längre än under första världskriget?
  • Varför skilde sig kvinnors möjligheter åt mellan olika krigförande länder?

Material: Kvinnors roll i andra världskriget

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Ge ett exempel på en militär roll kvinnor kunde ha under kriget.
  2. Vilken civil arbetsuppgift blev särskilt viktig för kvinnor under kriget?
  3. I vilket land stred kvinnor även i strid, som till exempel pilot eller prickskytt?
  4. Hur påverkades kvinnors löner och rättigheter av krigsinsatsen?
  5. Vad hände med många av kvinnornas roller när kriget tog slut?
  6. Vilken långsiktig betydelse fick kvinnors krigsinsats för jämställdheten?

15Soldaternas erfarenheter

Bakom varje strategi och slag fanns miljontals enskilda soldater — hur var det att vara en av dem?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv hur en vanlig soldats vardag kunde se ut under kriget.
  2. Förklara vilka psykologiska påfrestningar soldater utsattes för.
  3. Undersök hur soldaters erfarenheter kunde skilja sig åt beroende på front eller nation.

Frågeställningar

  • Vad kan soldaternas egna berättelser lära oss som statistik om kriget inte kan?
  • Hur påverkar krigsupplevelser en person resten av livet?

Material: Soldaternas erfarenheter

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilka typer av påfrestningar beskriver texten att soldater utsattes för?
  2. Vad menas med stridsutmattning eller ”shell shock”?
  3. Hur skilde sig vardagen för en soldat på östfronten jämfört med västfronten?
  4. Vilken roll spelade brev hem för soldaternas moral?
  5. Hur behandlades soldater som tillfångatogs av fienden?
  6. Vad hände med många soldater när de återvände hem efter kriget?

16Att leva under nazistiskt styre

Hur ser vardagen ut i ett samhälle där grannar kan bli fiender över en natt?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv hur livet förändrades för människor i länder ockuperade av Nazityskland.
  2. Förklara hur nazistisk politik särskilt drabbade judar och andra utsatta grupper.
  3. Undersök vilka former av motstånd som förekom mot ockupationen och förtrycket.

Frågeställningar

  • Vad krävs av ett samhälle och enskilda individer för att göra motstånd under extremt förtryck?
  • Varför är det viktigt att fortsätta lära sig om denna period, även långt efteråt?

Material: Att leva under nazistiskt styre

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Hur förändrades vardagen för civila i länder som ockuperades av Tyskland?
  2. Vilka grupper förföljdes särskilt hårt under nazistiskt styre?
  3. Vad var koncentrationsläger och förintelseläger?
  4. Ge ett exempel på motståndsrörelser mot den nazistiska ockupationen.
  5. Hur riskerade de som gjorde motstånd att straffas?
  6. Vilken betydelse har denna period fått för hur vi i dag pratar om mänskliga rättigheter?

Del: Vapen och militärteknik

17Pansarvagnar och mekaniserad krigsföring

Om stridsvagnen föddes under första världskriget, hur förändrade den kriget helt under det andra?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv hur stridsvagnar och mekaniserade förband användes under andra världskriget.
  2. Jämför stridsvagnarnas roll här med hur de användes under första världskriget.
  3. Ge exempel på hur olika länders stridsvagnsteknik utvecklades under kriget.

Frågeställningar

  • Varför blev mekaniserad krigföring så central för blixtkrigstaktiken?
  • Vilka spår av andra världskrigets pansarteknik finns i modern krigföring?

Material: Pansarvagnar och mekaniserad krigsföring

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Hur skiljde sig andra världskrigets stridsvagnar från första världskrigets?
  2. Vilket land utvecklade taktiken kring snabba, samordnade pansaranfall?
  3. Ge ett exempel på en känd stridsvagnsmodell från kriget.
  4. Vad menas med mekaniserad krigföring?
  5. Vilket slag räknas som ett av historiens största pansarslag?
  6. Hur påverkade pansarteknikens utveckling krigets rörlighet jämfört med första världskriget?

18Hemliga vapen och underrättelsetjänst

Kriget vanns inte bara på slagfältet — det vanns också i hemlighet, bakom kulisserna.

Uppgifter

  1. Läs texten och ge exempel på hemliga vapenprojekt som utvecklades under kriget.
  2. Förklara vilken roll underrättelsetjänst och spioneri spelade.
  3. Undersök hur kodknäckning, till exempel av Enigma, påverkade krigets förlopp.

Frågeställningar

  • Hur mycket kan hemlig information och teknik avgöra utgången av ett krig?
  • Vilka etiska frågor väcker utvecklingen av nya, hemliga vapentyper?

Material: Hemliga vapen och underrättelsetjänst

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vad var Enigma, och varför var den viktig?
  2. Vem eller vilket land lyckades knäcka den tyska kodmaskinen?
  3. Ge ett exempel på ett hemligt vapenprojekt som utvecklades under kriget.
  4. Vilken roll spelade motståndsrörelser för att samla underrättelser?
  5. Hur användes desinformation för att vilseleda fienden, till exempel inför Dagen D?
  6. Vilken långsiktig betydelse fick krigets underrättelsearbete för efterkrigstidens underrättelsetjänster?

19Flygvapnet och strategisk bombning

Kan man vinna ett krig genom att bomba fiendens städer, snarare än att möta dess armé?

Uppgifter

  1. Läs texten och förklara vad strategisk bombning innebar.
  2. Ge exempel på städer som drabbades hårt av bombningar under kriget.
  3. Undersök hur effektiv den strategiska bombningen var för att försvaga fiendens krigsförmåga.

Frågeställningar

  • Var det moraliskt försvarbart att bomba städer där civila bodde, för att försvaga fiendens krigsindustri?
  • Vad säger den strategiska bombningens resultat om gränserna för vad flygmakt ensam kan uppnå?

Material: Flygvapnet och strategisk bombning

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vad innebar strategisk bombning?
  2. Ge ett exempel på en stad som drabbades hårt av bombningar under kriget.
  3. Vilka länder utförde omfattande strategiska bombningskampanjer?
  4. Hur påverkades civilbefolkningen av bombningarna?
  5. Blev den strategiska bombningen så effektiv som planerarna hoppats, enligt texten?
  6. Vilken roll spelade flygvapnet för krigets slutfas, inklusive atombomberna över Japan?

Del: Krigets profiler

20Erwin Rommel

En general som beundrades även av sina fiender — men som till slut föll offer för sin egen sida.

Uppgifter

  1. Läs texten och gör en kort biografisk sammanfattning av Rommels militära karriär.
  2. Beskriv hans roll i kriget i Nordafrika.
  3. Undersök vad som hände med honom mot krigets slut.

Frågeställningar

  • Kan en skicklig militär ledare ändå bära ansvar för den regim han tjänar?
  • Vad gjorde Rommel till en så respekterad motståndare, enligt texten?

Material: Erwin Rommel

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilket smeknamn fick Rommel?
  2. I vilken del av kriget gjorde han sig mest känd?
  3. Vad hände med Rommel efter attentatet mot Hitler 1944?
  4. Hur dog Rommel?
  5. Varför beskrivs Rommel ofta annorlunda än andra höga nazistiska officerare?
  6. Vilket eftermäle har Rommel fått i historieskrivningen?

21Kejsare Hirohito

Vilken roll spelade egentligen Japans kejsare i landets krig?

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv Hirohitos formella och faktiska roll i det japanska styret under kriget.
  2. Förklara vilken betydelse kejsaren hade för japansk identitet och krigsmoral.
  3. Undersök vad som hände med Hirohito och kejsardömet efter Japans nederlag.

Frågeställningar

  • Hur mycket ansvar bar Hirohito personligen för Japans krigföring?
  • Varför tilläts han behålla sin position efter kriget, till skillnad från andra ledare?

Material: Kejsare Hirohito

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilket land regerade Hirohito över?
  2. Vilken formell status hade den japanske kejsaren i det japanska samhället?
  3. Vilken roll spelade han i beslutet att kapitulera 1945?
  4. Vad hände med hans position efter kriget?
  5. Hur förändrades kejsarens roll i den nya japanska författningen?
  6. Varför är hans roll under kriget fortfarande omdebatterad bland historiker?

22Dwight D. Eisenhower

Han ledde världens största invasion — och blev sedan president.

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv Eisenhowers roll som allierad överbefälhavare.
  2. Förklara vilket ansvar han hade inför och under Dagen D.
  3. Undersök hans liv och karriär efter kriget.

Frågeställningar

  • Vilka egenskaper krävdes för att leda en så komplex allierad operation som Dagen D?
  • Vad säger det om en ledare att han gick vidare från militär till politisk karriär?

Material: Dwight D. Eisenhower

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilken position hade Eisenhower under andra världskriget?
  2. Vilken operation är han mest känd för att ha lett?
  3. Vilket land representerade han?
  4. Vad blev han efter kriget, politiskt?
  5. Vilka svårigheter mötte han i att samordna styrkor från flera allierade länder?
  6. Hur beskrivs hans ledarstil i texten?

23Douglas MacArthur

Han lovade att komma tillbaka — och gjorde det.

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv MacArthurs roll i kriget i Stilla havet.
  2. Förklara vad som hände när Filippinerna föll, och hans löfte om återkomst.
  3. Undersök hans roll efter Japans kapitulation.

Frågeställningar

  • Vad gjorde MacArthur till en så omtalad och ibland kontroversiell befälhavare?
  • Vilken betydelse hade hans roll i ockupationen av Japan efter kriget?

Material: Douglas MacArthur

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. I vilken del av kriget gjorde MacArthur sig mest känd?
  2. Vilket löfte gav han när han lämnade Filippinerna?
  3. Höll han sitt löfte? Förklara.
  4. Vilken roll spelade han i Japans kapitulation?
  5. Vad blev hans roll i det ockuperade Japan efter kriget?
  6. Varför beskrivs han ibland som en kontroversiell person?

24Bernard Montgomery

Han vände krigslyckan i öknen — men var långt ifrån alltid populär bland sina allierade.

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv Montgomerys roll i kriget i Nordafrika.
  2. Förklara hans roll i Dagen D och den efterföljande kampanjen i Europa.
  3. Undersök hans relation till andra allierade befälhavare, till exempel Eisenhower.

Frågeställningar

  • Varför kunde spänningar mellan allierade befälhavare vara ett problem, även när de kämpade mot en gemensam fiende?
  • Vad gjorde Montgomery framgångsrik som militär ledare, enligt texten?

Material: Bernard Montgomery

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilket land representerade Montgomery?
  2. Vilket slag i Nordafrika förknippas särskilt med honom?
  3. Vilken roll hade han under och efter Dagen D?
  4. Vilka spänningar fanns mellan honom och amerikanska befälhavare?
  5. Vilket smeknamn gick han under?
  6. Vilket eftermäle fick han som militär ledare?

25Isoroku Yamamoto

Mannen som planerade Pearl Harbor varnade själv för att kriget mot USA inte gick att vinna.

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv Yamamotos roll i att planera attacken mot Pearl Harbor.
  2. Förklara varför han ändå hade tvivel om Japans möjligheter att vinna kriget mot USA.
  3. Undersök vad som hände med honom senare under kriget.

Frågeställningar

  • Vad säger det om en beslutsprocess när den som planerar en attack själv tvivlar på det långsiktiga utfallet?
  • Varför tror ni hans varningar inte fick större genomslag i den japanska ledningen?

Material: Isoroku Yamamoto

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilken attack är Yamamoto mest känd för att ha planerat?
  2. Vilket land representerade han?
  3. Vilka tvivel hade han om att Japan kunde vinna ett långvarigt krig mot USA?
  4. Hur dog Yamamoto?
  5. Hur kunde de allierade förutse och genomföra den operation som ledde till hans död?
  6. Vilket eftermäle har han fått i historieskrivningen?

26Georgij Zhukov

Sovjetunionens mest framgångsrika general ledde försvaret av Moskva, Stalingrad och till slut Berlin.

Uppgifter

  1. Läs texten och gör en kort sammanfattning av Zhukovs militära karriär under kriget.
  2. Beskriv hans roll i några av krigets viktigaste slag.
  3. Undersök hans ställning efter kriget, både inom militären och gentemot Stalin.

Frågeställningar

  • Vad gjorde Zhukov till en så framgångsrik befälhavare, enligt texten?
  • Hur kan en framgångsrik militär ledare ändå hamna i konflikt med sin egen regim?

Material: Georgij Zhukov

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilket land representerade Zhukov?
  2. Vilka slag är han särskilt känd för att ha lett eller bidragit till?
  3. Vilken roll spelade han vid erövringen av Berlin?
  4. Hur behandlades han av Stalin efter kriget?
  5. Vilket rykte hade han bland sina soldater?
  6. Vilket eftermäle har han fått som en av krigets mest framgångsrika befälhavare?

27Winston Churchill

Hans tal höll modet uppe i ett land som stod ensamt mot en till synes obesegrad fiende.

Uppgifter

  1. Läs texten och beskriv Churchills roll som brittisk premiärminister under kriget.
  2. Ge exempel på hur han använde tal och retorik för att stärka den brittiska moralen.
  3. Undersök hans roll i alliansen med USA och Sovjetunionen.

Frågeställningar

  • Vad gjorde Churchills ledarskap särskilt viktigt under krigets mest kritiska period, 1940?
  • Hur viktig är retorik och kommunikation för att hålla ihop ett land under kris?

Material: Winston Churchill

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Vilket land ledde Churchill som premiärminister?
  2. Vilket år blev han premiärminister?
  3. Ge ett exempel på ett känt tal han höll under kriget.
  4. Vilken roll spelade han i förhandlingarna med Roosevelt och Stalin?
  5. Vad hände med honom politiskt direkt efter krigets slut?
  6. Vilket eftermäle har han fått som krigstida ledare?

28Sammanfattning och examination

Om andra världskriget är den mest omvälvande händelsen i modern historia, vad var dess viktigaste lärdom?

Uppgifter

  1. Gå igenom begreppsloggen från hela arbetsområdet och testa varandra parvis.
  2. Gör en repetitionsöversikt: koppla ihop varje huvudperson med rätt land och roll i kriget.
  3. Skriv den avslutande resonerande texten, se Examination nedan.

Frågeställningar

  • Vilken del av kriget, utbrottet, vändpunkten, människornas erfarenheter eller ledarna, tyckte du var mest gripande att studera?
  • Vad har förändrat din syn på andra världskriget mest under arbetsområdet?

Material: Andra världskriget WW2 (hela området, för repetition)

Frågebatteri till texten (öppna för att skriva ut)
  1. Nämn tre viktiga vändpunkter i andra världskriget.
  2. Vilka länder utgjorde huvudmotståndarna i Europa respektive Stilla havet?
  3. Hur påverkades civilbefolkningen av kriget, både i Europa och i Asien?
  4. Ge ett exempel på ny militärteknik som utvecklades eller användes under kriget.
  5. Vilken roll spelade kvinnor under kriget?
  6. Hur och när slutade kriget, i Europa respektive i Stilla havet?

Examination

En kortare skriftlig resonerande text ger bättre koppling till kursplanens fokus på orsakssamband, konsekvenser och perspektiv än ett rent årtalsprov. Två förslag på uppgift: förklara vilken vändpunkt, Stalingrad, El Alamein eller Dagen D, som var mest avgörande för krigets utgång och varför, eller resonera kring vilket ansvar enskilda ledare bar för krigets konsekvenser, jämfört med de större historiska krafterna som drev fram kriget.

Bedömningstips: be eleverna väga flera orsaker och perspektiv mot varandra, och skilja mellan militära, politiska och mänskliga konsekvenser av kriget.

Lektionsmaterialet är hämtat från SO-portalens egna sidor om andra världskriget, länkade i respektive lektion. Kopplingarna till läroplanen utgår från Skolverkets kursplan i historia, Lgr22.

SO-Portalen.se