SO-PORTALEN / HISTORIANORGE UNDER ANDRA VÄRLDSKRIGET · DEL 2/4

9 APRIL 1940

Quisling – mannen vars namn blev ett ord för förrädare

Samma dag som Nazityskland anföll Norge gick en norsk politiker till radion och förklarade att han hade tagit makten. Han hette Vidkun Quisling. Hans kupp misslyckades – men namnet skulle överleva kriget som ett av historiens mest ökända ord.

Fascism och ockupation1940–1945Årskurs 7–9
Vidkun Quisling och den tyske rikskommissarien Josef Terboven vid maktövertagandet 1942
Quisling tillsammans med personer ur den tyska ockupationsmakten under ceremonierna 1942. Bilden visar ett maktsamarbete – inte ett fritt norskt val. Bildkälla: Wikimedia Commons / Riksarkivet (Norge).

Det finns många människor som har blivit berömda. Färre har fått sina namn förvandlade till vanliga ord. En quisling betyder i dag en person som sviker sitt land genom att samarbeta med dess fiender, särskilt en ockupationsmakt. Men varför blev just denne norske politikers namn en symbol för förräderi?

Svaret är inte bara att han tyckte om Tyskland. Under andra världskriget hjälpte Quisling den tyska ockupationsmakten att styra Norge. Han försökte dessutom få nazismen att slå rot i sitt eget land. Många norrmän gjorde motstånd; andra anslöt sig till hans parti, samarbetade eller försökte bara ta sig igenom kriget.

För att förstå Quisling behöver vi därför skilja mellan tre saker: vad han ville, vilken makt han faktiskt hade och vad hans beslut fick för konsekvenser.

01 Innan invasionen

En begåvad officer som valde fascismen

Vidkun Quisling föddes 1887. Han gjorde karriär inom den norska militären och arbetade under en period med internationellt hjälparbete, bland annat i samband med hungersnöd i Sovjetunionen. Han hade även uppdrag inom diplomatin. Det är lätt att i efterhand tänka att en framtida förrädare alltid måste ha framstått som en sådan. Men Quislings tidiga liv visar hur mycket en människas politiska väg kan förändras.

Porträtt av Vidkun Quisling på 1930-talet
Vidkun Quisling på 1930-talet. Vid den här tiden hade han redan varit försvarsminister och började bygga ett eget fascistiskt parti. Bildkälla: Wikimedia Commons / Riksarkivet (Norge).

Åren 1931–1933 var han Norges försvarsminister. Samtidigt växte hans misstro mot demokratin. År 1933 grundade han Nasjonal Samling (NS), ett högerextremt, fascistiskt parti med stark nationalism, auktoritärt ledarskap och efter hand tydliga band till den tyska nazismen. Quisling kallades partiets fører – ledare.

Partiet talade högt om nationell enighet, men fick mycket svagt stöd i fria val. I stortingsvalet 1933 fick NS omkring 2,2 procent och 1936 ungefär 1,8 procent. Partiet tog inga platser i Stortinget. Quisling kunde inte nå sin önskade makt genom väljarna.

2,2 %1933
1,8 %1936

Partiets andel av rösterna i stortingsvalen. En liten rörelse före ockupationen – trots dess stora anspråk.

Vad är fascism?

Fascism är en antidemokratisk ideologi som lyfter fram nationen och en stark ledare, samtidigt som politiska motståndare och demokratiska rättigheter trängs undan. Fascistiska rörelser har ofta använt uniformer, symboler, parader och propaganda för att visa disciplin och makt. Quislings NS tog intryck av sådana idéer.

02 Det avgörande dygnet

Norge invaderas. Quisling griper mikrofonen.

Tidigt den 9 april 1940 angrep tyska styrkor Norge och Danmark. Norges kung och lagliga regering lämnade Oslo för att kunna fortsätta leda motståndet. Medan landet befann sig i chock agerade Quisling.

På kvällen tog han sig in i den norska radions sändningar och utropade sig själv till regeringschef. Han krävde att norrmännen skulle avsluta motståndet mot tyskarna. Radiotalet blev ett politiskt kuppförsök mitt under en invasion. Ingen hade valt honom till statsminister.

Kuppen fungerade inte som han hoppats. Varken den lagliga norska regeringen eller den tyska ledningen gav omedelbart hans improviserade regering den ställning han ville ha. Hans första regering blev kortlivad.

10 APRIL 1940

Ett papper som blev ett nej

Dagen efter invasionen krävde tyskarna att kung Håkon VII skulle godkänna Quisling som statsminister. Kungen och regeringen vägrade. Här syns det verkliga protokollet från beslutet.

Originalprotokollet från 10 april 1940, där kungen och regeringen avslog kravet att tillsätta Quisling
Protokollet från statsrådet i Trysil den 10 april 1940. Dokumentet användes senare som bevis i rättegången mot Quisling. Bildkälla: Wikimedia Commons / Norska staten; fotograf Tommy Gildseth.

Beslutet har blivit känt som ”Kongens nei” – kungens nej. Det gav motståndet en särskild betydelse: Norge hade inte genom sin lagliga regering accepterat Quisling och den tyska viljan. Den norska regeringen fortsatte senare sitt arbete i exil i London. Läs arkivets förklaring av dokumentet.

HÖR HISTORIEN

Quislings radiotal – en originalkälla

En bevarad ljudinspelning av radiotalet den 9 april finns på Wikimedia Commons. Lyssna gärna på hur rösten låter och fundera på vad ett radiotal kunde betyda i ett land där kriget just hade börjat.

Lyssna på radiotalet ↗
KÄLLDETEKTIVEN

Två källor – två anspråk på makten

Radiotalet: Quisling utropade sin egen regering. Protokollet: kungen och den lagliga regeringen sa nej till att göra honom till statsminister.

Om någon säger ”Jag är landets ledare”, räcker det för att personen ska vara det? Använd båda källorna i ditt svar. Resonera om påstående och laglig rätt att styra.

Visa historikerns stödfrågor

Vem står bakom källan? Varför kom källan till? Vad kan den bevisa – och vad kan den inte bevisa? Hur skiljer sig en egen maktförklaring från ett protokollfört beslut av den lagliga regeringen?

RADIOQUIZ · 1 AV 4

Hur blev den misslyckade kuppen möjlig?

Välj det svar du tror stämmer. Du får en historisk förklaring direkt efter varje val.

Vilken erfarenhet hade Quisling innan han grundade Nasjonal Samling?

Hur gick det för Nasjonal Samling i valen före kriget?

När förklarade Quisling i radio att han tagit makten?

Vad gjorde kung Håkon VII den 10 april 1940?

0 av 4 besvarade
Facit och förklaringar (även utan JavaScript)
  1. C. Quisling var Norges försvarsminister 1931–1933, före bildandet av NS.
  2. A. NS fick bara 2,2 procent 1933 och 1,8 procent 1936. Quisling hade inget demokratiskt mandat att ta makten.
  3. D. Radiotalet hölls på kvällen samma dag som Tyskland anföll Norge, den 9 april 1940.
  4. B. Kungen och den norska regeringen avvisade det tyska kravet på att Quisling skulle bli statsminister.
03 Ett land under främmande makt

”Ministerpresident” – men vem bestämde?

Det är viktigt att inte blanda ihop Quislings radiokupp 1940 med den regim han senare kom att leda. I september 1940 förbjöds andra norska politiska partier än NS. Den tyske rikskommissarien Josef Terboven hade omfattande befogenheter och representerade den verkliga ockupationsmakten.

Den 1 februari 1942 installerades Quisling som ministerpresident vid en högtidlig ceremoni på Akershus i Oslo. Nu hade han en formell ställning inom den tyskstödda norska förvaltningen. Men Norge var fortfarande ockuperat. Den tyska överhögheten försvann inte för att Quisling fick en ny titel.

Quisling och Terboven vid ceremonin på Akershus den 1 februari 1942
1 februari 1942: Quisling och den tyske rikskommissarien Josef Terboven vid ceremonin då Quisling installerades som ministerpresident. Att bära titel och uniform är inte detsamma som att ha självständig makt. Bildkälla: Wikimedia Commons / Riksarkivet (Norge).
VIKTIG SKILLNAD

9 april 1940: Quisling försöker på egen hand ta makten via radio. Försöket misslyckas.

1 februari 1942: Ockupationsmakten ger honom ledningen för en tyskstödd regering. Han är fortfarande beroende av tyskarna.

NS försökte samtidigt bygga om samhället. Partiet ville stärka statens kontroll över föreningar, arbetsliv, utbildning, kultur och ungdomsverksamhet. Lärare, präster och andra grupper protesterade. Många vägrade ansluta sig till nazistiskt styrda organisationer, även när det innebar risk för övervakning, arrestering eller fängelse.

Nasjonal Samlings paramilitära Hird marscherar vid ett propagandamöte i Sarpsborg 21 juni 1942
21 juni 1942: NS-partiets Hird marscherar genom Sarpsborg. Den här typen av propagandabilder kunde skapa intrycket att partiet hade större stöd än det faktiskt hade. Bildkälla: Wikimedia Commons / NTB / Riksarkivet (Norge).

Varför behövde ett litet parti så stora parader?

Uniformer, flaggor och välregisserade möten var inte bara dekorationer. De var propaganda: försök att få människor att uppfatta NS som en mäktig och naturlig ledare för nationen. Fotografier av stora marscher kunde tryckas i tidningar och spridas vidare. Men ett foto visar dem som deltog eller stod i närheten, inte vad en hel befolkning ansåg.

BILDLABBET

Kan en kamera skapa stöd?

Titta tillbaka på bilden från Sarpsborg. Föreställ dig att en NS-tidning publicerar fotografiet med rubriken: ”Hela staden sluter upp bakom rörelsen.”

Din uppgift: skriv en mer källkritisk bildtext som bygger på det som faktiskt syns och på vad vi vet om sammanhanget.

Visa exempel på en försiktig bildtext

”Medlemmar av Nasjonal Samlings Hird marscherade vid ett arrangerat partimöte i Sarpsborg 1942. Bilden visar paraden, men säger inte hur stor del av stadens invånare som stödde partiet.”

Vidkun Quisling talar vid Nasjonal Samlings möte i Borre 1942
Quisling håller tal vid ett NS-möte i Borre 1942. Vilka val har fotografen gjort med bildvinkeln? Bildkälla: Wikimedia Commons / Riksarkivet (Norge).
MAKTQUIZ · 2 AV 4

Vem styrde egentligen Norge?

Välj det svar du tror stämmer. Du får en historisk förklaring direkt efter varje val.

Vilken roll hade Josef Terboven i det ockuperade Norge?

När fick Quisling titeln ministerpresident?

Vilken slutsats stämmer bäst om Quislings makt?

Vad hände med andra norska politiska partier under ockupationen?

0 av 4 besvarade
Facit och förklaringar (även utan JavaScript)
  1. B. Terboven var Hitlers rikskommissarie. Quislings titel innebar inte att han var oberoende av den tyska ockupationsmakten.
  2. D. Quisling installerades vid statsakten på Akershus den 1 februari 1942.
  3. A. Quisling ledde delar av den norska förvaltningen medan Terboven och Tyskland behöll den avgörande makten.
  4. C. Terbovens förordning i september 1940 förbjöd andra politiska partier än NS.
04 Beslut som fick dödliga följder

Det var inte bara tal och uniformer

Ockupationen förändrade människors liv på allvar. Pressfriheten begränsades, politiska motståndare förföljdes och människor kunde gripas för att de trotsade regimen. Det fanns också norrmän som hjälpte ockupationsmakten av övertygelse, av rädsla eller för egen vinning. Historikern måste skilja på deras motiv – men också se vad samarbetet ledde till.

Allra tydligast blir ansvaret när vi undersöker förföljelsen av Norges judar. Nazityskland drev folkmordspolitiken, men delar av den norska förvaltningen och polisen hjälpte till. Under hösten 1942 skrev Quisling under antijudiska lagar som bidrog till registrering, gripanden och konfiskering av judars egendom.

Den 26 november 1942 deporterades 532 judar från Oslo med fartyget Donau. De fördes vidare mot Auschwitz. Sammanlagt deporterades 772 judar från Norge under kriget enligt United States Holocaust Memorial Museum. Bara 34 av de deporterade överlevde. Många andra lyckades fly till Sverige med hjälp av människor som riskerade sina liv för att hjälpa dem.

Skeppsklockan från Donau, fartyget som transporterade deporterade judar från Oslo den 26 november 1942
Klockan från fartyget Donau finns bevarad på HL-senteret i Oslo. Den påminner om deportationerna av judar från Norge till nazisternas förintelseläger. Bildkälla: Wikimedia Commons / HL-senteret.

Att Quisling inte ensam planerade den nazistiska förintelsen betyder alltså inte att han saknade ansvar. En person kan bidra till ett brott genom lagar, beslut, organisation och samarbete. Det är en av de viktigaste historiska lärdomarna från Quislingregimen.

ORSAKSKEDJAN

Från idé till konsekvens

1Antisemitisk politik
2Regler och registrering
3Gripanden och deportationer
4Förföljelse och massmord

Diskutera: Vid vilka steg kunde människor i myndigheter, polis och samhälle välja att medverka, protestera eller hjälpa?

MOTSTÅND OCH ANSVAR · 3 AV 4

Vad innebar samarbetet i praktiken?

Välj det svar du tror stämmer. Du får en historisk förklaring direkt efter varje val.

Varför ville NS påverka den norska skolan?

Vilket ansvar hade Quislingregimen vid förföljelsen av Norges judar?

Vilken tolkning av ett foto från en NS-parad är historiskt säkrast?

Varför arrangerade NS stora möten och parader?

0 av 4 besvarade
Facit och förklaringar (även utan JavaScript)
  1. D. NS ville använda skola och ungdomsorganisationer för att sprida sin auktoritära ideologi.
  2. C. Quisling skrev under antijudiska lagar 1942; norska myndigheter och polis deltog i registrering och gripanden.
  3. B. Fotot kan visa att en parad ägde rum, men inte hur hela befolkningen tänkte om den.
  4. A. Propagandamötena skulle ge partiet synlighet, disciplin och en bild av folklig uppslutning.
05 1945 – när kriget tog slut

Rättegången och ett namn som ingen kunde tvätta rent

Den 8 maj 1945 var Norge fritt från den tyska ockupationen. Quisling överlämnade sig till polisen dagen därpå. Under sommaren ställdes han inför rätta. Rättegången var en del av landssvikoppgjøret – den stora rättsliga uppgörelsen med personer som samarbetat med ockupationsmakten.

Rättegången mot Vidkun Quisling i Oslo augusti–september 1945
Rättegången mot Quisling i Oslo 1945. Domstolen prövade hans handlingar under ockupationen. Bildkälla: Wikimedia Commons / Henriksen & Steen / Nasjonalbiblioteket.

Quisling försvarade länge sin egen roll. Han hade velat framställa samarbetet med tyskarna som ett sätt att rädda Norge. Domstolen bedömde i stället att han hade svikit sitt land och medverkat till ockupationsregimens övergrepp. Den 10 september 1945 dömdes han till döden. Domen stod fast efter överklagande, och han avrättades den 24 oktober 1945.

Rättsuppgörelsen väcker svåra frågor. Hur ställer man människor till ansvar efter en ockupation utan att domstolarna blir redskap för hämnd? Hur säkerställer man att även en mycket avskydd person får en rättvis prövning? Norge arbetade med dessa frågor samtidigt som sorgen, ilskan och krigets minnen fortfarande var färska.

Hur blev ”Quisling” ett ord?

Redan på 1930-talet användes quisling i Norge om personer kring Quisling eller hans politiska riktning. Efter kuppförsöket 1940 fick ordet en mycket mörkare och bredare betydelse. Den brittiska tidningen The Times bidrog till att sprida det internationellt. Snart kunde en förrädare eller kollaboratör i flera språk kallas en quisling.

Det ovanliga är att ordet ännu lever kvar, långt efter att det parti och den regim som skapade det har försvunnit. Quisling ville gå till historien som en man som återupprättade Norge. I stället kom hans namn att stå för motsatsen: någon som överger sitt land i fiendens tjänst.

HISTORIENS DOM · 4 AV 4

Hur blev namnet ett begrepp?

Välj det svar du tror stämmer. Du får en historisk förklaring direkt efter varje val.

Vad blev Quislings öde efter Norges befrielse?

Hur används ordet ”quisling” i dag?

Vilket påstående om ordets historia är mest korrekt?

Vad skiljer 9 april 1940 från 1 februari 1942?

0 av 4 besvarade
Facit och förklaringar (även utan JavaScript)
  1. A. Quisling dömdes till döden i september 1945 och avrättades den 24 oktober 1945.
  2. C. Namnet kom att användas internationellt om landsförrädare, särskilt personer som samarbetar med en ockupationsmakt.
  3. B. Ordet användes om Quislings anhängare redan på 1930-talet; internationellt fick det stor spridning efter invasionen 1940.
  4. D. 9 april försökte Quisling själv gripa makten via radio; 1942 installerades han som ministerpresident av ockupationsmakten.
06 Stora uppdraget

Placera Quislings väg till makten – och fallet

Fyra händelser kan verka lika när man läser dem snabbt. Men kronologin visar skillnaden mellan ett eget kuppförsök, ett tyskt maktbeslut och den efterföljande rättsuppgörelsen.

Välj händelsernas ordning: 1 är tidigast och 5 är senast. Varje siffra ska användas en gång.

Quisling grundar Nasjonal Samling
Quisling försöker ta makten via radio
Kung Håkon säger nej till Quisling
Quisling installeras som ministerpresident
Quisling döms efter kriget

Visa den riktiga tidslinjen
  1. 1933 – Nasjonal Samling grundas.
  2. 9 april 1940 – Quisling försöker genomföra sin radiokupp.
  3. 10 april 1940 – kungen och regeringen säger nej.
  4. 1 februari 1942 – Quisling installeras som ministerpresident.
  5. 10 september 1945 – han döms till döden.

Historikerns slutfråga

Quisling påstod att han handlade för Norges bästa. Hur kan vi som historiker pröva ett sådant påstående? Skriv ett resonemang där du använder minst tre konkreta händelser ur artikeln: kuppförsöket, maktsamarbetet, förföljelsen eller rättegången. Skilj mellan vad Quisling själv ville att människor skulle tro och vad hans handlingar visar.

Det viktigaste att ta med sig: Quisling valdes inte av det norska folket. Hans egen kupp 1940 misslyckades. År 1942 fick han en ledarroll genom den tyska ockupationsmakten och medverkade till ett förtryckande styre. Det var detta samarbete, och dess följder, som gjorde att hans namn blev ett internationellt ord för förräderi.