SO-PORTALEN / HISTORIA / ATOMBOMBEN · DEL 3 AV 4

Hiroshima, Nagasaki och hibakusha

Överlevarnas egna berättelser visar sådant som varken militära kartor eller politiska dokument kan fånga.

Fördjupning · Andra världskrigetÅrskurs 7–9

För beslutsfattarna var det ett nytt vapen. För människorna på marken var det en morgon som aldrig tog slut.

Den här artikeln beskriver verkliga människors erfarenheter och död. Läs i lugn takt. Ingen ska behöva föreställa sig själv i offrens situation för att förstå historien.

Utbrett ruinfält i Hiroshima efter atombombningen 1945
BILD 01 Hiroshima efter atombombningen, fotograferat 1945 av amerikanska sjömän. Där det nyss låg hem och arbetsplatser återstod stora ruinfält. Källa: US Navy, public domain.

Klockan 08.15 upphörde vardagen

Måndagen den 6 augusti 1945 gick människor till arbeten, skolor och sina vanliga sysslor i Hiroshima. Många tonåringar arbetade med att riva byggnader och skapa brandgator. Det hade blivit en del av krigets vardag. Samtidigt flög ett amerikanskt B-29-plan mot staden.

Klockan 08.15 kom en intensiv ljusblixt. Sedan en tryckvåg som slog sönder byggnader. Hetta och bränder skadade människor även på långt avstånd. På bara några ögonblick förvandlades gator och bostadskvarter till en katastrofplats. Sjukhus och sjukvårdspersonal drabbades själva, samtidigt som antalet skadade ökade dramatiskt.

De som överlevde berättade senare om förvirringen: Hur skulle de hitta sina familjer? Varför hade så många skadats? Och varför blev vissa människor sjuka dagar eller veckor efter explosionen? Ingen på marken kunde då förstå hela omfattningen.

Setsuko Thurlow – en trettonårings minnen

Setsuko Thurlow var 13 år. Hon tillhörde en grupp skolelever som den morgonen skulle hjälpa till vid ett militärt kontor i Hiroshima. I ett dokumenterat vittnesmål beskriver hon hur ett starkt ljus syntes genom fönstret, hur byggnaden rasade och hur hon blev instängd under bråte.

En man hjälpte henne att ta sig ut. Byggnaden brann. Flera av hennes skolkamrater dog. Setsuko berättar också om sin syster och sin fyraårige systerson, som skadades så svårt att de senare avled. Hon har genom livet återkommit till deras minne när hon förklarat varför hon motsätter sig kärnvapen.

Det här är ett vittnesmål: en människa berättar om det hon själv upplevde. Sådana källor kan visa saker som statistik aldrig kan fånga – rädsla, ljud, relationer och förlust. Samtidigt behöver vi förstå att varje överlevande har sin egen erfarenhet. Ingen person kan ensam tala för hela Hiroshima.

Två personer på britsar i provisoriskt sjukhus i Hiroshima september 1945
BILD 02 Två människor i ett provisoriskt sjukhus i Hiroshima i september 1945. Bilden ger en konkret inblick i följderna, men visar bara en liten del av vad invånarna gick igenom. Källa: Wayne F. Miller / US Navy / National Archives, public domain.

Det osynliga som fortsatte att skada

Explosionens följder kom i flera former: den mycket starka hettan, tryckvågen, bränderna och strålningen. Radioaktiv strålning syns inte med ögonen. Den kan skada celler och vävnad. Vissa överlevande insjuknade efter några dagar med symtom som läkarna först hade svårt att förstå. Långt senare ökade risken för bland annat vissa cancersjukdomar bland dem som utsatts för hög stråldos.

Det är viktigt att inte beskriva alla överlevande som om de drabbades på samma sätt. Avståndet till explosionen, skyddet runt personen och andra förhållanden spelade stor roll. De exakta dödstalen är också osäkra. Hiroshima stad uppskattar att ungefär 140 000 människor hade dött vid slutet av 1945, men det är en uppskattning, inte en exakt lista.

I staden fanns också människor med annan bakgrund än japansk. Bland de drabbade fanns bland annat koreaner, som levde under Japans kolonialstyre, och människor som hade förts dit för arbete. När vi berättar historien bör inte dessa röster försvinna.

Buddhistisk staty i ett förstört tempel efter bombningen av Nagasaki
BILD 03 En sönderslagen buddhistisk staty bland ruinerna i Nagasaki i september 1945. Fotografiet visar också att religiösa och kulturella miljöer förstördes. Källa: Lynn P. Walker Jr. / US Marine Corps, public domain.

Nagasaki – ett andra angrepp

Tre dagar efter Hiroshima, den 9 augusti 1945, bombades Nagasaki. Staden låg i ett bergigt område, vilket påverkade förstörelsens utbredning. Den hade industrier och var samtidigt hem för familjer, barn och gamla. För invånarna spelade dessa militära resonemang ingen roll i ögonblicket när explosionen kom.

Även Nagasaki fick omfattande förluster, bränder och långvariga strålskador. Japanska beräkningar anger omkring 74 000 döda fram till slutet av 1945, med betydande osäkerhet. Många fler skadades. Precis som i Hiroshima blev efterkrigstiden en kamp för vård, bostad och ett normalt liv.

De båda bombningarna skedde i en tid då Japan också stod inför Sovjetunionens inträde i kriget. Att förstå hela krigsslutet kräver att vi håller flera händelser i huvudet samtidigt. För dem som befann sig i städerna började historien dock med något mycket enklare: ett hem, ett arbete, en familj – och ett ögonblick då allt förändrades.

Flygfoton som jämför Nagasaki före och efter bomben
BILD 04 Nagasaki före och efter bombningen, dokumenterat i amerikanska arkiv. Två bilder kan visa förstörelsens omfattning – men kan inte ensamma beskriva människornas liv. Källa: US National Archives, public domain.

Hibakusha – de som överlevde

De som överlevde atombombningarna kallas hibakusha, ungefär ”bombdrabbade människor”. Många behövde leva med sjukdomar, svår sorg och diskriminering. I det japanska samhället fanns rädsla för strålning som ibland ledde till att överlevande mötte fördomar i arbetslivet eller när de ville gifta sig.

Samtidigt skapade de överlevande föreningar och berättade om sina erfarenheter. Deras mål var ofta att världen skulle förstå följderna av kärnvapen. År 2024 fick organisationen Nihon Hidankyo, som organiserar överlevande i Japan, Nobels fredspris för sitt arbete mot kärnvapen.

En annan person vars öde blivit en symbol är Sadako Sasaki. Hon var två år när bomben föll över Hiroshima, överlevde men insjuknade senare i leukemi och dog som tolvåring. Berättelsen om hennes pappersfåglar – origamitrandor – har blivit förknippad med barns fredsönskningar. Varje år lämnas stora mängder pappersfåglar vid minnesmärken i Hiroshima.

Barnens fredsmonument i Hiroshima med staty och pappersfåglar
BILD 05 Barnens fredsmonument i Hiroshima, där man minns bland andra Sadako Sasaki och andra barn som dog av bombens följder. Källa: Sarah Stierch, CC BY 4.0 – foto 2013.

Att läsa ett vittnesmål ansvarsfullt

Det kan vara lockande att läsa överlevandes berättelser som spännande dramatiska historier. Men de beskriver verkliga människor och verkligt lidande. Därför bör vi vara noggranna med att inte hitta på repliker, göra underhållning av skador eller använda en persons upplevelse som representativ för alla.

När du läser ett vittnesmål från Setsuko Thurlow eller tittar på en film från Nagasakis minneshall kan du använda tre historiska frågor: Vad har personen själv upplevt? Vad berättar källan om den större händelsen? Vad behöver undersökas med andra källor? Ett personligt vittnesmål och statistik gör olika saker – tillsammans kan de fördjupa förståelsen.

De överlevande har också påverkat hur världen minns 1945. Deras berättelser tvingar oss att se att ord som strategi, kapitulation och militär nödvändighet också handlar om människors kroppar och liv.

En sista tanke före quizet: Vad tillför ett personligt vittnesmål som inte kan ersättas med dödstal, årtal eller militära kartor?

NÄSTA DEL · Kärnvapnens arv och början på kalla kriget →

KUNSKAPSKOLL · 10 FRÅGOR

Vad minns du från artikeln?

Välj ett alternativ i varje fråga. Du får direkt återkoppling och en förklaring. Du kan börja om när du vill.

01Vilken tid exploderade bomben över Hiroshima den 6 augusti 1945?

02Vad betyder ordet hibakusha i detta historiska sammanhang?

03Hur gammal var Setsuko Thurlow när Hiroshima bombades?

04Vilket hälsoproblem kan uppstå en tid efter hög strålningsexponering?

05Vad är rätt om dödstalet i Hiroshima vid slutet av 1945?

06Vilken styrka har ett personligt vittnesmål som historisk källa?

07Vad hände med Nagasaki den 9 augusti 1945?

08Vad beskriver Sadako Sasakis historia?

09Vilken organisation fick Nobels fredspris 2024 för sitt arbete mot kärnvapen?

10Varför kan en bild av ruiner inte ensam berätta hela historien?

Källor och bildreferenser

Artikeln är en sammanställning för undervisning. Historiska uppgifter och resonemang bygger på nedanstående originalmaterial, museer och forskningsinstitutioner.

Historiska och vetenskapliga källor

  1. Hiroshima stad: The Realities of the Atomic Bombing
  2. Hiroshima Prefecture: följder och rekonstruktion
  3. Hibakusha Stories: Setsuko Thurlows dokumenterade vittnesmål
  4. Nagasaki National Peace Memorial Hall: överlevandes vittnesmål
  5. FN: om Nihon Hidankyos Nobels fredspris 2024
  6. Internationella rödakorskommittén: kärnvapnens humanitära konsekvenser

Bildreferenser och rättigheter

  1. Bild 1: Hiroshima after the Atom Bomb Strike 1945 taken by sailors of USS Tuscaloosa – Original.jpg – US Navy, public domain.
  2. Bild 2: Navy photographer pictures suffering and ruins that resulted from atom bomb blast in Hiroshima, Japan. Blast victims… – NARA – 520934.jpg – Wayne F. Miller / US Navy / National Archives, public domain.
  3. Bild 3: Nagasaki temple destroyed.jpg – Lynn P. Walker Jr. / US Marine Corps, public domain.
  4. Bild 4: Nagasaki 1945 – Before and after.jpg – US National Archives, public domain.
  5. Bild 5: Children's Peace Monument – Hiroshima – Japan – Sarah Stierch.jpg – Sarah Stierch, CC BY 4.0 – foto 2013.

De historiska fotografierna är främst arkivbilder från amerikanska myndigheter och finns på Wikimedia Commons. För eventuella nya användningsområden bör den länkade filbeskrivningen kontrolleras.