Liberalismen
Del 2 – 1800-talets ideologier
Liberalismen Frihet för individen
Föreställ dig att du inte får starta ett företag, inte får skriva vad du vill och inte får rösta, för att du är född i fel familj. Liberalerna tyckte att det var orimligt.
Till läraren: lektionsplanering till avsnittet



Sverige i början av 1800-talet var ett samhälle där mycket var bestämt redan när man föddes. Adeln hade privilegier som andra saknade. Riksdagen bestod av fyra stånd, och vilket stånd man tillhörde berodde på vilken familj man var född i. För att arbeta som hantverkare i en stad måste man vara med i ett skrå. Alla måste tillhöra statskyrkan, och regeringen kunde stänga tidningar som den inte tyckte om.
Mot allt detta reste sig en ny idé: att varje människa ska få bestämma över sitt eget liv. Den idén kallas liberalism, av det latinska ordet liber, som betyder fri.
Grundidén: individen är fri
Liberalismen utgår från individen, den enskilda människan. Liberalerna menade att människor är förnuftiga och själva kan avgöra vad som är bra för dem. Därför ska de få tänka, tro, tala, arbeta och handla som de själva vill.
Men vad ska staten då göra? Enligt liberalerna har staten en begränsad uppgift: att skydda människors liv, frihet och egendom. Staten ska stifta lagar, upprätthålla ordning och försvara landet – men inte tala om för människor hur de ska leva sina liv.
Staten finns till för att skydda människors frihet – inte för att styra deras liv.
RötternaJohn Locke och de naturliga rättigheterna
Liberalismens rötter finns i 1600-talets England. Filosofen John Locke skrev att alla människor föds med vissa naturliga rättigheter: rätten till liv, frihet och egendom. De rättigheterna har ingen kung gett oss, och därför kan ingen kung heller ta dem ifrån oss.
Locke menade att människor går samman och bildar en stat för att få sina rättigheter skyddade. Om en kung eller regering börjar kränka rättigheterna har folket rätt att göra uppror. Hans tankar fick stor betydelse för den amerikanska och den franska revolutionen – och för alla som senare kämpade mot kungars makt.
Frihet att handlaDen ekonomiska liberalismen
År 1776 gav den skotske ekonomen Adam Smith ut boken Nationernas välstånd. Där frågade han varför vissa länder blir rika och andra inte. Svaret var överraskande: ett land blir inte rikt av att staten detaljstyr ekonomin, utan av att människor får arbeta, köpa och sälja fritt.
Smith menade att när var och en följer sitt eget intresse, så gynnas ofta hela samhället. Bagaren bakar inte bröd för att vara snäll, utan för att tjäna pengar – men resultatet blir ändå att folk får bröd. Det är som om en osynlig hand styr marknaden, så att utbud och efterfrågan möts utan att någon behöver bestämma.
Ur sådana tankar växte kravet på laissez-faire, ett franskt uttryck som betyder ungefär ”låt det vara”: staten ska inte lägga sig i ekonomin mer än nödvändigt. Liberalerna krävde också frihandel, alltså handel mellan länder utan tullar och andra hinder.
Ett känt exempel är de brittiska spannmålstullarna, Corn Laws. De höll priset på bröd högt för att skydda de stora jordägarna. Fabriksägare och arbetare bildade en rörelse mot tullarna, och 1846 avskaffades de. Storbritannien blev frihandelns föregångsland.
Frihet att tänka och talaDen politiska liberalismen
För liberalerna räckte det inte med ekonomisk frihet. Människor måste också få säga, skriva och tro vad de vill. De krävde därför yttrandefrihet, tryckfrihet och religionsfrihet.
De ville också begränsa makten. Om en enda person eller grupp har all makt finns det ingen som kan stoppa den. Därför ska makten delas: en församling stiftar lagarna, en regering verkställer dem och fristående domstolar dömer. Den tanken om maktdelning hade den franske filosofen Montesquieu formulerat redan på 1700-talet.
Skadeprincipen
Den brittiske filosofen John Stuart Mill gav 1859 ut boken Om friheten. Där formulerade han en regel som blivit berömd: skadeprincipen.
Det enda syfte för vilket makt med rätta kan utövas över en människa, mot hennes vilja, är att förhindra att andra skadas.John Stuart Mill, Om friheten (1859), i fri översättning
Med andra ord: du får göra vad du vill med ditt eget liv, så länge du inte skadar någon annan. Staten får förbjuda dig att slå någon – men inte att ha åsikter som andra tycker är dumma. Mill menade att även fel åsikter ska få framföras, eftersom sanningen bara kan prövas när alla idéer får brytas mot varandra.
Frihet för vem?
Liberalerna talade om frihet och om alla människors lika rättigheter. Men när det gällde rösträtt drog många 1800-talsliberaler gränsen långt ifrån ”alla”. De ville ofta bara ge rösträtt till män med egendom och utbildning. Kvinnor, arbetare och fattiga skulle stå utanför. Argumentet var att bara den som ägde något och kunde läsa hade tillräckligt med ansvar och kunskap för att styra landet.
I Sverige fick efter representationsreformen 1866 bara drygt en femtedel av de vuxna männen rösta till andra kammaren. Kvinnor fick inte rösta alls.
Kan man kalla sig frihetens försvarare och samtidigt neka de flesta människor att rösta?
Det är liberalismens stora paradox. Men alla liberaler tänkte inte likadant. John Stuart Mill krävde rösträtt för kvinnor och lade som parlamentsledamot 1867 fram ett förslag om det i det brittiska parlamentet. Med tiden drog allt fler liberaler samma slutsats: om alla människor har samma värde, måste alla också få rösta.
Liberalismen i Sverige
Den mest kända svenska liberalen under 1800-talet var Lars Johan Hierta. År 1830 startade han tidningen Aftonbladet, som snart blev en av landets mest lästa tidningar och liberalernas viktigaste röst. Hierta krävde bland annat tryckfrihet, en modern riksdag och att kvinnor skulle ärva på samma villkor som män.
Regeringen hade på den tiden rätt att stänga tidningar, den så kallade indragningsmakten. När Aftonbladet drogs in startade Hierta helt enkelt en ny tidning med ett nytt namn: Det andra Aftonbladet, Det tredje Aftonbladet och så vidare. Till slut gav makthavarna upp, och 1844 avskaffades indragningsmakten.
Under 1800-talet genomförde Sverige flera liberala reformer, steg för steg:
1846 avskaffades skråväsendet. Nu behövde man inte längre vara medlem i ett skrå för att arbeta som hantverkare.
1864 infördes näringsfrihet. I princip alla fick nu starta och driva företag, i städerna såväl som på landsbygden.
1866 ersattes den gamla ståndsriksdagen av en tvåkammarriksdag. Det var inte längre börden som avgjorde vem som fick vara med och bestämma – men väl inkomsten. Läs mer om reformen och om hur rösträtten byggdes ut på sidan om Sverige förändras 1850–1921.
Frihetsmätaren
Här är åtta lagar och förslag från 1800-talets Sverige. Tänk som en liberal på 1800-talet: skulle hen vilja avskaffa, behålla eller införa lagen? Du får facit och en förklaring direkt.
OfrihetFrihet
Skråtvånget
Den som vill arbeta som skomakare, snickare eller bagare i en stad måste vara medlem i stadens skrå. Skrået bestämmer vem som får bli mästare och hur många verkstäder som får finnas.
Facit
Avskaffa. Skråtvånget hindrade människor från att fritt välja yrke och konkurrera. Skråväsendet avskaffades i Sverige 1846.
Indragningsmakten
Regeringen får stänga en tidning som den anser skadlig – utan rättegång.
Facit
Avskaffa. Tryckfrihet var en av liberalernas viktigaste frågor. Indragningsmakten, som drabbade bland annat Aftonbladet, avskaffades 1844.
Plikten att tillhöra Svenska kyrkan
Alla svenskar måste vara medlemmar i statskyrkan. Den som lämnar den riskerar straff.
Facit
Avskaffa. Liberaler ville att staten inte skulle bestämma vad människor tror. Förbudet mot fria religiösa möten upphävdes 1858, och från 1873 fick man byta till ett annat godkänt samfund. Full religionsfrihet kom först 1951.
Näringsfrihet
Ett förslag: alla vuxna ska få starta och driva företag – i stan eller på landet – utan tillstånd från skrå eller myndighet.
Facit
Införa. Rätten att fritt driva företag är kärnan i den ekonomiska liberalismen. Näringsfriheten infördes i Sverige 1864.
Höga tullar på importerad spannmål
Utländskt vete och råg beläggs med tull, så att de svenska bönderna slipper konkurrens.
Facit
Avskaffa. Liberaler ville ha frihandel: tullar gör varorna dyrare för alla och skyddar bara vissa grupper. Sverige sänkte tullarna på 1850- och 1860-talen.
Ståndsriksdagen
Riksdagen består av fyra stånd: adeln, prästerna, borgarna och bönderna. Vilket stånd du tillhör beror på vilken familj du föds i.
Facit
Avskaffa. Liberaler ansåg att en människas rättigheter inte ska bero på börd. Ståndsriksdagen ersattes 1866 av en tvåkammarriksdag.
Lagen som skyddar äganderätten
Ingen – inte heller staten – får ta ifrån dig det du äger utan laglig grund.
Facit
Behålla. Egendom var enligt John Locke en av de naturliga rättigheterna. Att skydda den var en av statens viktigaste uppgifter, menade liberalerna.
Rösträtt bara för män med inkomst eller egendom
Bara män som tjänar tillräckligt mycket eller äger mark får rösta till riksdagen.
Facit
Behålla (eller avskaffa). Här finns liberalismens paradox. Många 1800-talsliberaler ville behålla rösträttsstrecket, eftersom de trodde att bara män med egendom och utbildning kunde ta ansvar för landet. Men liberalismens egen idé om allas lika värde talade för allmän rösträtt – och den slutsatsen drog senare liberaler.
Begrepp
- Liberalism
- Ideologi som sätter individens frihet i centrum.
- Individ
- En enskild människa.
- Laissez-faire
- ”Låt det vara” – staten ska inte lägga sig i ekonomin.
- Frihandel
- Handel mellan länder utan tullar och hinder.
- Den osynliga handen
- Adam Smiths bild av hur marknaden styr sig själv när alla följer sitt egenintresse.
- Skadeprincipen
- Du får göra vad du vill så länge du inte skadar någon annan.
- Näringsfrihet
- Rätten att fritt starta och driva företag.
Quiz
Fråga 1 av 8
1. Vad sätter liberalismen i centrum?
2. Vem skrev Nationernas välstånd (1776)?
3. Vad betyder laissez-faire?
4. Vad innebär John Stuart Mills skadeprincip?
5. Vem grundade Aftonbladet 1830?
6. Vad är frihandel?
7. Vilken reform 1864 gav svenskar rätt att fritt starta företag?
8. Vilken paradox fanns hos många 1800-talsliberaler?
Facit
1b · 2a · 3c · 4a · 5b · 6c · 7a · 8b
