Ja, vatten i ditt glas kan ha varit med om allt detta. Det har rört sig mellan olika platser långt innan människor fanns. Vatten lämnar havet, färdas genom luften och återvänder till marken. Det passerar också genom växter, djur och oss själva.

Den här ständiga rörelsen kallas vattnets kretslopp. För att förstå det behöver vi följa både vart vattnet tar vägen och hur det byter form.

Vattnet tar inte slut – men det flyttar på sig

Jordens vatten cirkulerar om och om igen. Mängden vatten på jorden är ungefär densamma över tid, men vattnet byter plats och form. Det kan vara fast, som is, flytande, som i en sjö, eller gas, som vattenånga i luften.

Solens energi driver avdunstningen. Tyngdkraften får regn och snö att falla och vatten att rinna nedåt. Tillsammans håller de kretsloppet igång.

Från vatten till vattenånga

En vattenpöl blir mindre efter regnet, även om ingen tömmer den. En del vatten tränger ner i marken. En del avdunstar: flytande vatten övergår till osynlig vattenånga och blandas med luften. Det sker från hav, sjöar, vattendrag och fuktig mark.

Vatten behöver inte koka för att avdunsta. Högre temperatur gör vanligtvis att avdunstningen ökar, om det finns vatten att avdunsta. Vind och luftfuktighet påverkar också. Därför kan tvätt torka snabbt en varm och blåsig dag.

Växterna hjälper vattnet tillbaka till luften

Växter tar upp vatten ur marken med sina rötter. Vattnet transporteras genom växten, och en del lämnar bladen som vattenånga genom små öppningar. Det kallas transpiration.

Även djur och människor är en del av kretsloppet. Vi får i oss vatten genom mat och dryck och lämnar ifrån oss vatten, bland annat i utandningsluft, svett och urin. Vattnet kan sedan fortsätta sin väg genom omgivningen.

Från vattenånga till moln och nederbörd

När fuktig luft stiger kyls den vanligtvis. Vattenånga kan då övergå till små vattendroppar. Det kallas kondensation. Dropparna bildas kring små partiklar i luften och kan tillsammans bilda moln.

Moln består av små vattendroppar och ibland iskristaller. Vattenångan i sig är osynlig. När droppar eller iskristaller växer tillräckligt kan de falla som nederbörd: regn, snö eller hagel. Vindar kan föra vatten i luften från havet in över land.

Vattnet tar olika vägar genom marken

När regnet når marken fortsätter resan på flera sätt. En del vatten avdunstar igen, och en del tas upp av växter. Annat vatten rinner vidare eller tränger ner.

Grundvatten finns i små utrymmen mellan jordpartiklar och i sprickor i berget. Det är alltså oftast inte en stor underjordisk sjö. Grundvattennivån är den övre gränsen för den zon där porerna och sprickorna är helt vattenfyllda.

Grundvatten rör sig också, ofta långsamt. Det kan strömma ut i en källa, en bäck, en sjö eller direkt i havet. Avrinning kan alltså ske både på markytan och genom marken.

Resan kan ta en lång paus

Vatten kan lagras i mark, sjöar och glaciärer. Vissa vattenmolekyler återvänder snabbt till luften. Andra kan stanna som grundvatten eller i glaciäris i mycket lång tid. Kretsloppet har därför ingen bestämd startpunkt, restid eller väg som allt vatten följer.

Människan påverkar kretsloppet

Vi ändrar vattnets vägar när vi bygger, odlar och tar upp vatten. Det kan påverka både hur snabbt vattnet rinner vidare och hur mycket som finns kvar på en plats.

Asfalt, betong och avverkad skog

Täta ytor som asfalt och betong gör det svårt för vatten att tränga ner. Mer vatten kan då rinna snabbt över marken till brunnar och vattendrag. Vid kraftigt regn kan det bidra till översvämningar. Grönytor och genomsläpplig mark kan ge vattnet fler vägar ner.

När skog avverkas fångas mindre regn upp av trädens kronor, och färre träd tar upp vatten och avger det genom transpiration. Avrinningen kan öka. Om marken dessutom packas av tunga maskiner kan infiltrationen minska. Effekten beror på marken, växtligheten och hur avverkningen görs.

Dammar och grundvattenuttag

En damm håller kvar vatten i ett magasin. Det ändrar flodens naturliga flöde: både hur mycket vatten som rinner nedströms och när det släpps fram.

Om vi pumpar upp mer grundvatten än som fylls på under en längre tid kan grundvattennivån sjunka. Då kan brunnar ge mindre vatten eller sina.

Ett förändrat klimat

Uppvärmningen påverkar avdunstningen och var, när och hur nederbörden faller. Vissa områden får längre torrperioder, andra mer regn eller kraftigare skyfall. Snö och is kan också smälta tidigare. Mer vatten i rörelse globalt betyder därför inte att varje plats får mer användbart vatten.