Lektionsplanering – Vatten: En livsviktig resurs

Fem lektioner utan låtsasvärld. Eleverna smakar, mäter, bygger, frågar och ställer ut – med riktigt vatten, riktiga siffror och riktiga mottagare.

Vatten är lätt att prata om och svårt att förstå, eftersom det kommer ur kranen utan att någon behöver tänka på det. Därför börjar det här området inte i en lärobok utan i ett glas.

Varje lektion bygger på något eleverna gör med riktigt vatten eller riktiga människor. De provsmakar kranvatten mot flaskvatten, läser av skolans vattenmätare och följer regnet från taket, bygger egna filter och upptäcker vad som inte går att få bort, skickar en egen fråga till kommunens vattenbolag och ställer till sist ut en museiskylt för yngre elever. Det globala perspektivet – vattenbristen, den ojämna fördelningen och det virtuella vattnet i det vi köper – kommer in genom det eleverna själva har mätt och byggt.

Läs mer i SO-portalens område Vatten – en livsviktig resurs. Lektion 3 passar också för ett samarbete med Teknik.

Lektionernas rytm: gissa, pröva, läs, förklara

Det här området vänder på den vanliga ordningen. Eleverna läser inte först och gör sedan – de gör först och läser sedan för att förstå det de just har sett. Texten blir svaret på en fråga de redan har, inte en förberedelse inför något som inte har hänt än.

Varje lektion går därför i samma fyra steg, plus ett avslut:

Gissa. Lektionen börjar med en fråga som eleven svarar på innan hen vet svaret. Gissningen skrivs ner – den ska prövas.
Pröva. Två uppgifter där eleven smakar, mäter, bygger eller tar reda på något med egna händer och egna ögon.
Läs. Nu läser eleven på SO-portalen och jämför med sin gissning och sitt resultat: vad stämde, vad blev fel, och varför?
Förklara. En uppgift där eleven förklarar och tar ställning med hjälp av både sina egna resultat och texten, följd av ett kort samtal i helklass.
Kolla. Frågebatteriet med tolv frågor, som läxa, exit ticket eller repetition inför provet.

Arbetet är individuellt: även när eleverna bygger eller mäter i par skriver var och en sin egen gissning, sitt eget protokoll och sina egna slutsatser. Allt samlas i en egen vattenmapp som är underlaget till examinationen. Gissningarna sparas också – det är ofta där man ser tydligast vad en elev har lärt sig.

Lgr22-kopplingar

Geografi 7–9, centralt innehåll: jordens naturresurser, bland annat vatten – var de finns, hur de fördelas och hur människor använder och påverkar dem.
Geografi 7–9, centralt innehåll: hållbar utveckling – intressekonflikter kring naturresurser, till exempel tillgång till vatten, och möjliga åtgärder.
Geografi 7–9, centralt innehåll: vattnets kretslopp och hur naturens processer och människors verksamheter formar livsmiljöer.
Geografi 7–9, geografins metoder: fältstudier och insamling, bearbetning och presentation av egna data.
Teknik 7–9 (ämnesövergripande): tekniska system för vattenförsörjning och rening, samt att undersöka och pröva egna konstruktioner.

Kopplingarna är formulerade i sammandrag. Se Skolverkets kursplaner för exakt lydelse.

Lektion 1

Blindprovningen – vad är vatten värt?

Målet: Eleverna kan beskriva hur ojämnt tillgången till rent vatten är fördelad och resonera om vatten som rättighet och som vara.

Gissa

Tre glas vatten. Ett kostar några öre, två kostar hundratals gånger mer. Kan du smaka vilket som är vilket?

Låt eleverna gissa innan någon avslöjar något. De flesta klasser kan inte skilja dem åt.

Material: Förberedelser och smakprotokoll

Det här behövs: Kranvatten, ett dyrt och ett billigt flaskvatten utan kolsyra, samma temperatur på alla tre. Tre kannor märkta A, B och C, och engångsmuggar eller diskade glas. Notera kvittot på flaskorna – priset används i uppgift 2.
Tips: Häll upp i ett annat rum, så att ingen ser flaskorna. Låt vattnet stå framme en stund så att alla tre håller samma temperatur – det är ofta temperaturen och inte vattnet som avslöjar kranvattnet.

Glas	Smak 1–5	Lukt 1–5	Min gissning: kran eller flaska?
A
B
C

Pröva

Provsmakningen Smaka på de tre glasen och fyll i protokollet. Skriv sedan en mening om vad du trodde och vad som faktiskt stämde när svaret avslöjades. Klar när: protokollet är ifyllt och du har jämfört gissning med svar.
Räkna på priset Ta reda på vad en liter kranvatten kostar i din kommun – det står i kommunens eller vattenbolagets taxa – och vad en liter av flaskvattnen kostade. Räkna ut hur många liter kranvatten man får för priset av en liter flaskvatten. Jämför med att runt två miljarder människor i världen saknar säkert dricksvatten. Klar när: du har båda literpriserna, en kvot och en mening om jämförelsen.

Läs

Vatten – en livsviktig resurs: avsnitten om hur mycket sötvatten som finns på jorden och hur det är fördelat.

Jämför med din gissning och dina resultat: vad stämde, vad blev fel – och varför?

Förklara

Rättighet eller vara? FN slog 2010 fast att rent vatten och sanitet är en mänsklig rättighet. Samtidigt köps och säljs vatten över hela världen. Skriv en text på cirka 150 ord där du tar ställning: ska det vara tillåtet att tjäna pengar på vatten? Bemöt minst ett argument från andra sidan. Klar när: texten har en tydlig åsikt och ett bemött motargument.

Samtala i helklass:

Varför köper vi flaskvatten när kranvattnet är rent och nästan gratis?
Är det rättvist att vi spolar toaletten med dricksvatten när andra saknar det att dricka?

Kolla

Frågebatteri – lektion 1 (12 frågor)

Frågorna går från faktafrågor till frågor där eleven behöver förklara och resonera.

Var kommer dricksvattnet i Sverige oftast ifrån?
Ungefär hur mycket vatten använder en person i Sverige per dygn?
Hur stor del av jordens vatten är sötvatten?
Varför går det mesta av jordens sötvatten inte att använda?
Ungefär hur många människor i världen saknar säkert dricksvatten?
Vad kostar en liter kranvatten jämfört med en liter flaskvatten?
Varför kunde klassen – eller kunde inte – skilja på kranvatten och flaskvatten?
Varför köper människor flaskvatten i länder där kranvattnet är rent?
Vilka miljöproblem för flaskvatten med sig?
Varför är tillgången till rent vatten så ojämnt fördelad i världen?
Ska det vara tillåtet att tjäna pengar på vatten? Motivera.
Är vatten en rättighet eller en vara? Motivera ditt svar.

Lektion 2

Skolans vatten – mätaren och taket

Målet: Eleverna kan förklara vattnets kretslopp med hjälp av egna observationer och räkna på skolans vattenförbrukning.

Gissa

När det regnar på skolans tak – vart tar vattnet vägen, och när kommer det tillbaka?

Skriv ner din gissning innan ni pratar om den.

Material: Mätarprotokoll och karta

Prata med vaktmästaren eller fastighetsförvaltaren i förväg om var skolans vattenmätare sitter och när klassen kan läsa av den. Läs av vid tre tillfällen, till exempel före och efter lunch och på en måndagsmorgon, så att helgen syns.

Avläsning	Datum och tid	Mätarställning (m³)	Förbrukat sedan förra (liter)
1			–
2
3

1 kubikmeter (m³) är 1 000 liter. Skriv ut en förenklad karta över skolgården, till exempel från kommunens kartverktyg, som eleverna kan rita på.

Pröva

Mätaravläsningen Använd klassens tre avläsningar. Räkna ut hur många liter skolan förbrukade mellan varje avläsning och hur mycket det blir per elev och dag. Jämför med svenska snittet på ungefär 140 liter per person och dygn hemma. Klar när: du har räknat ut förbrukningen per elev och skrivit en jämförelse.
Regnets karta Gå ut på skolgården. Rita in stuprör, dagvattenbrunnar, diken och sluttningar på kartan. Färglägg hårda ytor som asfalt och tak i en färg och mjuka ytor som gräs och grus i en annan. Rita pilar som visar vart regnet rinner. Klar när: kartan har minst fem markerade punkter, två sorters ytor och pilar.

Läs

Vatten – en livsviktig resurs: avsnitten om vattnets kretslopp, grundvatten och ytvatten.

Jämför med din gissning och dina resultat: vad stämde, vad blev fel – och varför?

Förklara

Kretsloppet på vår skola Skriv vattnets väg i minst sex steg, från moln över skolans tak till dagvattnet, vidare till en sjö eller ett hav, och tillbaka till ett moln. Använd begreppen nederbörd, avrinning, dagvatten, infiltration, grundvatten och avdunstning. Klar när: kedjan har sex steg och alla sex begreppen är använda rätt.

Samtala i helklass:

Vad borde hända med regnet på skolgården för att mer av det skulle bli grundvatten?
Var överraskade av skolans förbrukning – och i så fall åt vilket håll?

Kolla

Frågebatteri – lektion 2 (12 frågor)

Frågorna går från faktafrågor till frågor där eleven behöver förklara och resonera.

Vad är vattnets kretslopp?
Vad betyder avdunstning?
Vad är nederbörd?
Vad är grundvatten?
Vad är dagvatten?
Vad är ett avrinningsområde?
Varför rinner mer vatten av från asfalt än från en gräsmatta?
Vad visade mätaravläsningarna om när skolan använder mest vatten?
Varför kan kraftiga skyfall orsaka översvämningar i städer?
Hur kan man ta hand om dagvatten på ett bättre sätt?
Varför är det viktigt att grundvattnet fylls på?
Vad skulle du föreslå för att skolan ska använda mindre vatten? Motivera ditt svar.

Lektion 3

Bygg ett reningsverk

Målet: Eleverna kan förklara hur vatten renas, varför avsaltning är svårt och varför så många i världen saknar rent vatten.

Gissa

Om du fick en hink smutsigt vatten och bara sand, grus och kol – skulle du våga dricka det du lyckas rena?

Svaret ska bli nej, och det är en del av poängen. Klart vatten är inte samma sak som säkert vatten.

Material: Filterbygget och säkerhet

Ingen får dricka vattnet – varken det smutsiga eller det filtrerade. Filtret kan göra vattnet klart, men tar inte bort bakterier.

Per par: En PET-flaska på 1,5 liter med botten avskuren, bomull eller kaffefilter, fin sand, grov sand, grus och aktivt kol från en djuraffär. Två genomskinliga muggar och en svart tallrik.
Smutsvattnet (en sats till hela klassen): Vatten blandat med jord, lite matolja, två matskedar salt per liter och några droppar karamellfärg.
Så testas saltet: Droppa lite vatten på den svarta tallriken och låt det torka på elementet. Vita kristaller betyder att saltet finns kvar.

Pröva

Planera filtret Rita ditt filter i genomskärning innan du bygger. Skriv vid varje lager vilken förorening du tror att det fångar: jorden, oljan, färgen eller saltet. Klar när: skissen är klar och varje lager har en gissning.
Bygg och testa Bygg filtret i par och häll igenom smutsvattnet. Var och en fyller i sitt eget protokoll: hur klart är vattnet före och efter på en skala 1–5, syns oljan, finns färgen kvar – och vad visar salttestet på tallriken? Klar när: protokollet visar resultatet för alla fyra föroreningarna.

Läs

Vatten – en livsviktig resurs: avsnitten om rening, vattenbrist och tillgång till rent vatten i världen.

Jämför med din gissning och dina resultat: vad stämde, vad blev fel – och varför?

Förklara

Från flaskan till världen Skriv vad ditt filter klarade och vad det inte klarade. Förklara sedan varför saltet inte gick att filtrera bort, varför avsaltning av havsvatten kräver mycket energi och varför klart vatten ändå kan göra människor sjuka. Klar när: du har förklarat alla tre sakerna med hjälp av ditt eget resultat.

Samtala i helklass:

Om det finns så mycket havsvatten – varför löser inte avsaltning världens vattenbrist?
Varför är det oftast flickor och kvinnor som hämtar vattnet där det inte finns kranar?

Kolla

Frågebatteri – lektion 3 (12 frågor)

Frågorna går från faktafrågor till frågor där eleven behöver förklara och resonera.

Vad händer i ett vattenverk?
Vad händer i ett avloppsreningsverk?
Vad är skillnaden mellan mekanisk, biologisk och kemisk rening?
Vad är avsaltning?
Nämn en sjukdom som kan spridas med orent vatten.
Vad betyder det att vatten är säkert att dricka?
Varför gick saltet inte att filtrera bort?
Varför kräver avsaltning mycket energi?
Varför är det svårt att bygga ut vattenrening i fattiga länder?
Vad händer i sjöar och hav om avloppsvatten släpps ut orenat?
Varför drabbas flickor och kvinnor ofta hårdast av vattenbrist?
Vilken lösning på världens vattenbrist tror du mest på? Motivera ditt svar.

Lektion 4

Frågan till vattenbolaget

Målet: Eleverna kan beskriva hur den egna kommunen får sitt vatten, vad som hotar det och hur det skiljer sig från platser med vattenbrist.

Gissa

Vatten kommer ur kranen varje gång du vrider på den. Vem ser till att det gör det – och vad skulle kunna stoppa det?

Skriv ner din gissning innan ni pratar om den.

Material: Så skickas frågorna

Ta reda på vilket bolag eller vilken förvaltning som sköter vatten och avlopp i er kommun. Välj ett av två upplägg:

Brevet: klassen väljer ut fem av elevernas frågor och skickar dem samlat via vattenbolagets kundtjänst eller kommunens kontaktformulär. Be om svar inom två veckor och läs upp svaret i klassen.
Besöket: bjud in någon från vattenbolaget till en lektion, eller besök vattenverket. Eleverna ställer sina egna frågor.

En bra elevfråga går inte att googla. ”Var tar ni vattnet?” står på hemsidan. ”Vad skulle ni göra om grundvattnet sjönk två somrar i rad?” gör det inte.

Pröva

Kommunens vatten Ta reda på hos kommunen, vattenbolaget, SGU eller Länsstyrelsen: varifrån tas kranvattnet i din kommun, är det grundvatten eller ytvatten, finns det ett vattenskyddsområde, och har det varit bevattningsförbud de senaste åren? Klar när: alla fyra frågorna har ett svar och en källa.
Din fråga Skriv en egen fråga till vattenbolaget som inte går att besvara med en sökning. Skriv också varför du vill veta just det. Klassen väljer sedan vilka frågor som skickas. Klar när: din fråga och din motivering finns i vattenmappen.

Läs

Vatten – en livsviktig resurs: avsnitten om vattenbrist, torka och konflikter om vatten.

Jämför med din gissning och dina resultat: vad stämde, vad blev fel – och varför?

Förklara

Jämför med en plats som saknar vatten Välj en plats som har haft allvarlig vattenbrist, till exempel Kapstaden, Chennai i Indien eller Gotland. Jämför med din kommun: varifrån kommer vattnet, vad hotar det och vad har man gjort åt det? Skriv till sist vad din kommun skulle kunna lära sig. Klar när: jämförelsen har tre punkter och en slutsats om din kommun.

Till läraren: när svaret från vattenbolaget kommer, läs det högt och låt varje elev skriva en rad i sin mapp om vad svaret ändrade i hens bild.

Samtala i helklass:

Om grundvattnet tar slut en torr sommar – vem ska få vattnet först: hushållen, bönderna eller industrin?
Varför kan det bli vattenbrist även i ett land som Sverige?

Kolla

Frågebatteri – lektion 4 (12 frågor)

Frågorna går från faktafrågor till frågor där eleven behöver förklara och resonera.

Vem ansvarar för dricksvattnet i din kommun?
Varifrån tar din kommun sitt dricksvatten?
Vad är en vattentäkt?
Vad är ett vattenskyddsområde?
Vad betyder bevattningsförbud?
Nämn ett hot mot en vattentäkt.
Varför kan det bli vattenbrist även i Sverige?
Hur kan klimatförändringarna påverka vattenförsörjningen?
Varför läcker det vatten ur ledningsnät, och varför är det dyrt att laga?
Vad är en intressekonflikt om vatten? Ge ett exempel.
Vad är den största skillnaden mellan din kommun och platsen du jämförde med?
Vad tycker du att din kommun borde prioritera för att säkra vattnet i framtiden? Motivera ditt svar.

Lektion 5

Vattenmuseet

Målet: Eleverna kan förklara virtuellt vatten och hur vår konsumtion påverkar vattentillgången i andra delar av världen.

Gissa

Hur mycket vatten har du på dig just nu?

Svaret är inte noll. Ett par jeans kräver ungefär 8 000 liter vatten att tillverka, mest till att odla bomullen.

Material: Exempelskylt och regler för skylten

Ett par jeans

Bomull, sytt i Bangladesh, köpt i Sverige ca 8 000 liter

Så mycket vatten krävs för att tillverka de här byxorna. Det mesta gick åt när bomullen odlades, ofta i torra områden där vattnet leds från floder till åkrarna. Sedan färgades och tvättades tyget, och det vattnet släpps inte alltid ut renat.

När du köper jeans importerar du alltså vatten från ett annat land – utan att se det.

Fråga till dig: Hur många jeans har du hemma?

Regler för skylten: högst 150 ord, en rubrik, en stor siffra, var föremålet kommer ifrån, vem som betalar med sitt vatten och en fråga till besökaren. Den ska gå att förstå för en tolvåring utan hjälp.

Siffran för jeans är ungefärlig och kommer från Water Footprint Network. Olika källor ger olika värden – eleverna ska ange sin källa och gärna skriva ”ungefär”.

Pröva

Välj och gissa Välj ett föremål till utställningen – en mobil, en banan, en hamburgare, en kaffekopp, en t-shirt, en chokladkaka eller något eget. Skriv innan du letar: hur många liter vatten tror du att det har krävts? Klar när: du har valt föremål och skrivit ner en gissning.
Ta reda på Ta reda på var föremålet tillverkas eller odlas, vilka råvaror det innehåller och ungefär hur mycket vatten som krävs. Ange källan. Hur långt ifrån var din gissning? Klar när: du har ursprung, råvaror, en vattensiffra, en källa och en jämförelse med gissningen.

Läs

Vatten – en livsviktig resurs: avsnitten om virtuellt vatten och jordbrukets vattenanvändning.

Jämför med din gissning och dina resultat: vad stämde, vad blev fel – och varför?

Förklara

Skylten och testläsningen Skriv din museiskylt efter reglerna, och lägg särskild kraft på meningen om vem som betalar med sitt vatten. Byt sedan skylt med en klasskompis och läs hens skylt som om du vore tolv år. Ge två förbättringsförslag, och förbättra din egen skylt utifrån dem du fick. Klar när: du har gett två förslag och lämnat in en förbättrad skylt på högst 150 ord.

Samtala i helklass:

Borde varor märkas med hur mycket vatten de har krävt, precis som kylskåp märks med energi?
Vems ansvar är vattnet bakom en billig t-shirt – köparens, butikens eller landet där den tillverkades?

Kolla

Frågebatteri – lektion 5 (12 frågor)

Frågorna går från faktafrågor till frågor där eleven behöver förklara och resonera.

Vad är virtuellt vatten?
Ungefär hur mycket vatten krävs för att tillverka ett par jeans?
Vad är ett vattenfotavtryck?
Vilken verksamhet använder mest vatten i världen?
Varför kräver bomullsodling mycket vatten?
Vad hände med Aralsjön, och varför?
På vilket sätt kan man säga att Sverige importerar vatten?
Varför kan det vara ett problem att vattenkrävande varor tillverkas i länder med vattenbrist?
Vem betalar för det virtuella vattnet i en billig tröja?
Vad kan du som konsument göra för att minska ditt vattenfotavtryck?
Varför är det svårt att göra vattenfotavtrycket synligt för den som handlar?
Vilket föremål valde du, och vad överraskade dig mest? Motivera varför.

Examination: Utställningen och vattenmappen

Skyltarna ställs ut i skolans korridor eller bibliotek, och en yngre klass bjuds in att gå runt. Varje elev bedöms enskilt på två saker:

Museiskylten – att fakta är korrekt och har en källa, att förklaringen av virtuellt vatten håller, och att skylten visar vem som betalar med sitt vatten.
En avslutande text på cirka 300 ord i vattenmappen, där eleven knyter ihop minst tre av lektionerna. Texten ska använda något eget: smakprotokollet, skolans mätvärden, filtrets resultat eller svaret från vattenbolaget.

I den avslutande texten ska eleven:

förklara vattnets kretslopp och varför bara en liten del av jordens vatten går att använda,
beskriva orsaker till att tillgången till rent vatten är så ojämnt fördelad,
ge ett exempel på en intressekonflikt om vatten, i Sverige eller i världen,
förklara hur vår konsumtion påverkar vattnet i andra länder,
föreslå och värdera en åtgärd – för skolan, kommunen eller en konsument – och väga in vem den gynnar och vad den kostar.

Tips: Låt de yngre eleverna lämna en lapp vid den skylt de förstod bäst. Det ger dina elever ett ärligt besked om hur väl de lyckades förklara – och en anledning att skriva för någon annan än läraren.