Vatten från naturen blir dricksvatten

Råvatten är det vatten som hämtas från naturen för att bli dricksvatten. Det kan vara ytvatten från en sjö eller ett vattendrag. Det kan också vara grundvatten som pumpas upp ur marken.

Grundvatten har passerat genom jordlager, där en del ämnen och partiklar kan ha fastnat. Men det betyder inte att allt grundvatten är säkert att dricka. Både ytvatten och grundvatten kan innehålla föroreningar. Därför behöver råvattnets kvalitet undersökas.

Dricksvatten är vatten som har tillräckligt god kvalitet för att drickas och användas till matlagning. I vattenverket anpassas behandlingen efter det råvatten som kommer in.

Läs mer: Svenskt Vatten om råvatten.

Så fungerar ett vattenverk

Här är en förenklad beskrivning. Alla vattenverk har inte exakt samma reningssteg. Ytvatten behöver ofta mer behandling än grundvatten.

Bildbeskrivning

Fotografi av bassänger för långsamfiltrering vid Norsborgs vattenverk. Bilden visar en del av anläggningen där råvatten behandlas för att kunna användas som dricksvatten.

1. Råvatten tas in

   Vatten pumpas från en sjö, ett vattendrag eller en grundvattenbrunn till vattenverket.

2. Smuts och partiklar skiljs bort

   Silar kan fånga större skräp. Små partiklar kan samlas till större klumpar som sedan avskiljs.

3. Vattnet filtreras

   Vattnet passerar filter, till exempel sandfilter, som hjälper till att fånga upp partiklar.

4. Skadliga mikroorganismer stoppas

   UV-ljus eller klor kan användas för att oskadliggöra mikroorganismer som annars kan göra människor sjuka.

5. Vattenkvaliteten kontrolleras

   Prover visar om vattnet håller rätt kvalitet. Kontroller görs på flera ställen, inte bara när reningen är färdig.

6. Dricksvattnet skickas vidare

   Ledningar transporterar vattnet till bostäder, skolor, sjukhus och företag.

Läs mer: Svenskt Vatten om vattenverk och rening.

Hur kommer vattnet fram?

Under gator och mark finns ett nät av vattenledningar. Pumpar skapar tryck så att vattnet kan nå fram till kranarna. Reservoarer, till exempel vattentorn, lagrar vatten och hjälper till att hålla ett jämnt tryck när många använder vatten samtidigt.

Ledningar och pumpar behöver skötas och lagas. Det räcker alltså inte att bygga ett vattenverk en gång. Hela systemet måste fungera varje dag. Det är ett exempel på infrastruktur: de gemensamma system som samhället behöver.

Läs mer: Svenskt Vatten om ledningsnät och reservoarer.

Vi använder vatten till mycket mer än att dricka

Tänk igenom din morgon. Du kanske spolar i toaletten, tvättar händerna och duschar innan frukost. Redan då har du använt vatten till flera saker utan att dricka en enda klunk.

I svenska hushåll används en stor del av vattnet till dusch, toalett, tvätt och disk. Vi behöver också vatten för matlagning och städning. Vanligtvis kommer vattnet till både kökskranen och toalettens spolning från samma dricksvattensystem.

Utanför hemmet fortsätter användningen. Skolköket lagar mat och diskar. Sjukhus behöver vatten för hygien och rengöring. Företag kan använda det när de tillverkar varor. Om vattenförsörjningen slutar fungera påverkas därför stora delar av samhället.

Efter duschen börjar nästa del av resan

När du duschar följer tvål, hudrester och smuts med vattnet ner i avloppet. Från köket kommer bland annat matrester, och från toaletten urin och avföring. Det använda vattnet kallas här avloppsvatten.

I områden med kommunalt avlopp leds vattnet vidare till ett reningsverk. Hus som ligger utanför ledningsnätet kan i stället ha en egen avloppsanläggning. På samma sätt har en del hushåll en egen brunn för sitt dricksvatten.

Vad tas bort i reningsverket?

Bildbeskrivning

Fotografi av Bromma reningsverk i Stockholm. Bilden används som exempel på en anläggning för avloppsrening, till skillnad från ett vattenverk som framställer dricksvatten.

Reningen brukar kombinera flera metoder. Galler och bassänger avskiljer skräp, sand och partiklar. Mikroorganismer hjälper till att bryta ner organiskt material, till exempel rester från mat och avföring.

Även näringsämnen behöver minska. Fosfor kan avskiljas med hjälp av kemikalier. Många reningsverk har också biologisk rening som minskar mängden kväve. För mycket näring i vattnet kan bidra till övergödning i sjöar och hav.

Det renade vattnet släpps ut i ett vattendrag, en sjö eller havet. Rester som skilts bort tas om hand, bland annat som slam. Reningen minskar belastningen på naturen och risken för att föroreningar sprids till människor och vattenmiljöer.

Läs mer: Svenskt Vatten om avloppsrening.

Att skydda vattnet börjar därför redan innan något hamnar i avloppet. Skräp och skadliga ämnen kan orsaka problem i ledningar och reningsverk eller följa med ut i naturen. Toaletten är ingen papperskorg.

Läs mer: Svenskt Vatten om att stoppa föroreningar vid källan.

Rent vatten är inte självklart överallt

Alla har inte en vattenkran hemma eller en toalett där avfallet tas om hand säkert. Sanitet handlar om just den säkra hanteringen av urin, avföring och avloppsvatten. Toaletter och avloppssystem hjälper till att hindra att det som människor lämnar efter sig förorenar deras vatten.

Förorenat vatten kan sprida sjukdomar. Därför behövs både säkert dricksvatten, fungerande sanitet och möjlighet att tvätta händerna. Dessa delar hör ihop.

Om vatten måste hämtas långt bort kan det ta mycket tid varje dag. Det kan ge mindre tid till skola, läxor och arbete. När elever blir sjuka av förorenat vatten kan de också missa undervisning. Tillgång till vatten påverkar därför mer än törst.

Läs mer: UNICEF om vatten, sanitet och hygien.

Det kan finnas vatten – men saknas en fungerande kran

Torka och låga grundvattennivåer kan göra det svårt att få fram tillräckligt med vatten. Men problem med vattenförsörjningen kan också finnas där det regnar mycket. Vattnet måste kunna hämtas, renas och nå fram till dem som behöver det.

Det kräver pengar, utrustning och människor som kan sköta anläggningarna. Konflikter kan skada ledningar och pumpar. Politiska beslut påverkar vilka områden som får nya ledningar och hur underhållet finansieras.

Läs mer: UNICEF om tillgång till vatten.

Begrepp och flashcards

Försök förklara ordet innan du visar svaret.

Quiz: från naturen till kranen

Välj ett svar på varje fråga.

Elevuppgift: vattnets väg genom samhället

Följ kedjan. Skriv en eller två meningar vid varje steg och förklara vad som händer med vattnet. Använd frågan vid rutan som hjälp.

Natur → vattenverk → bostad → avlopp → reningsverk → natur

Dina svar sparas inte när du lämnar eller laddar om sidan. Kopiera dem till ditt dokument när du är klar.

Fundera vidare

Är tillgång till rent vatten främst en naturfråga, en ekonomisk fråga eller en politisk fråga?

Välj det du tycker väger tyngst och motivera med ett exempel från texten. Förklara också hur minst en av de andra delarna påverkar tillgången till rent vatten.