Geografi · Världsdelarna

Nordamerika – stora resurser och stora avstånd

Nordamerika sträcker sig från Grönlands inlandsis och den arktiska tundran till Mexikos högland, Centralamerikas tropiska skogar och Karibiens övärld. Här finns väldiga bergskedjor, enorma jordbruksområden, några av världens största stadsregioner – och områden där det bor ytterst få människor.

Varför bor så många människor nära Nordamerikas kuster och stora sjöar, medan enorma områden i norr nästan saknar befolkning?

Detaljerad fysisk karta över Nordamerika med berg, slätter, sjöar, floder och höjdskillnader.
Nordamerikas naturgeografi. Här syns bland annat bergssystemen i väster, de stora slätterna i mitten, sjöarna och de arktiska områdena i norr. Karta: Tom Patterson, 2021. Public domain. Wikimedia Commons.

Vad räknas egentligen till Nordamerika?

På kartan är Kanada, USA och Mexiko de tre stora stater som dominerar världsdelens yta. Men Nordamerika slutar inte vid Mexikos södra gräns. Även Centralamerika, från Guatemala och Belize ner mot Panama, räknas geografiskt till Nordamerika. Detsamma gäller Karibiens öar.

I nordost ligger Grönland. Politiskt hör ön till det danska riket, men geografiskt är den en del av Nordamerika. I nordväst ligger Alaska, som tillhör USA men är skilt från resten av landet av Kanada.

Världsdelen sträcker sig därför från Arktis långt ner mot tropikerna. Det är en av de viktigaste förklaringarna till att Nordamerika innehåller så många olika klimat, naturtyper och livsmiljöer.

Bergen i väster, slätterna i mitten

Ett av de tydligaste mönstren på den fysiska kartan är de stora bergssystemen längs västsidan. Här ligger Klippiga bergen, som sträcker sig genom västra Kanada och USA.

Höga berg påverkar mycket mer än utsikten. De påverkar var vägar och järnvägar kan byggas, hur nederbörden fördelas och var människor kan odla eller bygga större samhällen. Att transportera människor och varor tvärs genom ett bergsområde är betydligt svårare än över en slätt.

Moraine Lake och höga bergstoppar i Klippiga bergen i Kanada.
Moraine Lake och Valley of the Ten Peaks i Banff National Park i Kanada. Landskapet visar den dramatiska terrängen i Klippiga bergen. Foto: Gorgo, 2005. Public domain. Wikimedia Commons.

Öster om Klippiga bergen förändras landskapet. Här breder Great Plains ut sig över centrala delar av Kanada och USA. Det är ett enormt område med slätter och gräsmarker.

På många håll finns stora jordbruk. Den relativt flacka terrängen gör det möjligt att odla över stora ytor och använda stora jordbruksmaskiner. I torrare områden är boskapsskötsel vanligare.

Längre österut ligger Appalacherna. De är mycket äldre än Klippiga bergen och har under miljontals år slipats ned av vittring och erosion. Därför är de i allmänhet lägre och mjukare i formerna.

Läs kartan: Följ Klippiga bergen från Kanada söderut. Jämför sedan terrängen med Great Plains öster om bergen. Var tror du att det är enklast att bygga en rak järnväg?

Vattenvägar som knyter samman kontinenten

Nordamerikas geografi präglas också av enorma vattensystem. Mississippi och dess många bifloder samlar vatten från ett mycket stort område och rinner söderut mot Mexikanska golfen.

Floden har länge varit viktig som transportled. Varor från jordbruks- och industriområden långt inne i landet kan transporteras mot kusten och vidare ut i världen.

Längre norrut ligger de stora sjöarna: Superior, Michigan, Huron, Erie och Ontario. De ligger mellan USA och Kanada och bildar tillsammans ett av jordens största system av sötvatten.

Sjöarna binds samman av floder och kanaler och har kontakt med Atlanten genom Saint Lawrence-systemet. Det gör området mycket viktigt för transporter, handel och industri.

Karta över Nordamerika där de stora sjöarna mellan USA och Kanada är markerade.
De stora sjöarnas läge mellan USA och Kanada. Karta: EEIM. CC BY-SA. Wikimedia Commons.

Från arktiskt klimat till tropisk värme

Eftersom Nordamerika sträcker sig så långt från norr till söder finns enormt stora klimatskillnader.

Längst i norr finns arktiskt klimat. Vintrarna är långa och kalla, somrarna korta och marken är på många platser frusen under stora delar av året. Det gör jordbruk och byggande betydligt svårare.

Längre söderut finns stora tempererade områden med tydliga årstider. Här ligger stora delar av södra Kanada och USA. Det är också här en stor del av Nordamerikas jordbruk och befolkning finns.

I sydvästra USA och norra Mexiko är klimatet betydligt torrare. Här finns både öken och halvöken. Tillgången till vatten blir därför avgörande för både städer och jordbruk.

I södra Mexiko, Centralamerika och Karibien är klimatet betydligt varmare. Många områden har tropiskt klimat.

Tundralandskap i Nunavut i norra Kanada.
Tundra i Nunavut i norra Kanada. Foto: ADialla. CC BY 2.0. Wikimedia Commons.

Norr är inte tomt

När en befolkningskarta visar norra Kanada som nästan tom betyder det inte att ingen bor där.

Här finns samhällen och människor med mycket lång historisk anknytning till området, bland annat många inuitiska samhällen.

Men befolkningen är liten i förhållande till landytan. Kallt klimat, permafrost på många platser, kort växtsäsong och enorma avstånd mellan samhällen gör det svårare och dyrare att bygga ett tätt nät av vägar, järnvägar och större städer.

Naturfaror ser olika ut på olika platser

Nordamerikas stora geografiska variation märks också i de naturfaror som människor möter.

Över varmt vatten i Atlanten, Karibiska havet och Mexikanska golfen kan kraftiga tropiska cykloner utvecklas. När vindarna blir tillräckligt starka kallas de orkaner.

Orkaner kan orsaka förstörelse genom starka vindar, kraftig nederbörd, översvämningar och stormfloder längs kuster.

I torrare delar av Nordamerika kan istället torka bli ett stort problem. Torka påverkar vattenförsörjning, jordbruk och natur. När vegetation torkar ut ökar dessutom risken för skogsbränder.

Längs stora delar av västkusten finns också en tydlig jordbävningsrisk. Där rör sig jordskorpans plattor i förhållande till varandra.

Satellitbild av orkanen Katrina över Mexikanska golfen.
Orkanen Katrina över Mexikanska golfen den 29 augusti 2005. Bild: NASA. Public domain. Wikimedia Commons.
En naturhändelse är inte automatiskt en katastrof. Hur stora konsekvenserna blir beror också på hur många människor som bor i området, hur byggnader och infrastruktur är utformade och hur väl samhället kan förbereda sig.

Var bor människorna?

För att förstå Nordamerika räcker det inte att studera en fysisk karta. Vi behöver också se hur människorna är fördelade.

Karta som visar befolkningstätheten i Nordamerika.
Befolkningstäthet i Nordamerika. Kartan visar de stora geografiska mönstren och använder data för 2010. Källa: SEDAC / CIESIN, Columbia University. CC BY 2.0. Wikimedia Commons.

Mönstret är tydligt. Stora delar av norra Kanada och Grönland är mycket glest befolkade. Söderut förändras kartan.

Längs Atlantkusten ligger många stora städer och stadsregioner. Ett annat tydligt befolkningsområde finns runt de stora sjöarna.

På Stillahavskusten finns också stora koncentrationer, bland annat kring Vancouver, Seattle, San Francisco och Los Angeles.

I Mexiko är området kring Mexico City och centrala Mexiko mycket tätare befolkat än flera av de torra områdena längre norrut.

Varför har människor samlats just där?

Det finns inte en enda förklaring.

Klimat och terräng spelar roll, men också tillgång till vatten, jordbruksmark, hamnar och transportleder. Historiskt har handel och industri påverkat var städer vuxit fram.

När en stad väl blivit stor förstärks ofta mönstret. Där finns redan arbetsplatser, universitet, sjukhus, vägar, flygplatser och kunder. Det gör platsen attraktiv även för nya företag och nya invånare.

Stadslandskap i Mexico City med tät bebyggelse, höga byggnader och stora vägar.
Mexico City ligger i ett av Nordamerikas stora befolkningsområden. Foto: Josh Baumgartner. CC BY-SA 4.0. Wikimedia Commons.

Två Nordamerika – helt olika förutsättningar

Tänk dig två företag.

Det ena ligger nära Toronto och de stora sjöarna. Där finns motorvägar, järnvägar, hamnar, flygplatser och miljontals människor inom relativt kort avstånd.

Det andra ligger långt norrut i Kanada, hundratals kilometer från en större stad. Där kan det finnas värdefulla naturresurser – men transporterna och avstånden ser helt annorlunda ut.

Geografisk faktor Området kring de stora sjöarna Norra Kanada
Klimat Kalla vintrar men längre växtsäsong och bättre förutsättningar för stora städer och jordbruk. Långa kalla vintrar, kort växtsäsong och permafrost på många platser.
Befolkning Många stora stadsregioner och stora arbetsmarknader. Mycket låg befolkningstäthet och stora avstånd mellan många samhällen.
Infrastruktur Täta nät av vägar, järnvägar, hamnar, flygplatser och vattenvägar. Glesare transportnät. Många platser ligger långt från större vägar.
Näringar Industri, handel, tjänster, transporter och jordbruk. Bland annat gruvdrift, energi, fiske och andra naturresursbaserade näringar.
Marknader Nära mycket stora mängder konsumenter och företag. Långt till flera av kontinentens största marknadsområden.
Transportkostnader Många olika transportvägar gör det enklare att flytta människor och varor. Långa avstånd och begränsad infrastruktur kan göra transporter betydligt dyrare.

Här blir ett viktigt geografiskt samband tydligt: en naturresurs är inte automatiskt lätt att använda.

Om ett mineralfynd finns hundratals kilometer från närmaste väg, järnväg eller hamn kan det vara mycket dyrt att utvinna och transportera.

Därför behöver geografen alltid fråga både vad som finns på platsen och hur platsen är kopplad till resten av världen.

Stora naturresurser – och en stor ekonomi

Nordamerika har stora tillgångar på skog, jordbruksmark, mineraler, olja, naturgas och vatten.

På Great Plains finns omfattande jordbruk. Det relativt flacka landskapet gör det möjligt att använda stora maskiner och odla mycket stora områden.

I Kanada är skogsbruk, mineraler och energi viktiga näringar i många regioner. USA har mycket stora industri- och tjänstesektorer, och Mexiko har både jordbruk, industri, tillverkning och stora stadsregioner.

Samtidigt har ekonomin förändrats. I många storstadsområden är i dag teknik, finans, forskning, handel och andra tjänster minst lika viktiga som traditionell tung industri.

Kanada, USA och Mexiko är tätt sammankopplade

De tre länderna handlar mycket med varandra. En produkt kan därför få råvaror från ett land, delar tillverkade i ett annat och slutmonteras i det tredje.

Då blir vägar, järnvägar, hamnar och gränsövergångar helt avgörande. Nordamerikas ekonomi är alltså inte bara beroende av vilka resurser som finns – utan också av hur snabbt och billigt de kan transporteras.

Ursprungsfolk, mark och naturresurser

Människor levde i Nordamerika långt innan dagens stater och nationsgränser skapades.

Världsdelens ursprungsfolk består av många olika folk, nationer, språk och kulturer. De ska därför inte beskrivas som en enda grupp med samma erfarenheter eller åsikter.

Frågor om mark blir särskilt viktiga när naturresurser finns i områden där ursprungsfolk har samhällen, rättigheter eller lång historisk anknytning.

En gruva, oljeledning, damm, väg eller skogsavverkning kan skapa arbetstillfällen och inkomster. Samtidigt kan samma projekt påverka vatten, jaktmarker, fiske, naturmiljöer eller platser med kulturell betydelse.

Det kan leda till konflikter om vem som får fatta beslut och vem som får del av vinsterna. Men det finns också exempel där ursprungsägda företag och lokala samhällen själva deltar i naturresursprojekt.

Geografens fråga är därför inte bara: ”Vilka resurser finns här?” Den behöver också vara: Vem använder marken redan, vem fattar besluten och vilka konsekvenser kan olika sätt att använda marken få?

Kartverkstad – placera Nordamerika

Nu tränar du på några av världsdelen viktigaste länder, städer, landformer och vatten.

Kartbakgrunden är en riktig Wikimedia-karta. Klickpunkterna ovanpå kartan är bara en del av själva övningen.

Välj ett namn

Välj ett namn för att börja.

0 av 13 placerade.

Politisk övningskarta över Nordamerika.

Kartbakgrund: North America.svg, Wikimedia Commons . Public domain.

Geografens uppdrag – var ska företaget ligga?

Ett företag vill bygga en ny anläggning i Nordamerika. Företaget behöver många anställda, fungerande transporter och möjlighet att snabbt skicka stora mängder varor till sina kunder.

Du ska välja mellan tre möjliga områden.

  • A · Great Lakes Nära stora stadsområden, motorvägar, järnvägar, hamnar och en mycket stor marknad. Konkurrensen om mark och utrymme kan samtidigt vara stor.
  • B · Great Plains Stora öppna områden och nära omfattande jordbruksproduktion. Avstånden till vissa kustmarknader är längre och vatten kan vara en begränsning i torrare delar.
  • C · Norra Kanada På vissa platser finns stora naturresurser, men befolkningen är liten, avstånden stora och infrastrukturen betydligt glesare.

Så gör du

Använd den fysiska kartan och befolkningstäthetskartan på sidan. Komplettera gärna med atlas eller digitala kartor över transporter och naturresurser.

Välj A, B eller C och motivera ditt val med minst fyra av följande:

befolkning · arbetskraft · transporter · naturresurser · vatten · klimat · mark · avstånd · marknader · miljöpåverkan

Avsluta med en nackdel med den plats du har valt.

Quiz – har du koll på Nordamerika?

Svara på alla sex frågor. Rätta först när du är klar med samtliga.

1. Vilka större delar ingår i Nordamerika?
2. Var ligger Klippiga bergen?
3. Varför är stora delar av norra Kanada glest befolkade?
4. Varför är området kring de stora sjöarna betydelsefullt?
5. Vilka naturfaror förekommer i Nordamerika?
6. Hur påverkar Nordamerikas stora avstånd transporter och bebyggelse?

Begrepp att kunna

Försök förklara begreppet själv innan du öppnar förklaringen.

Great Plains

Ett stort slätt- och gräsmarksområde i centrala Nordamerika där bland annat jordbruk och boskapsskötsel är viktiga.

Klippiga bergen

En stor bergskedja som sträcker sig genom västra Kanada och USA.

De stora sjöarna

Superior, Michigan, Huron, Erie och Ontario – ett mycket stort system av sötvattensjöar mellan USA och Kanada.

Arktis

Jordens nordligaste område kring Norra ishavet med mycket kallt klimat, tundra och stora områden med is.

Orkan

En mycket kraftig tropisk cyklon som utvecklas över varmt hav.

Stadsregion

En stor stad tillsammans med förorter och närliggande orter som är starkt sammankopplade genom arbete, service och transporter.

Jordbruksbälte

Ett större geografiskt område där en viss typ av jordbruk eller gröda är särskilt vanlig.

Ursprungsfolk

Folk med lång historisk anknytning till ett område från tiden före dagens statsbildningar och kolonisation.

Handelsområde

Ett område där länder och regioner har omfattande handel och ekonomiska kopplingar till varandra.

Naturfara

En naturlig process eller händelse som kan orsaka skador på människor, samhällen eller miljö.

Knyt ihop geografin

Hur har Nordamerikas stora avstånd och naturresurser påverkat världsdelens befolkning och ekonomi?

Försök inte bara räkna upp fakta. Visa samband.

Använd gärna modellen:

geografisk förutsättning → människors val → konsekvens

Du kan använda begrepp som klimat, naturresurs, befolkningstäthet, infrastruktur, transport, marknad, jordbruk, industri och stadsregion.

Ett bra svar jämför gärna två olika delar av Nordamerika.

Källor

  • National Geographic Education – North America: Physical Geography. Underlag för världsdelens naturgeografi, landformer, klimat och resurser. Öppna källan.
  • U.S. Environmental Protection Agency – Great Lakes Facts and Figures. Underlag för de stora sjöarnas betydelse för vatten, transporter, befolkning och ekonomi. Öppna källan.
  • NOAA – What is a hurricane? Underlag för beskrivningen av orkaner och tropiska cykloner. Öppna källan.
  • U.S. Geological Survey. Underlag för kopplingen mellan västra Nordamerika, plattektonik och jordbävningar. Öppna källan.
  • Natural Resources Canada. Underlag för avsnittet om naturresurser, ursprungsfolk, markanvändning och deltagande i naturresursprojekt. Öppna källan.

Bild- och kartreferenser

  • Physical Features of North America map by Tom Patterson v. 1.01. Tom Patterson. Public domain. Wikimedia Commons.
  • Moraine Lake 17092005.jpg. Gorgo. Public domain. Wikimedia Commons.
  • N. America Great Lakes map.svg. EEIM. CC BY-SA. Wikimedia Commons.
  • Nunavut tundra -c.jpg. ADialla. CC BY 2.0. Wikimedia Commons.
  • Katrina 2005-08-29 0400Z.jpg. NASA. Public domain. Wikimedia Commons.
  • Population Density 2010, North America. SEDAC / CIESIN, Columbia University. CC BY 2.0. Wikimedia Commons.
  • Mexico City skyline.jpg. Josh Baumgartner. CC BY-SA 4.0. Wikimedia Commons.
  • North America.svg. Wikimedia Commons. Public domain. Används som kartbakgrund i kartövningen. Wikimedia Commons.