Världens regioner

Att dela in världen

På en världskarta ser jorden ofta väldigt ordnad ut. Länder ligger innanför tydliga gränser, världsdelarna har namn och haven verkar vara uppdelade i bestämda områden. Men verkligheten är mer komplicerad. Många av de gränser och regioner vi använder är skapade av människor för att göra världen lättare att beskriva, undersöka och jämföra.

Var slutar egentligen Europa och var börjar Asien – och vem har bestämt det?

Varför delar vi över huvud taget in världen?

Föreställ dig att någon frågar hur jordens klimat ser ut. Det går inte att beskriva varje kvadratmeter på planeten. I stället behöver vi hitta stora mönster. Vi kan exempelvis tala om tropiska områden, torra områden, tempererade områden och polarområden.

Samma sak händer när vi undersöker människor och samhällen. Vi kan studera Norden, Europeiska unionen, Mellanöstern, Sydostasien eller ett storstadsområde. Genom att samla platser som har någonting gemensamt blir världen lättare att överblicka.

Men indelningen beror på vilken fråga vi ställer. En klimatforskare kan behöva en annan regionsindelning än en ekonom, historiker eller stadsplanerare.

Geografiska regioner är verktyg. De hjälper oss att upptäcka mönster, men de är inte själva verkligheten.

Världsdel och kontinent

Två ord som lätt blandas ihop är världsdel och kontinent. I vardagligt språk används orden ibland som om de betydde samma sak. I geografi är det däremot användbart att se en skillnad.

Skillnaden blir tydlig när vi tittar på Europa och Asien. På en fysisk karta ser man att det inte finns något stort hav mellan dem. Europa och Asien sitter ihop i en enda enorm landmassa som brukar kallas Eurasien.

Trots det har Europa och Asien under lång tid behandlats som två olika världsdelar. Det är alltså ett exempel på hur historia och människors sätt att beskriva världen kan påverka geografin.

Finns det bara ett sätt att räkna världsdelarna?

Nej. Olika skolsystem och geografiska traditioner kan använda olika modeller. Europa och Asien kan exempelvis behandlas som två delar eller tillsammans som Eurasien. Nordamerika och Sydamerika kan också beskrivas som två delar eller tillsammans som Amerika.

På SO-portalen använder vi den vanliga svenska skolindelningen med sju världsdelar:

Europa · Asien · Afrika · Nordamerika · Sydamerika · Oceanien · Antarktis

Det viktiga är därför inte bara att kunna namnen. En geograf behöver också förstå att själva indelningen är en modell.

Europa och Asien – en gräns som inte är självklar

Om Europa och Asien sitter ihop uppstår en besvärlig fråga: var ska gränsen dras?

En vanlig modern gränsdragning följer bland annat Uralbergen i Ryssland och fortsätter söderut mot området kring Kaspiska havet och Kaukasus. Men olika geografiska traditioner har dragit delar av gränsen på olika sätt.

Det är därför svårt att säga att naturen själv har skapat en tydlig linje där Europa slutar och Asien börjar. I stället är det en geografisk överenskommelse.

Det här påverkar också hur vissa länder beskrivs. Ryssland sträcker sig över mycket stora områden på båda sidor om den vanliga Europa–Asien-gränsen. Turkiet har territorium både väster och öster om sunden vid Istanbul. Kazakstan räknas också ofta som ett land som sträcker sig över Europa och Asien.

För andra länder nära Kaukasus kan svaret bero på vilken gränsdragning som används. Det visar varför geografiska kategorier ibland behöver förklaras i stället för att bara läras ut som fasta fakta.

Land och stat – två andra ord som lätt blandas ihop

När vi tittar på en politisk världskarta ser vi framför allt stater. Deras gränser brukar markeras med linjer.

I många situationer betyder därför ”land” och ”stat” nästan samma sak. Men ordet stat betonar det politiska systemet och den politiska kontrollen över ett territorium.

En fysisk och en politisk karta berättar olika saker

Kartor visar aldrig allt samtidigt. En fysisk karta brukar lägga stor vikt vid berg, slätter, floder och höjdskillnader. En politisk karta betonar i stället stater och gränser.

Det är samma jord som visas – men kartmakaren har valt olika information.

Gränser kan förändras

En världskarta kan ge intrycket av att statsgränser alltid har sett likadana ut. Så är det inte. Stater kan bildas, delas, förenas eller förändra sina gränser.

Tyskland har exempelvis haft andra gränser under olika historiska perioder. Sovjetunionen fanns på kartor under stora delar av 1900-talet men upplöstes 1991 och ersattes av flera självständiga stater. Sydsudan blev en självständig stat 2011.

En politisk karta är därför egentligen en ögonblicksbild av en viss tid.

Naturen bryr sig dessutom sällan om statsgränser. En bergskedja kan fortsätta genom flera länder. En flod kan börja i en stat och rinna genom flera andra. Ett djurs livsmiljö kan ligga på båda sidor om en politisk gräns.

Vad är då en region?

Ordet region är ett av geografins viktigaste begrepp. En region är ett område som har någonting gemensamt eller som på något sätt hänger ihop.

Gränsen behöver inte vara en statsgräns och området behöver inte ha någon regering. Regionen skapas i stället utifrån det som geografen vill undersöka.

Det gemensamma kan exempelvis vara:

• klimat och nederbörd,
• berg, floder eller vegetation,
• språk och kultur,
• historia,
• handel och ekonomi,
• politiskt samarbete,
• pendling och transporter.

Därför kan samma plats ingå i många regioner samtidigt.

Sverige tillhör flera regioner samtidigt

Sverige ligger i Europa. Men Sverige är också en del av Norden, Europeiska unionen, Östersjöområdet och flera andra regioner.

Om vi undersöker klimat kan vi dessutom dela Sverige i andra områden. Om vi studerar arbetsmarknad kanske Stockholm med omgivande kommuner blir en användbar region. Om vi undersöker berggrund, vegetation eller avrinningsområden kan helt andra gränser bli viktiga.

En plats behöver alltså inte ”tillhöra en region”. Den kan tillhöra många regioner beroende på vad vi undersöker.

Olika typer av regioner

Regioner kan byggas på många olika sätt. Här är sex regiontyper som är särskilt användbara i geografi.

Regioner kan byggas av likheter – eller av samband

Det finns ytterligare ett sätt att förstå regioner.

Ibland bygger regionen framför allt på att platserna är lika varandra. Ett område med liknande klimat är ett tydligt exempel.

Andra gånger bygger regionen på att platserna är starkt kopplade till varandra. En stadsregion fungerar så. Förorter, mindre orter, arbetsplatser och centrum knyts ihop av vägar, järnvägar, bussar och människors dagliga resor.

Det betyder att två platser inte måste se likadana ut för att tillhöra samma region.

Ett exempel: Öresundsregionen

Malmö och Köpenhamn ligger i två olika stater. Mellan dem finns dessutom ett havsområde. Trots det kan de tillsammans med omgivande delar av Sverige och Danmark beskrivas som en region eftersom människor pendlar, företag samarbetar och transporterna binder ihop området.

Det är ett bra exempel på att en politisk gräns inte behöver vara samma sak som en ekonomisk eller funktionell regionsgräns.

Skandinavien och Norden är inte riktigt samma sak

Regionnamn används dessutom på olika sätt. Ett vanligt exempel nära Sverige är Skandinavien och Norden.

Med Skandinavien menas normalt Sverige, Norge och Danmark. Norden är ett bredare begrepp som dessutom omfattar Finland och Island samt de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland.

I vardagligt språk blandas orden ibland ihop. För en geograf är det därför viktigt att förklara vilken region man faktiskt menar.

En regions gräns kan vara skarp eller suddig

Europeiska unionen har en ganska tydlig medlemsgräns. Antingen är en stat medlem eller inte.

En klimatregion fungerar annorlunda. Klimatet byts inte plötsligt när man korsar en linje på kartan. Ett torrt område kan stegvis bli fuktigare. Vegetationen kan förändras under många mil.

Kulturregioner kan vara ännu svårare att avgränsa. Språk, traditioner, identiteter och religioner kan överlappa varandra och blandas.

Kartans skala förändrar vad vi upptäcker

Ett annat viktigt geografiskt verktyg är geografisk skala. Här betyder skala inte bara siffrorna 1:50 000 eller 1:1 000 000. Det handlar också om vilken geografisk nivå vi väljer att studera.

Det vi ser förändras när skalan förändras. På en världskarta kanske Sverige verkar ha ett enda klimat. Om vi zoomar in upptäcker vi stora skillnader mellan fjällen, Norrlands inland, Östersjökusten och södra Sverige.

På samma sätt kan ett land se rikt ut när vi tittar på ett nationellt genomsnitt, samtidigt som det finns stora ekonomiska skillnader mellan olika regioner och människor inom landet.

Ju mer vi zoomar in, desto fler skillnader upptäcker vi.

Kartan är alltid ett urval

En karta kan aldrig visa hela verkligheten. Kartmakaren måste välja vad som ska vara med och vad som ska lämnas bort.

På en vägkarta är motorvägar viktiga. På en klimatkarta kan samma väg vara helt ointressant. På en befolkningskarta kan städer och befolkningstäthet vara viktigare än bergens exakta höjd.

Därför behöver vi fråga:

• Vad vill kartan visa?
• Vilken information har valts ut?
• Vilken information syns inte?
• Vilket område och vilken tid gäller kartan?
• Vem har skapat den?

En karta är alltså inte bara en bild av världen. Den är också en modell av världen.

Världshaven binder samman jorden

När vi tittar på en världskarta är det lätt att fokusera på land. Men större delen av jordens yta är täckt av hav.

Jordens hav hänger egentligen samman. Vatten kan röra sig mellan olika delar av det som brukar kallas världshavet. För att göra det lättare att orientera sig delar vi ändå in det i fem stora namngivna havsområden.

Stilla havet är störst. Det breder ut sig mellan Asien och Oceanien i väster och Nord- och Sydamerika i öster.

Världshaven är inte bara områden som skiljer kontinenter åt. De har i tusentals år fungerat som transportvägar. I dag förs enorma mängder råvaror och produkter över haven. Haven påverkar dessutom klimat, väder och ekosystem över hela jorden.

Tre tänkta linjer hjälper oss att orientera oss

För att kunna beskriva var en plats ligger använder geografer ett tänkt nät av linjer runt jorden. Två av de viktigaste utgångspunkterna är ekvatorn och nollmeridianen.

Ekvatorn

Ekvatorn går runt jorden på breddgraden 0°. Den delar jorden i norra halvklotet och södra halvklotet.

Sverige ligger på norra halvklotet. Australien ligger huvudsakligen på södra halvklotet. Länder som Ecuador, Kenya och Indonesien ligger nära eller på ekvatorn.

Nollmeridianen

Nollmeridianen har längdgraden 0° och går genom Greenwich i London. Den används som utgångspunkt när vi räknar längdgrader österut och västerut.

Till skillnad från ekvatorn finns det inget naturfenomen som gör just denna längdgrad till den självklara nollpunkten. Den är en internationellt använd överenskommelse.

Även här ser vi alltså samma idé igen: geografin består både av natur och av system som människor har skapat för att kunna beskriva naturen.

Regioner är användbara – men kan också lura oss

Att dela in världen i regioner är nödvändigt om vi ska kunna beskriva stora geografiska mönster. Men varje gång vi gör det förenklar vi också verkligheten.

Tänk på Afrika. Att säga att något gäller ”i Afrika” kan vara problematiskt om skillnaderna mellan världsdelens många länder och regioner är stora. Sahara, Kongobäckenet, Etiopiens högland och Sydafrikas storstadsområden har mycket olika natur, klimat och samhällen.

Samma sak gäller Europa, Asien och alla andra stora områden. Invånare i samma region behöver inte tala samma språk, ha samma religion, tjäna lika mycket pengar eller leva på samma sätt.

Därför måste geografiska påståenden ofta göras mer exakta.

Generaliseringar behöver exempel

I geografi behöver vi generalisera. Annars skulle det vara omöjligt att säga något alls om stora områden.

Problemet uppstår när en generalisering behandlas som om den gäller alla människor och alla platser.

Ett bra geografiskt resonemang innehåller därför ofta både ett mönster och ett exempel på variation.

Om du exempelvis skriver att norra Europa generellt har lägre temperaturer än södra Europa kan du samtidigt förklara att höjd över havet, havsströmmar och avstånd till havet gör att temperaturen också varierar inom varje del.

Hur vet vi att en geografisk beskrivning stämmer?

Ett geografiskt påstående behöver stöd. Olika typer av källor kan hjälpa oss på olika sätt.

• Kartor kan visa läge, avstånd och geografiska mönster.
• Satellitbilder kan visa exempelvis växtlighet, bebyggelse och förändringar i landskapet.
• Statistik kan visa befolkning, ekonomi, handel eller klimat.
• Klimatdata kan visa temperatur och nederbörd över lång tid.
• Historiska källor kan förklara varför gränser och regioner har förändrats.

När flera källor pekar åt samma håll blir det lättare att göra en välgrundad geografisk beskrivning.

Avslutande resonemang

När hjälper en gräns – och när förenklar den för mycket?

Är det alltid användbart att dela in världen i regioner, eller kan indelningen också göra verkligheten för enkel?

Försök förklara både en fördel och en nackdel med regionsindelningar. Använd minst tre av begreppen region, gräns, geografisk skala, kulturregion, naturregion och generalisering.

Behöver du hjälp att komma igång?

Börja med ett exempel där en region hjälper oss att upptäcka ett mönster. Förklara sedan något som riskerar att försvinna när ett stort område får ett enda namn.

Källor och bildreferenser

Faktakällor

• National Geographic Society, Continent. https://education.nationalgeographic.org/resource/continent/
• National Geographic Society, Asia: Physical Geography. https://education.nationalgeographic.org/resource/asia/
• National Geographic Society, Geography Standard 5 – People create regions to interpret Earth’s complexity. https://education.nationalgeographic.org/resource/geography-standard-5/
• NOAA National Ocean Service, What is the largest ocean basin on Earth?. https://oceanservice.noaa.gov/facts/biggestocean.html
• NOAA, material om världens stora havsområden. https://www.noaa.gov/
• United Nations Geospatial, Map of the World. https://www.un.org/geospatial/content/map-world-1

Bildreferenser

• NASA/GSFC/NOAA/USGS, Nasa blue marble.jpg, Wikimedia Commons, public domain. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Nasa_blue_marble.jpg
• Aotearoa, Boundary between Europe and Asia (green shade).png, Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Boundary_between_Europe_and_Asia_(green_shade).png
• CIA World Factbook / U.S. Government, Physical World Map.svg, Wikimedia Commons, public domain. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Physical_World_Map.svg
• CIA World Factbook / U.S. Government, World Map (political).svg, Wikimedia Commons, public domain. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:World_Map_(political).svg