Lärarmaterial · Geografi 7–9

Provunderlag: välstånd och fattigdom

Ett färdigt men flexibelt underlag som läraren kan använda som det är, plocka frågor ur eller bygga vidare på.

Inspirerat av nationella provens uppgiftstyper. Materialet blandar slutna frågor, källtolkning och längre resonemang. Alla frågor är nyskrivna. Det här är inte ett nationellt prov.

För läraren

Så kan materialet användas

Provet är byggt utifrån arbetsområdet Välstånd och fattigdom. Det går att använda hela provet efter avslutat område, men tanken är framför allt att ge en stabil grund som kan anpassas efter klassens undervisning och den tid som finns.

12 frågor

Åtta kortare uppgifter och fyra längre resonemangsfrågor.

42 poäng

Poängen hjälper vid rättning men ska inte automatiskt omvandlas till ett betyg.

60–75 min

Rimlig skrivtid om hela provförslaget används.

Enklare variant: använd fråga 1–8 och välj en av resonemangsfrågorna.

Mer omfattande variant: använd hela provet eller låt eleverna besvara tre av de fyra resonemangsfrågorna.

Före utskrift

Ta bort frågor om innehåll som klassen inte har arbetat med.
Byt gärna ut de fiktiva länderna mot ett exempel som använts i undervisningen.
Bestäm om eleverna får använda begreppslista, lärobok eller egna anteckningar.
Ge mer skrivutrymme om provet ska göras helt på papper.

Lgr22 · geografi 7–9

Koppling till kursplanen

Underlaget fokuserar på utvecklingsfrågor, levnadsvillkor och de geografiska samband som ligger bakom skillnader mellan platser och regioner.

Del av Lgr22	Hur det prövas	Frågor
Ekonomisk och social levnadsstandard	Samband med utbildning, hälsa, institutioner, jämställdhet och naturresurser.	1–6, 9 och 11
Globala mönster och resursanvändning	Råvaruexport, resursfälla och hur resurser påverkar människors livsmiljöer.	3–5 och 10
Geografiska källor och begrepp	Tolkning av tabell och diagram samt granskning av vad källorna kan visa.	1, 4, 7–9 och 12
Miljö- och utvecklingsfrågor	Orsaker, konsekvenser och åtgärder ur ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv.	9–12

Bedömningen kan ge belägg för elevens kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklingsfrågor, resonemang om orsaker och konsekvenser samt användning av geografiska källor, metoder och begrepp.

Geografi · provförslag

Välstånd och fattigdom

Läs frågorna noggrant. När du förklarar ska du visa hur orsaker och konsekvenser hänger ihop. Använd uppgifterna i källorna när frågan ber dig om det.

Namn:

Klass:

Datum:

Del A · 20 poäng

Begrepp och källor

Svara kort och noggrant. I några uppgifter ska du välja svar. I andra ska du formulera en egen förklaring.

1. Para ihop begreppen

5 poäng

Skriv rätt bokstav i svarskolumnen. Varje förklaring ska användas en gång.

Ett index som väger samman hälsa, utbildning och inkomst.
Värdet av ett lands produktion delat med antalet invånare.
När problem förstärker varandra så att fattigdomen fortsätter.
När stora naturresurser bidrar till beroende, korruption eller konflikter.
Idén att födelseplatsen påverkar människans livschanser.

Begrepp	Svar
BNP per capita
HDI
Fattigdomscirkel
Resursfälla
Födelselotteriet

2. BNP och HDI

1 poäng

Varför kan två länder med ungefär samma BNP per capita få olika HDI? Markera ett svar.

HDI mäter bara hur mycket ett land exporterar.
HDI tar också hänsyn till bland annat utbildning och förväntad livslängd.
BNP per capita visar exakt hur pengarna är fördelade mellan invånarna.
HDI används bara i länder som saknar naturresurser.

3. Strukturella orsaker

2 poäng

Markera de två alternativ som tydligast visar historiska eller politiska strukturer som kan påverka fattigdom.

Kolonial historia som har format gränser, handel och maktförhållanden.
Svaga institutioner och korruption som gör att gemensamma resurser inte används för befolkningen.
Att en enskild elev glömmer att göra sin läxa.
Att en familj väljer en annan maträtt en viss dag.

Källa 1 · Tre fiktiva länder

Länderna och siffrorna är påhittade för provet.

Land	BNP per capita	Förväntad livslängd	Förväntade skolår	HDI	Råvaror av exporten
Aster	5 100 US-dollar	66 år	8,4 år	0,60	18 %
Borin	5 000 US-dollar	75 år	11,6 år	0,74	12 %
Ceres	16 500 US-dollar	62 år	7,7 år	0,63	79 %

4. Vad visar tabellen?

3 poäng

a) Vilket land har högst BNP per capita?

Svar: ______________________________________________________________

b) Vilket land visar tydligast att hög BNP per capita inte automatiskt betyder hög social levnadsstandard?

Svar: ______________________________________________________________

c) Använd minst två uppgifter ur tabellen när du förklarar ditt val.

5. Bygg en orsakskedja

4 poäng

Numrera händelserna från 1 till 4 så att de bildar en rimlig orsakskedja.

Ledare för över stora delar av statens intäkter till sig själva.
Det finns mindre pengar till skolor, vägar och sjukvård.
Färre får utbildning och företag får svårare att transportera varor.
Färre arbetstillfällen skapas och fler människor riskerar låga inkomster.

6. Två former av fattigdom

2 poäng

Förklara skillnaden mellan absolut fattigdom och relativ fattigdom. Skriv gärna ett exempel.

Källa 2 · Extrem fattigdom i region X

Andel av befolkningen. Fiktiva övningsdata som endast används i detta prov.

200044 %

201031 %

202019 %

202517 %

7. Dra en hållbar slutsats

1 poäng

Vilken slutsats stöds bäst av källa 2? Markera ett svar.

Extrem fattigdom har helt försvunnit i region X.
Andelen har minskat tydligt, men problemet finns kvar och diagrammet visar inte alla former av fattigdom.
Ingenting har förändrats mellan år 2000 och 2025.
Region X har högre levnadsstandard än alla andra regioner.

8. Granska källan

2 poäng

Skriv en viktig kontrollfråga som du skulle ställa innan du använde källa 2 i en undersökning. Förklara varför svaret på frågan spelar roll.

Del B · 22 poäng

Analysera och värdera

Skriv sammanhängande svar. Använd underlagen och visa hur olika faktorer hänger ihop.

9. Samma ekonomi – olika livsvillkor

6 poäng

Aster och Borin har nästan samma BNP per capita men olika HDI. Förklara två olika möjliga orsaker till skillnaden. Använd uppgifter ur källa 1 och minst två av begreppen utbildning, institutioner, jämställdhet, infrastruktur, hälsa eller fördelning.

Visa minst en orsakskedja i flera led.

10. När en naturresurs blir en risk

6 poäng

Fallet Mavora: Det fiktiva landet Mavora har stora fyndigheter av kobolt. Råvaran står nu för 78 procent av exporten. Ett fåtal företag får stora vinster, medan staten får in lite skatt. Gruvdriften har förorenat vattendrag och människor som protesterar har svårt att påverka besluten.

Föreslå två åtgärder som kan minska risken för en resursfälla. Värdera åtgärderna ur minst två av perspektiven ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Ta också upp en nackdel eller svårighet och avsluta med en motiverad prioritering.

11. Födelselotteriet

5 poäng

Samira och Leo är lika gamla och anstränger sig lika mycket i skolan. Samira bor på en plats där skolan ofta saknar lärare, vårdcentralen ligger långt bort och vägen till närmaste stad är svår att använda under regnperioden. Leo har nära till skola, vård och kollektivtrafik.

Förklara varför deras framtidsmöjligheter ändå kan bli olika. Skilj mellan individuella och strukturella förklaringar. Resonera också om hur minst två av faktorerna geografi, historia och institutioner kan påverka.

12. Bättre – men inte bra

5 poäng

En elev tittar på källa 2 och säger: ”Eftersom extrem fattigdom har minskat behöver världen inte längre prioritera fattigdomsbekämpning.”

Ta ställning till påståendet. Använd källa 2, förklara varför nyhetsflödet kan ge en alltför mörk bild av utvecklingen och visa samtidigt varför en positiv trend inte betyder att problemet är löst. Avsluta med en åtgärd som du bedömer som viktigast och motivera valet.

Bedömningsstöd

Lärarmatris

Viktigt: Matrisen hjälper läraren att hitta belägg i just detta arbetsområde. Poängsumman eller en enskild matrisrad ska inte automatiskt översättas till ett terminsbetyg.

Bedömningsaspekt	Grundläggande belägg	Utvecklade belägg	Välutvecklade belägg
Kunskaper och begrepp Fråga 1–6 och 9–12	Tar upp någon relevant geografisk förklaring. Använder centrala begrepp med i huvudsak fungerande innebörd.	Tar upp flera olika relevanta förklaringar. Begreppen används tydligt och hjälper till att förklara innehållet.	Väljer och väger flera relevanta förklaringar. Begreppen används precist och sambanden problematiseras.
Orsakssamband Fråga 5 och 9–11	Visar ett enkelt samband: A leder till B.	Förtydligar samband i flera led: A leder till B, som leder till C.	Visar hur flera orsaker samverkar, förstärker eller motverkar varandra och drar en nyanserad slutsats.
Källanvändning Fråga 4, 7–9 och 12	Hämtar ut en relevant uppgift ur underlaget och använder den på ett i huvudsak fungerande sätt.	Jämför flera uppgifter, hänvisar till data och förklarar vad de visar. Tar upp någon begränsning.	Värderar vad underlaget kan och inte kan visa, väger indikatorer mot varandra och drar väl underbyggda slutsatser.
Perspektiv och åtgärder Fråga 10 och 12	Beskriver en relevant åtgärd och någon möjlig konsekvens.	Jämför konsekvenser ur minst två hållbarhetsperspektiv och tar upp en svårighet.	Väger ekologiska, sociala och ekonomiska konsekvenser mot varandra, diskuterar målkonflikter och motiverar en nyanserad prioritering.

Bedömningsanvisning

Facit och innehållsexempel

Fråga 1–5 och 7 · Slutna svar

1: BNP per capita = B, HDI = A, fattigdomscirkel = C, resursfälla = D och födelselotteriet = E.
2: B.
3: Kolonial historia samt svaga institutioner och korruption.
4a: Ceres. 4b: Ceres. 4c: Eleven ska använda minst två relevanta uppgifter, exempelvis att Ceres har högst BNP per capita men lägre livslängd, färre skolår och lägre HDI än Borin.
5: Påståendena står redan i rätt ordning: 1, 2, 3 och 4.
7: B.

Fråga 6 och 8 · Korta öppna svar

6: Absolut fattigdom innebär att grundläggande behov inte kan tillgodoses. Relativ fattigdom bedöms i förhållande till levnadsnivån eller inkomsterna i det samhälle där personen lever.

8: Rimliga kontrollfrågor gäller exempelvis vem som samlat in uppgifterna, hur extrem fattigdom definieras, hur urvalet gjorts eller om stora regionala skillnader döljs.

Fråga 9 · Samma ekonomi, olika livsvillkor · 6 poäng

Innehållsexempel: Borin kan ha investerat mer i skola och vård, ha stabilare institutioner, jämnare fördelning eller bättre infrastruktur. Det kan ge längre utbildning och högre livslängd trots nästan samma BNP per capita som Aster.

1–2 poäng: En relevant förklaring och någon korrekt hänvisning till källa 1.
3–4 poäng: Två olika förklaringar, tydlig jämförelse och minst en utvecklad orsakskedja.
5–6 poäng: Faktorerna kopplas samman eller vägs mot varandra, flera källuppgifter används precist och svaret visar att indikatorer mäter olika delar av levnadsstandard.

Fråga 10 · Resursfällan · 6 poäng

Innehållsexempel: öppna avtal och skatteintäkter, oberoende granskning, en fond för långsiktiga investeringar, diversifierad ekonomi, miljökrav, lokalt inflytande samt investeringar i utbildning och infrastruktur.

1–2 poäng: En eller två relevanta åtgärder med någon rimlig konsekvens.
3–4 poäng: Två åtgärder förklaras, minst två hållbarhetsperspektiv används och en svårighet tas upp.
5–6 poäng: Målkonflikter och samspel mellan institutioner, ekonomi, människor och miljö analyseras. Prioriteringen är tydligt motiverad.

Fråga 11 · Födelselotteriet · 5 poäng

Innehållsexempel: Samiras ansträngning sker under sämre strukturella villkor. Avstånd, regnperiod och vägar är geografiska förutsättningar. Historiska investeringar eller koloniala mönster kan ha påverkat infrastrukturen. Institutioner påverkar om resurser når skola och vård.

1–2 poäng: Relevant skillnad mellan individ och struktur samt en faktor som påverkar möjligheterna.
3–4 poäng: Minst två av geografi, historia och institutioner utvecklas i tydliga orsakssamband.
5 poäng: Faktorerna kopplas samman och resonemanget nyanserar relationen mellan ansvar och möjligheter.

Fråga 12 · Bättre, men inte bra · 5 poäng

Innehållsexempel: Diagrammet visar en minskning från 44 till 17 procent, alltså en förbättring men inte att fattigdomen har försvunnit. Nyheter uppmärksammar ofta plötsliga negativa händelser mer än långsamma positiva förändringar. Källan säger inget om antal människor, fördelning inom regionen eller relativ fattigdom.

1–2 poäng: Beskriver trenden korrekt och förklarar enkelt varför problemet finns kvar.
3–4 poäng: Använder siffror, förklarar nyhetsurval, tar upp en källbegränsning och motiverar en åtgärd.
5 poäng: Växlar säkert mellan förbättring och kvarstående problem, värderar källan och ger en nyanserad prioritering.

Återkoppling

Formuleringar att använda efter provet

Gör sambandet synligt

Du nämner en relevant orsak. Förklara nu vad den leder till och vad som händer i nästa led.

Låt faktorerna mötas

Du visar flera tydliga orsakskedjor. Utveckla hur två faktorer kan förstärka eller motverka varandra.

Pröva din slutsats

Du väger samman orsaker, källor och perspektiv. Pröva också när slutsatsen inte gäller eller vilket underlag som skulle kunna ändra den.