Varför skiljer sig klimatet åt?

Allt börjar med solen

Nästan all energi som driver jordens klimat kommer från solen. Men solens strålar värmer inte hela jorden lika mycket.

Jorden är rund. Därför träffar solens strålar marken i olika vinkel. Nära ekvatorn träffar strålarna jordytan ganska rakt. Solenergin koncentreras då till en mindre yta och uppvärmningen blir stark.

Närmare polerna träffar solens strålar marken mer snett. Samma mängd solenergi sprids då ut över en större yta. Därför blir uppvärmningen svagare.

Grundregeln är enkel: områden nära ekvatorn får i genomsnitt mer solenergi än områden nära polerna.

Breddgraden spelar stor roll

En plats position norr eller söder om ekvatorn anges med breddgrad. Ekvatorn ligger på 0 graders breddgrad, medan nordpolen och sydpolen ligger vid ungefär 90 grader.

Ju längre från ekvatorn man kommer, desto mindre direkt blir solinstrålningen i genomsnitt. Därför blir klimatet ofta kallare mot polerna.

Men ordet ofta är viktigt. Två platser på samma breddgrad behöver inte ha samma klimat. Hav, berg, vindar och havsströmmar kan göra stor skillnad.

Jordens lutning ger oss årstider

Jordaxeln står inte helt rakt. Den lutar ungefär 23,4 grader. När jorden rör sig runt solen gör lutningen att norra och södra halvklotet turas om att vara riktade mer mot solen.

När norra halvklotet lutar mot solen står solen högre på himlen, dagarna är längre och mer solenergi når marken. Då har vi sommar i Sverige.

Ett halvår senare lutar norra halvklotet bort från solen. Solen står lägre, dagarna är kortare och uppvärmningen minskar. Då har vi vinter.

Vanligt missförstånd: det är inte sommar för att jorden då befinner sig mycket närmare solen. Årstiderna beror framför allt på jordaxelns lutning.

Höjden kan göra en varm plats kall

Breddgraden är viktig, men den förklarar inte allt. Även höjden över havet påverkar temperaturen. Ju högre upp i atmosfären man kommer, desto kallare blir det vanligtvis.

Därför kan höga berg nära ekvatorn vara kalla trots att området omkring dem har ett varmt klimat. På riktigt höga berg kan det till och med finnas snö och is.

En användbar tumregel är att temperaturen i genomsnitt sjunker ungefär 0,7 grader för varje 100 meter man kommer högre upp. Det exakta värdet varierar, men principen är viktig: höjd kan påverka klimatet mycket.

Kust och inland får olika klimat

Havet värms upp och kyls ner långsammare än land. Därför fungerar stora hav ungefär som en temperaturutjämnare.

På vintern kan havet hålla kvar värme och göra kustområden mildare. På sommaren kan havet i stället hålla nere temperaturen. Platser nära havet får därför ofta mindre skillnad mellan vinter och sommar.

Kustklimat

Nära havet är vintern ofta mildare och sommaren svalare. Skillnaden mellan årets högsta och lägsta temperatur blir ofta mindre.

Inlandsklimat

Långt från havet kan marken värmas upp snabbt på sommaren och kylas ner kraftigt på vintern. Skillnaderna mellan årstiderna blir därför ofta större.

Det är en viktig anledning till att två platser på ungefär samma breddgrad kan ha ganska olika temperaturer.

Havsströmmar flyttar värme

Vattnet i världshaven står inte stilla. Stora havsströmmar transporterar både varmt och kallt vatten över långa avstånd.

En varm havsström kan bidra till ett mildare klimat längs en kust, medan en kall havsström kan bidra till ett svalare klimat. För norra Europa är värmetransporten i Nordatlanten särskilt viktig.

Det betyder att breddgraden inte ensam kan förklara temperaturen. Sverige ligger långt norrut, men hav och havsströmmar bidrar till att vårt klimat är mildare än det annars skulle ha varit.

Vindarna flyttar också värme och fukt

Vindar transporterar luftmassor mellan olika områden. Luft som kommer från ett varmt hav kan föra med sig både värme och fukt. Luft som kommer från ett kallt område kan i stället sänka temperaturen.

Vindriktningen påverkar därför både temperatur och nederbörd. På många platser samverkar vindarna med havet och bergskedjorna och skapar tydliga klimatskillnader.

Berg kan stoppa regnet

När fuktig luft blåser mot en bergskedja tvingas den uppåt. Högre upp kyls luften, vattenångan kondenserar och det kan börja regna eller snöa.

På andra sidan berget sjunker luften igen. Då blir den varmare och torrare. Området bakom berget kan därför få betydligt mindre nederbörd. Detta kallas regnskugga.

Ett berg kan alltså göra att två platser som ligger ganska nära varandra får helt olika mängd nederbörd.

Klimatet är resultatet av flera saker samtidigt

Det går därför sällan att förklara en plats klimat genom att bara titta på en enda faktor. Breddgraden kan säga mycket, men höjd, hav, vindar, havsströmmar och berg kan förändra bilden.

När geografer försöker förklara klimat behöver de därför ställa flera frågor: Hur långt från ekvatorn ligger platsen? Hur högt? Ligger den nära havet? Vilka vindar och havsströmmar påverkar området? Finns det berg i närheten?

Begrepp att kunna

Ekvatorn: En tänkt linje runt jordens mitt. Ekvatorn ligger på 0 graders breddgrad.
Breddgrad: Ett mått på hur långt norr eller söder om ekvatorn en plats ligger.
Årstid: En del av året med särskilda ljus- och temperaturförhållanden. Jordens årstider orsakas främst av jordaxelns lutning.
Havsström: Stora rörelser av havsvatten som kan transportera värme eller kyla över långa avstånd.
Kustklimat: Klimat nära havet där havet ofta jämnar ut temperaturen mellan sommar och vinter.
Inlandsklimat: Klimat långt från havet där skillnaden mellan sommar och vinter ofta blir större.
Regnskugga: Ett relativt torrt område på läsidan av en bergskedja, där luften redan har förlorat mycket av sin fukt.

Kartuppgift – vilken plats borde vara varmast?

Kartan är förenklad. De fyra platserna ligger på olika breddgrader. Använd framför allt avståndet från ekvatorn när du svarar på de två första frågorna.

Förenklad övningskarta. Den är gjord för att träna resonemang om breddgrad och är inte en exakt klimatkarta.

Plats A: nära ekvatorn och nära havsnivån.
Plats B: ungefär 45° nordlig bredd.
Plats C: nära ekvatorn men på ett högt berg.
Plats D: långt norrut, nära polarområdet.

1. Vilken plats borde i allmänhet vara varmast?

2. Vilken plats borde vara kallast om vi främst tittar på breddgraden?

3. Vilken plats visar tydligast att breddgraden inte förklarar allt?

Quiz – varför skiljer sig klimatet åt?

Fråga 1 av 7

1. Varför är det ofta varmare nära ekvatorn?

2. Vad beskriver breddgrad?

3. Vad är den viktigaste orsaken till jordens årstider?

4. Varför kan ett högt berg nära ekvatorn vara kallt?

5. Vad är typiskt för kustklimat?

6. Hur kan havsströmmar påverka klimatet?

7. Vad menas med regnskugga?

Det viktigaste att komma ihåg

Klimatet skiljer sig åt eftersom olika platser får olika mycket solenergi och dessutom påverkas olika av höjd, hav, vindar, havsströmmar och berg.

Breddgrad är alltså en viktig början på förklaringen – men nästan aldrig hela förklaringen.