Prov – Väder och klimat | Lärarmaterial
Lärarmaterial • Geografi åk 7

Prov – Väder och klimat

Ett färdigt provunderlag för området Väder och klimat. Sidan är tänkt för lärare och innehåller provöversikt, provfrågor, facit och bedömningsmatris. Eleverna ska alltså inte genomföra provet direkt på sidan.

22 frågorBlandade frågetyper
53 poängPoängen används som stöd
Lgr22Provspecifik bedömningsmatris
Väder och klimat Klimatfaktorer Klimatzoner Sveriges klimat Klimatförändringar

På den här sidan

Översikt och syfte

Provet är framtaget för att ge ett brett underlag efter arbetsområdet Väder och klimat. Det prövar både faktakunskaper och elevens förmåga att förklara geografiska samband.

Provet prövar bland annat

  • skillnaden mellan väder och klimat
  • hur klimatdiagram fungerar
  • hur breddgrad, höjd över havet, kust/inland och havsströmmar påverkar klimatet
  • jordens klimatzoner och kopplingen till vegetation
  • hur klimat påverkar människors livsvillkor
  • Sveriges klimat
  • växthuseffekt, klimatförändringar och olika typer av åtgärder
Förslag på användning: Skriv ut provet som elevunderlag och använd facit och matrisen här på sidan vid rättning. Resonemangsfrågorna är särskilt viktiga för den kvalitativa bedömningen.

Provunderlag

Här visas provets frågor i lärarformat. Det här är inte ett digitalt självrättande prov.

Del 1 – Väder, klimat och begrepp
1. Vad är skillnaden mellan väder och klimat? (2 p)
2. Vilket av följande beskriver klimat? (1 p)
A. Det regnar kraftigt i Gävle i dag. B. I morgon blir det 14 grader. C. Sahara har mycket lite nederbörd under året. D. Det blåser från väster just nu.
3. Vad visar vanligtvis linjen i ett klimatdiagram? (1 p)
4. Vad visar vanligtvis staplarna i ett klimatdiagram? (1 p)
5. Para ihop breddgrad, kustklimat, vegetation och klimatzon med rätt förklaring. (4 p)
Del 2 – Varför har platser olika klimat?
6. Varför är det generellt varmare nära ekvatorn än nära polerna? (2 p)
7. Quito ligger nära ekvatorn men ungefär 2 850 meter över havet. Där är det svalare än i många andra områden nära ekvatorn. Varför? (2 p)
8. Vilket påstående beskriver bäst ett inlandsklimat? (1 p)
9. Två städer ligger på ungefär samma breddgrad. Den ena ligger vid havet och den andra långt inne på en kontinent. Förklara varför deras klimat ändå kan vara olika. (3 p)
Del 3 – Jordens klimatzoner
10. Matcha beskrivningar med klimatzonerna tropiskt, torrt, tempererat och kallt/polar. (4 p)
11. Varför finns det olika typer av växtlighet i olika klimatzoner? Använd orden temperatur och nederbörd. (3 p)
Del 4 – Klimat och människors liv
12. Ett område får mycket lite och oregelbunden nederbörd. Många människor arbetar med jordbruk. Förklara hur klimatet kan påverka människorna som bor där. (4 p)
13. Sant eller falskt om hur klimat, teknik, ekonomi, handel och samhällsplanering påverkar människors liv. (2 p)
Del 5 – Sveriges klimat
14. Vilken av platserna Kiruna, Gävle och Malmö har vanligtvis mildast vinter? (1 p)
15. Varför har Kiruna och Malmö olika klimat? Ge två geografiska förklaringar. (4 p)
16. Sverige har ett mildare klimat än många andra platser på samma breddgrad. Förklara hur Atlanten, vindarna och varma havsströmmar bidrar till detta. (3 p)
Del 6 – Klimatförändringar
17. Vad är skillnaden mellan den naturliga växthuseffekten och den förstärkta växthuseffekten? (3 p)
18. Vilka två är växthusgaser? (2 p)
19. Ordna en orsakskedja från användning av fossila bränslen till stigande medeltemperatur. (4 p)
20. Nämn två möjliga följder av klimatförändringen. (2 p)
Del 7 – Minska utsläpp eller klimatanpassa?
21. Sortera fyra åtgärder som utsläppsminskning eller klimatanpassning. (4 p)
22. En kuststad får problem med stigande havsnivå och kraftiga regn. Ge exempel på klimatanpassning, utsläppsminskning och förklara varför båda behövs. (5 p)
Viktigt: På den publicerade lärarsidan kan själva utskriftsversionen av provet med fördel ligga som en nedladdningsbar Word- eller PDF-fil. Då hålls elevprovet separat från lärarsidan.

Facit och bedömningsstöd

1. Väder beskriver förhållanden under kort tid. Klimat beskriver typiska väderförhållanden under lång tid.
2. C
3. Medeltemperaturen.
4. Nederbörden.
5. Breddgrad = hur långt norr/söder om ekvatorn en plats ligger. Kustklimat = klimat som påverkas av havet. Vegetation = växtligheten. Klimatzon = större område med liknande klimat.
6. Solinstrålningen är mer direkt nära ekvatorn. Mot polerna träffar solens strålar jordytan i flackare vinkel.
7. Temperaturen sjunker normalt med höjden över havet.
8. Inlandsklimat har ofta större skillnad mellan kalla vintrar och varma somrar.
9. Havet värms och kyls långsammare än land och jämnar därför ut temperaturen. Inland får ofta större temperaturvariationer.
10. Tropiskt, torrt, tempererat och kallt/polar enligt beskrivningarna.
11. Temperatur och nederbörd påverkar vilka växter som kan överleva och växa.
12. Exempel: lite nederbörd → torka → sämre skördar → mindre mat eller lägre inkomster.
13. Klimatet bestämmer inte ensamt människors liv. Teknik, ekonomi, handel och samhällsplanering spelar också roll.
14. Malmö.
15. Exempel: skillnader i breddgrad, havets påverkan och nordligt/sydligt läge.
16. Atlanten, västliga vindar och varma havsströmmar bidrar till ett mildare klimat.
17. Den naturliga växthuseffekten gör jorden tillräckligt varm för liv. Den förstärkta växthuseffekten beror på ökade halter växthusgaser från mänsklig verksamhet.
18. Koldioxid och metan.
19. Fossila bränslen → mer koldioxid → mer värme stannar kvar → medeltemperaturen stiger.
20. Exempel: stigande havsnivå, torka, värmeböljor, kraftig nederbörd och förändrade ekosystem.
21. Vallar = anpassning. Kollektivtrafik = minska utsläpp. Avloppssystem = anpassning. Vind/sol = minska utsläpp.
22. Godtagbara exempel på både klimatanpassning och utsläppsminskning samt en förklaring av varför båda typerna av åtgärder behövs.

Bedömningsmatris – Väder och klimat

Matrisen är en provspecifik konkretisering av Lgr22. Den hjälper läraren att bedöma kvaliteten i elevens svar, framför allt i resonemangsfrågorna.

Bedömningsområde E-nivå C-nivå A-nivå
Begrepp och kunskaper Visar grundläggande kunskaper och använder några centrala begrepp i huvudsak korrekt. Visar goda kunskaper och använder flera relevanta begrepp korrekt. Visar mycket goda kunskaper och använder geografiska begrepp säkert och precist.
Förklara klimatfaktorer Ger enkla förklaringar till varför klimat skiljer sig mellan platser. Ger utvecklade förklaringar där flera klimatfaktorer kopplas samman. Ger välutvecklade förklaringar där flera faktorer samverkar i tydliga orsakskedjor.
Klimat, natur och människor För enkla resonemang om hur klimat påverkar natur och människors livsvillkor. För utvecklade resonemang med tydliga samband mellan klimat, natur och människor. För välutvecklade resonemang där flera orsaker och konsekvenser kopplas samman.
Klimatförändringar Visar grundläggande kunskaper om orsaker och konsekvenser. Förklarar tydliga samband mellan utsläpp, klimatförändring och konsekvenser. Förklarar samband i flera led och visar hur konsekvenser kan skilja sig mellan platser och samhällen.
Åtgärder och hållbar utveckling Ger relevanta exempel och för enkla resonemang om åtgärder. För utvecklade resonemang om varför olika åtgärder kan bidra till hållbar utveckling. För välutvecklade resonemang där olika åtgärder kopplas samman och jämförs.
Geografisk information Läser av grundläggande information på ett i huvudsak fungerande sätt. Använder informationen på ett fungerande sätt för att beskriva och förklara. Tolkar mönster och använder informationen väl för att dra relevanta slutsatser.
Bedömning: Poängen är ett stöd, men bör inte översättas mekaniskt till betyg. Fokusera på vilka kunskaper eleven faktiskt visar och kvaliteten i elevens förklaringar och resonemang.

Koppling mellan frågor och bedömningsområden

BedömningsområdeFrågor
Begrepp och faktakunskaper1–5, 8, 10, 13–14, 18–21
Förklara klimatfaktorer6–9, 15–16
Klimat, natur och människor11–12, 15
Klimatförändringar17–20
Åtgärder och hållbar utveckling21–22
Geografisk information3–4 samt övriga uppgifter där eleven tolkar geografisk information
Särskilt användbara frågor för kvalitativ bedömning: 9, 11, 12, 15, 16, 17 och 22c.