Lektionsplanering väder och klimat

Geografi · Färdig lärarplanering

Planering: väder och klimat

En komplett lektionsserie som leder eleverna från skillnaden mellan väder och klimat till klimatzoner, Sveriges klimat och den pågående klimatförändringen.

Lärarstöd och facit visas.

Så är området upplagt

Planeringen är gjord för årskurs 7 och består av nio lektioner. Varje lektion har ett tydligt mål, en arbetsgång, en färdig elevuppgift och en avslutande kontrollfråga.

OmfattningNio lektioner som kan användas i sin helhet eller plockas isär.
ArbetssättGemensam läsning, kartor, klimatdiagram, individuella uppgifter och korta samtal.
BedömningExitfrågor under arbetet och en färdig slutuppgift med bedömningsstöd.

Eleverna ska få möjlighet att

  • skilja mellan väder och klimat
  • läsa och använda kartor och klimatdiagram
  • förklara varför klimat skiljer sig mellan platser
  • se samband mellan klimat, växtlighet och människors liv
  • resonera om klimatförändringens orsaker, följder och lösningar

Förbered området

  • Öppna områdets startsida.
  • Bestäm om elevuppgifterna görs digitalt eller skrivs ut.
  • Låt gärna eleverna föra en enkel väderdagbok under området.
  • Använd elevläget när sidan visas på projektorn.

Lektion för lektion

Lektionerna bygger vidare på varandra. De första fyra lägger grunden, lektion fem använder kunskaperna på Sverige och de sista lektionerna handlar om klimatförändringar, repetition och bedömning.

1Väder eller klimat?

Mål

Eleven kan förklara skillnaden mellan väder och klimat och känner igen vad som visas i ett klimatdiagram.

Material

Väder och klimat – vad är skillnaden?, elevuppgiften nedan samt papper eller skrivbok.

Arbetsgång

  1. Skriv två meningar på tavlan: ”Det regnar i Gävle i dag” och ”I Gävle är vintrarna vanligtvis kallare än somrarna.” Låt eleverna fundera över varför meningarna beskriver olika saker.
  2. Läs artikelns avsnitt om väder och klimat. Samla orden temperatur, nederbörd, vind, moln och lufttryck på tavlan.
  3. Förklara att väder beskriver ett kort tillstånd medan klimat beskriver mönster under lång tid. Titta därefter gemensamt på artikelns klimatdiagram.
  4. Låt eleverna genomföra sorteringsuppgiften och besvara klimatdiagramfrågorna.
  5. Avsluta med exitfrågan. Samla gärna in svaren för att upptäcka om någon fortfarande blandar ihop begreppen.

Elevuppgift 1: Väder eller klimat?

Skriv V om påståendet handlar om väder och K om det handlar om klimat.

  1. Det blåser kraftigt utanför skolan just nu.
  2. Sahara har mycket lite nederbörd under året.
  3. I morgon väntas temperaturen stiga till 12 grader.
  4. Sveriges vintrar är vanligtvis kallare än landets somrar.
  5. Ett åskväder närmar sig från väster.
  6. Områden nära ekvatorn är ofta varma året runt.
  7. Termometern visar 7 grader.
  8. Västkusten brukar få mer nederbörd än många platser i östra Sverige.
  9. Det har snöat hela morgonen.
  10. Antarktis har ett kallt och torrt klimat.
  11. Lufttrycket sjunker snabbt i dag.
  12. Malmö har i genomsnitt mildare vintrar än Kiruna.

Klimatdiagrammet på artikelsidan

  1. Vad visar linjen i ett klimatdiagram?
  2. Vad visar staplarna?
  3. Vilken skillnad finns mellan att läsa dagens temperatur och en temperatur i ett klimatdiagram?
ExitfrågaFörklara skillnaden mellan väder och klimat med ett eget exempel.
Facit och lärarstöd

Sortering: V: 1, 3, 5, 7, 9 och 11. K: 2, 4, 6, 8, 10 och 12.

Klimatdiagram: Linjen visar vanligtvis medeltemperaturen under årets månader. Staplarna visar nederbörden. Ett klimatdiagram bygger på sammanställda värden över lång tid, inte på en enskild dags mätning.

Ett godtagbart exitsvar behöver både ett kort tidsperspektiv för väder och ett långt tidsperspektiv för klimat.

2Varför skiljer sig klimatet åt?

Mål

Eleven kan använda breddgrad, höjd över havet, kust och inland samt havsströmmar för att förklara klimat.

Material

Varför skiljer sig klimatet åt? och de fyra platsbeskrivningarna nedan.

Arbetsgång

  1. Repetera skillnaden mellan väder och klimat. Fråga sedan varför två platser på jorden inte får samma temperatur och nederbörd.
  2. Läs om solinstrålning, breddgrad och jordens lutning. Rita ekvatorn och polerna enkelt på tavlan.
  3. Fortsätt med höjd över havet, kust och inland, havsströmmar och regnskugga. Lägg särskild vikt vid att flera faktorer ofta påverkar samma plats.
  4. Låt eleverna arbeta med Klimatdetektiverna. De ska inte bara välja en plats utan motivera med geografiska orsaker.

Elevuppgift 2: Klimatdetektiverna

Singapore

Ligger nästan vid ekvatorn, nära havsnivån och omges av varmt hav. Det är varmt och nederbördsrikt under hela året.

Quito

Ligger nästan vid ekvatorn men cirka 2 850 meter över havet. Temperaturen är därför betydligt mildare än i många andra områden nära ekvatorn.

Bergen

Ligger långt norrut vid Norges kust. Vindar från Atlanten för in fuktig luft och vintrarna är mildare än på många platser lika långt norrut.

Ulaanbaatar

Ligger långt från havet i Mongoliets inland. Skillnaden mellan kalla vintrar och varma somrar är stor.

  1. Varför är Singapore varmt året runt?
  2. Varför är Quito inte lika varmt som Singapore trots att båda ligger nära ekvatorn?
  3. Vilken plats visar tydligast hur inlandsklimat kan fungera? Förklara.
  4. Hur påverkar havet och vindarna klimatet i Bergen?
  5. Välj två av platserna och skriv en sammanhängande jämförelse. Använd minst tre av orden breddgrad, höjd över havet, kust, inland, havsström och vindar.
ExitfrågaHur kan en plats nära ekvatorn ändå ha ett svalt klimat?
Facit och lärarstöd
  1. Singapore ligger nära ekvatorn där solinstrålningen är stark under hela året.
  2. Quito ligger mycket högre över havet. Temperaturen sjunker vanligtvis med höjden.
  3. Ulaanbaatar. Avståndet till havet gör att havets utjämnande effekt är liten.
  4. Havet jämnar ut temperaturen och fuktiga vindar från Atlanten ger mycket nederbörd.
  5. Bedöm om eleven kopplar platsernas egenskaper till minst tre relevanta klimatfaktorer.
3Jordens klimatzoner

Mål

Eleven känner igen tropiskt, torrt, tempererat och kallt klimat och kan placera exempel i rätt klimatzon.

Material

Jordens klimatzoner, världskartan på sidan och elevuppgiften nedan.

Arbetsgång

  1. Visa bilder eller nämn Amazonas, Sahara, Sverige och Antarktis. Låt eleverna beskriva vilka klimatskillnader de förväntar sig.
  2. Läs om vad en klimatzon är. Förklara att zonernas gränser på kartan är förenklingar och inte skarpa streck i naturen.
  3. Gå igenom zonerna med fokus på temperatur och nederbörd. Knyt tillbaka till klimatfaktorerna från föregående lektion.
  4. Låt eleverna placera platserna i rätt zon och fylla i jämförelsetabellen.

Elevuppgift 3: Från Amazonas till Antarktis

Placera platserna i den klimatzon som passar bäst: Amazonas, Sahara, Gävle, Singapore, Svalbard och Antarktis.

KlimatzonPlats eller platserTemperaturNederbördVanlig växtlighet
Tropiskt klimat
Torrt klimat
Tempererat klimat
Kallt klimat/polarklimat
  1. Vilka två platser ligger nära ekvatorn?
  2. Varför hamnar inte alla varma platser i samma klimatzon?
  3. Varför kan gränsen mellan två klimatzoner vara svår att se i verkligheten?
  4. Jämför en tropisk och en kall plats. Använd orden temperatur, nederbörd och växtsäsong.
ExitfrågaVilka två saker tittar man framför allt på när man delar in jorden i klimatzoner?
Facit och lärarstöd

Tropiskt: Amazonas och Singapore. Torrt: Sahara. Tempererat: Gävle. Kallt/polar: Svalbard och Antarktis.

Indelningen utgår framför allt från mönster i temperatur och nederbörd. Övergångar sker gradvis, och lokala förhållanden som höjd och hav kan påverka klimatet.

4Klimat, växtlighet och människors liv

Mål

Eleven kan beskriva samband mellan klimat, vegetation och människors möjligheter att leva och försörja sig.

Material

Klimat, växtlighet och människors liv samt de tre fallen nedan.

Arbetsgång

  1. Börja med frågan: Vad behöver en växt för att kunna växa? Samla svar om värme, vatten, ljus, jord och växtsäsong.
  2. Läs om regnskog, savann, öken, gräsmark, barrskog, lövskog och tundra.
  3. Bygg en gemensam sambandskedja: klimat påverkar växtlighet, växtligheten påverkar människors möjligheter, men teknik, ekonomi, politik och handel spelar också roll.
  4. Låt eleverna analysera de tre fallen. Kräv att svaren visar minst en orsak och en följd.

Elevuppgift 4: Tre platser – tre livsvillkor

A. Tropisk regnskog

Det är varmt och regnar mycket under hela året. Växtligheten är tät och floder är viktiga transportvägar. Kraftigt regn kan göra vanliga vägar svåra att använda.

B. Område nära Sahara

Nederbörden är liten och varierar mellan år. Tillgången till vatten påverkar jordbruk och boskapsskötsel. Under torra perioder kan skördarna minska.

C. Norra Sverige

Vintrarna är långa och växtsäsongen kort. Barrskog är vanlig. Skogsbruk, renskötsel, gruvor, teknik och goda transporter påverkar hur människor kan leva och arbeta.

  1. Beskriv klimatet och växtligheten i varje fall.
  2. Ge två exempel på hur klimatet påverkar människors vardag eller försörjning.
  3. Vilket fall är mest beroende av en säker tillgång till vatten? Motivera.
  4. Förklara varför det blir fel att säga att klimatet bestämmer exakt hur människor lever.
  5. Välj ett fall och bygg en kedja med fyra led: klimat → växtlighet → möjlighet eller problem → hur människor kan anpassa sig.
ExitfrågaGe ett exempel på hur klimat påverkar människors liv och ett exempel på något annat som också påverkar.
Facit och lärarstöd

Svaren kan variera. Leta efter tydliga samband. Exempel: liten nederbörd → vattenbrist → svårare jordbruk → bevattning eller val av tåligare grödor. Godtagbara andra faktorer är bland annat teknik, ekonomi, handel, politik, utbildning och infrastruktur.

Var uppmärksam på klimatdeterminism. Klimat skapar villkor och möjligheter men bestämmer inte människors kultur, ekonomi eller framtid.

5Sveriges klimat

Mål

Eleven kan förklara varför klimatet skiljer sig mellan södra och norra Sverige samt mellan kust och inland.

Material

Sveriges klimat och jämförelsen mellan Malmö, Gävle och Kiruna.

Arbetsgång

  1. Visa Sverige på en karta och ställ frågan: Varför är Sverige inte lika kallt som många andra platser på samma breddgrad?
  2. Läs om vindar från Atlanten, varma havsströmmar, skillnaden mellan norr och söder samt kust och inland.
  3. Placera Malmö, Gävle och Kiruna på kartan. Låt eleverna förutsäga skillnader innan de läser artikelns jämförelser.
  4. Eleverna fyller i tabellen och skriver därefter ett sammanhängande svar.

Elevuppgift 5: Malmö, Gävle och Kiruna

PlatsLäge i SverigeVinterSommarSnötäcke och växtsäsongViktiga klimatfaktorer
Malmö
Gävle
Kiruna
  1. På vilken plats är vintern vanligtvis mildast? Förklara.
  2. På vilken plats är växtsäsongen kortast? Förklara.
  3. Varför kan Gävle ha kallare vintrar än platser på västkusten?
  4. Hur påverkar Golfströmmen och vindarna från Atlanten Sverige?
  5. Skriv en jämförelse mellan två av platserna. Använd minst fyra begrepp.
ExitfrågaNämn två orsaker till att Kiruna och Malmö har olika klimat.
Facit och lärarstöd
  1. Malmö, bland annat på grund av det sydligare läget och närheten till havet.
  2. Kiruna, eftersom platsen ligger långt norrut och har lägre temperaturer under en större del av året.
  3. Gävle ligger på östsidan och påverkas mindre direkt av mild och fuktig luft från Atlanten än västkusten. Närheten till den stora landmassan i öster kan också bidra till kallare vinterluft.
  4. De bidrar till att föra relativt varmt vatten och mild luft mot norra Europa.
6Klimatförändringens orsaker

Mål

Eleven kan skilja mellan naturlig och förstärkt växthuseffekt och beskriva hur mänskliga utsläpp påverkar klimatet.

Material

Klimatförändringar – orsaker, följder och framtid samt orsakskedjan nedan.

Arbetsgång

  1. Fråga vad eleverna redan har hört om växthuseffekten. Skriv upp svar utan att bedöma dem direkt.
  2. Läs först om den naturliga växthuseffekten. Betona att den behövs för livet på jorden.
  3. Läs sedan om den förstärkta växthuseffekten, koldioxid, metan, fossila bränslen, avskogning och konsumtion.
  4. Bygg den gemensamma kedjan och låt därefter eleverna sortera orsaker, växthusgaser och följder.
  1. Fossila bränslen används
  2. Mer koldioxid släpps ut
  3. Mer värme stannar kvar
  4. Jordens medeltemperatur stiger

Elevuppgift 6: Bygg förklaringen

Sortera orden i tre grupper: orsaker, växthusgaser och möjliga följder.

kolkraft, koldioxid, stigande havsnivå, metan, avskogning, värmebölja, bensin och diesel, torka, naturgas, kraftiga regn, flygresor, förändrade ekosystem

OrsakerVäxthusgaserMöjliga följder
  1. Förklara varför den naturliga växthuseffekten behövs.
  2. Vad är det som gör att växthuseffekten förstärks?
  3. Varför räknas användning av kol, olja och naturgas som en viktig orsak?
  4. Skriv en orsakskedja med minst fyra led.
ExitfrågaVad är skillnaden mellan den naturliga och den förstärkta växthuseffekten?
Facit och lärarstöd

Orsaker: kolkraft, avskogning, bensin och diesel, naturgas och flygresor. Växthusgaser: koldioxid och metan. Följder: stigande havsnivå, värmebölja, torka, kraftiga regn och förändrade ekosystem.

Naturgas är både ett fossilt bränsle och en möjlig källa till metanutsläpp. Det är därför ett bra ord att diskutera när eleverna upptäcker att kategorier ibland kan hänga ihop.

7Följder, klimaträttvisa och lösningar

Mål

Eleven kan resonera om klimatförändringens följder och skilja mellan att minska utsläpp och att anpassa samhället.

Material

Klimatförändringssidan samt valfri fördjupning från sitemapen.

Arbetsgång

  1. Repetera orsakskedjan från föregående lektion och läs artikelns avsnitt om följder.
  2. Diskutera varför samma klimathändelse kan få olika stora konsekvenser beroende på ekonomi, bebyggelse, beredskap och politiska beslut.
  3. Förklara skillnaden mellan att minska utsläppen och att anpassa samhället till förändringar som redan sker eller väntas.
  4. Låt eleverna sortera åtgärderna och välja ett av fallen att resonera kring.

Elevuppgift 7: Minska eller anpassa?

Skriv M framför åtgärder som främst minskar utsläppen och A framför åtgärder som främst anpassar samhället.

  1. Bygga vallar som skydd mot översvämningar.
  2. Ersätta kolkraft med el från vind och sol.
  3. Plantera fler träd som ger skugga i varma städer.
  4. Göra det enklare att resa med tåg i stället för flyg.
  5. Förbättra avloppssystem så att de klarar kraftigare regn.
  6. Minska läckage av metan vid utvinning av naturgas.
  7. Odla grödor som klarar längre perioder av torka.
  8. Bygga ut cykelvägar och kollektivtrafik.

Välj ett fall

Kuststaden

Havsnivån stiger och kraftiga regn blir vanligare. Många människor bor nära vattnet och vissa bostadsområden saknar bra avlopp.

Jordbruksområdet

Regnen kommer mer oregelbundet. En del år förstörs skördarna av torka, samtidigt som många familjer är beroende av jordbruket.

Den varma staden

Värmeböljor blir vanligare. Tät bebyggelse och få träd gör vissa bostadsområden särskilt varma.

  1. Vilka följder kan förändringen få för människor på platsen?
  2. Föreslå två anpassningar och en åtgärd som minskar utsläppen.
  3. Vem behöver ta ansvar: individer, företag, kommunen, staten eller flera tillsammans? Motivera.
  4. Vad kan göra det svårt för platsen att genomföra åtgärderna?
ExitfrågaFörklara skillnaden mellan att minska utsläpp och att klimatanpassa.
Facit och lärarstöd

Anpassning: 1, 3, 5 och 7. Minskade utsläpp: 2, 4, 6 och 8.

Fallen har inte ett enda rätt svar. Bedöm om eleven kopplar åtgärden till problemet, skiljer mellan anpassning och utsläppsminskning och ser att ansvar ofta delas mellan flera aktörer.

8Klimatprofil och repetition

Mål

Eleven använder kunskaper från hela området för att beskriva och förklara klimatet på en vald plats.

Material

Samtliga sidor i området, klimatkarta, flashcards och den färdiga mallen nedan.

Arbetsgång

  1. Repetera de centrala begreppen med flashcardsen längre ner på sidan. Eleverna markerar vilka ord de behöver träna mer på.
  2. Låt varje elev välja eller tilldela dem en plats. Förslag: Manaus, Kairo, Gävle, Reykjavik, Singapore, Kapstaden, Kiruna eller Buenos Aires.
  3. Eleverna skapar en klimatprofil med hjälp av mallen. De ska förklara orsaker och samband, inte bara skriva av fakta.
  4. Avsluta med repetitionsquizet. Låt eleverna använda sina felaktiga svar som en personlig repetitionslista.

Elevuppgift 8: Skapa en klimatprofil

Min plats: __________________________________________

  1. Var ligger platsen? Beskriv världsdel, breddgrad och om platsen ligger vid kust eller i inland.
  2. Vilken klimatzon tillhör platsen?
  3. Hur brukar temperaturen och nederbörden vara under året?
  4. Vilka klimatfaktorer förklarar klimatet? Använd minst tre relevanta faktorer.
  5. Vilken växtlighet är vanlig i området?
  6. Hur kan klimatet påverka jordbruk, bostäder, transporter, vatten eller människors vardag?
  7. Hur kan klimatförändringen påverka platsen?
  8. Vilken klimatanpassning skulle kunna vara viktig?

Kontrollera innan du lämnar in

  • Jag har förklarat varför platsen har sitt klimat.
  • Jag har använt minst åtta geografiska begrepp.
  • Jag har visat minst två tydliga orsakskedjor.
  • Jag har kopplat klimatet till både natur och människors liv.
  • Jag har skrivit med egna ord.
ExitfrågaVilken klimatfaktor var viktigast för din plats, och varför?
Lärarstöd

Ge i första hand respons på sambanden. En klimatprofil med många fakta men utan förklaringar visar mindre förståelse än en kortare text där eleven tydligt kopplar breddgrad, höjd, hav eller vindar till temperatur och nederbörd.

9Slutuppgift och självskattning

Mål

Eleven visar självständigt vad hen kan om klimatfaktorer, klimatzoner, samband och klimatförändringar.

Material

Den färdiga slutuppgiften och bedömningsstödet längre ner på sidan.

Arbetsgång

  1. Gå igenom uppgiftens tre delar och förklara vilka hjälpmedel eleverna får använda.
  2. Låt eleverna genomföra uppgiften individuellt. De ska visa både grundläggande begreppskunskap och förmåga att förklara geografiska samband.
  3. Efter inlämningen fyller eleverna i självskattningen. Den kan användas som underlag för en kort återkoppling.

Självskattning efter området

Markera det alternativ som stämmer bäst och skriv ett exempel.

Jag kan …JaGanska braBehöver tränaMitt exempel
skilja mellan väder och klimat□□□
förklara varför klimat skiljer sig□□□
känna igen klimatzoner□□□
koppla klimat till växtlighet och människors liv□□□
förklara klimatförändringens orsaker och följder□□□

Det här är jag mest nöjd med:

Det här vill jag förstå bättre:

Begrepp och repetition

Begreppen är samlade från områdets sex artiklar. Ordlistan fungerar vid utskrift och flashcardsen ger eleverna en snabb digital repetition.

VäderAtmosfärens tillstånd på en viss plats vid en viss tid.
KlimatHur vädret brukar vara på en plats under lång tid, vanligtvis minst 30 år.
TemperaturEtt mått på hur varmt eller kallt det är.
NederbördVatten som faller från atmosfären, exempelvis regn, snö eller hagel.
VindLuft som rör sig från ett område till ett annat.
LufttryckTrycket som luften i atmosfären skapar.
KlimatdiagramDiagram som visar en plats genomsnittliga temperatur och nederbörd under året.
EkvatornDen tänkta linjen runt jordens mitt, lika långt från nordpolen och sydpolen.
BreddgradEtt mått på hur långt norr eller söder om ekvatorn en plats ligger.
SolinstrålningDen solenergi som träffar en yta.
ÅrstidEn del av året med särskilda ljus- och temperaturförhållanden.
HavsströmStora rörelser av havsvatten som kan transportera värme eller kyla.
KustklimatKlimat som påverkas av närheten till havet och ofta får mindre temperaturskillnader.
InlandsklimatKlimat långt från havets utjämnande effekt, ofta med större temperaturskillnader.
RegnskuggaEtt torrt område på läsidan av ett berg där luften redan har förlorat mycket fukt.
KlimatzonEtt stort område med ungefär liknande temperatur och nederbörd.
Tropiskt klimatVarmt klimat nära ekvatorn, ofta med mycket nederbörd.
Torrt klimatKlimat med mycket liten nederbörd, exempelvis i öknar och stäpper.
Tempererat klimatKlimat med tydliga årstider och varken ständig hetta eller ständig kyla.
PolarklimatMycket kallt klimat med kort eller ingen egentlig sommar.
VegetationDe växter som finns inom ett område.
RegnskogTät skog i ett varmt område med mycket nederbörd.
SavannTropisk gräsmark med regnperiod och torrperiod.
TundraTrädlöst område i kallt klimat med låg växtlighet.
PermafrostMark som är frusen under minst två år i följd.
VäxtsäsongDen del av året då temperaturen och tillgången till vatten gör att växter kan växa.
GolfströmmenDel av ett system av havsströmmar som för varmt vatten mot Nordatlanten.
VäxthuseffektAtt gaser i atmosfären håller kvar en del av jordens värme.
VäxthusgasGas som bidrar till att värme hålls kvar i atmosfären.
KoldioxidVäxthusgas som bland annat bildas när fossila bränslen förbränns.
MetanKraftig växthusgas som bland annat kommer från boskap, avfall och läckor vid fossil utvinning.
Fossila bränslenKol, olja och naturgas som har bildats under mycket lång tid.
UtsläppÄmnen som släpps ut i exempelvis luft, mark eller vatten.
KlimatanpassningFörändringar som minskar skadorna av ett förändrat klimat.
KlimaträttvisaFrågor om att ansvar, möjligheter och klimatförändringens följder är ojämnt fördelade.
Kort 1 av 35Framsida

Repetitionsfrågor

  1. Vad är skillnaden mellan väder och klimat?
  2. Hur påverkar breddgraden klimatet?
  3. Varför kan en bergstopp nära ekvatorn vara kall?
  4. Vad skiljer kustklimat från inlandsklimat?
  5. Vilka kännetecken har tropiskt, torrt, tempererat och kallt klimat?
  6. Hur kan klimatet påverka växtlighet och människors liv?
  7. Varför är Sveriges klimat mildare än på många andra platser lika långt norrut?
  8. Vad är skillnaden mellan naturlig och förstärkt växthuseffekt?
  9. Nämn två orsaker och två följder av klimatförändringen.
  10. Vad är skillnaden mellan att minska utsläppen och att klimatanpassa?

Snabbquiz: hela området

Fråga 1 av 10

Vad beskriver klimat?

Välj ett svar.

Färdig slutuppgift

Uppgiften prövar både begrepp och geografiska samband. Den kan genomföras som ett mindre prov eller som en individuell inlämningsuppgift.

Del 1: Begrepp

Förklara begreppen med egna ord. Ge gärna ett exempel.

  1. klimat
  2. nederbörd
  3. breddgrad
  4. kustklimat
  5. klimatzon
  6. vegetation
  7. växthuseffekt
  8. klimatanpassning

Del 2: Två platser med olika klimat

Plats A ligger nära ekvatorn och har ungefär samma höga temperatur hela året. Det regnar mycket varje månad. Plats B ligger långt norrut, har kalla vintrar och mildare somrar. Nederbörden är måttlig och en del faller som snö.

  1. Vilken klimatzon passar bäst för Plats A respektive Plats B?
  2. Förklara varför platserna har olika klimat. Använd minst tre klimatfaktorer.
  3. Beskriv vilken växtlighet som kan vara vanlig på de två platserna.
  4. Ge exempel på hur klimatet kan påverka människors vardag eller försörjning på båda platserna.

Del 3: Klimatförändring

Förklara sambandet mellan fossila bränslen, växthusgaser och stigande temperatur. Beskriv därefter två möjliga följder och ge ett exempel på hur utsläppen kan minska och ett exempel på hur ett samhälle kan klimatanpassas.

BedömningsområdeGrundläggande nivåUtvecklad nivåVälutvecklad nivå
BegreppFörklarar centrala begrepp i huvudsak fungerande.Använder flera begrepp korrekt i förklaringar.Använder begrepp säkert och precist för att förklara samband.
KlimatfaktorerGer någon enkel förklaring till varför klimat skiljer sig.Kopplar flera klimatfaktorer till temperatur och nederbörd.Väger samman flera faktorer och visar hur de samverkar.
Klimat och livsvillkorGer exempel på hur klimat påverkar natur eller människor.Förklarar samband mellan klimat, vegetation och människors liv.Förklarar flera led och nyanserar med exempelvis teknik, ekonomi eller samhällsplanering.
KlimatförändringBeskriver någon orsak, följd och åtgärd.Bygger fungerande orsakskedjor och skiljer mellan minskning och anpassning.Resonerar nyanserat om följder, ansvar, möjligheter och begränsningar.
Bedömningskommentarer och svarsram

Del 1: Godta elevnära formuleringar när kärnan i begreppet är korrekt.

Del 2: Plats A passar tropiskt klimat. Plats B passar tempererat eller kallt klimat beroende på hur eleven tolkar beskrivningen. Bedöm framför allt motiveringen. Relevanta faktorer är breddgrad, solinstrålning, årstider, närhet till hav, vindar och havsströmmar.

Del 3: En fungerande kedja är fossil förbränning → koldioxidutsläpp → mer växthusgaser → mer värme hålls kvar → stigande medeltemperatur. Följder och åtgärder ska vara rimliga och förklarade.

Fördjupning från SO-portalen

Sitemapen innehåller flera sidor som passar efter lektion 7 eller som extrauppgift för elever som vill gå vidare.