En växthuseffekt som vi behöver

Energi från solen når jorden och värmer upp marken och haven. Den uppvärmda jordytan skickar sedan ut värme igen. En del av denna värme fångas upp av gaser i atmosfären och strålas tillbaka mot jordytan.

Det kallas växthuseffekten. Den är naturlig och helt nödvändig för livet på jorden. Utan den skulle jordens medeltemperatur vara mycket lägre.

Växthusgaser fungerar alltså lite som ett isolerande lager i atmosfären. De släpper inte bara ut all värme direkt i rymden.

När växthuseffekten förstärks

Under lång tid har människor släppt ut allt större mängder växthusgaser. Det förändrar atmosfärens sammansättning. När mängden växthusgaser ökar fångas mer av jordens värmestrålning upp.

Resultatet blir att mer energi stannar kvar i klimatsystemet och den globala medeltemperaturen stiger. Det är detta som kallas den förstärkta växthuseffekten.

Forskningen visar tydligt att människans utsläpp av växthusgaser har orsakat den globala uppvärmning som har skett under modern tid.

Koldioxid och metan

Det finns flera växthusgaser. I det här arbetsområdet är framför allt koldioxid och metan viktiga att känna till.

Koldioxid

Koldioxid bildas bland annat när kol, olja och naturgas förbränns. Dessa energikällor kallas fossila bränslen. De används exempelvis för transporter, elproduktion, uppvärmning och industri.

Koldioxid kan stanna länge i klimatsystemet. Därför spelar de samlade utsläppen under lång tid stor roll för hur mycket klimatet förändras.

Metan

Metan är också en kraftig växthusgas. Den kan bland annat komma från produktion och användning av fossila bränslen, boskap, avfall och vissa typer av jordbruk.

Vattenånga är också en viktig växthusgas, men i klimatförändringen fungerar den mycket som en återkoppling: när temperaturen stiger kan luften innehålla mer vattenånga, vilket i sin tur kan förstärka uppvärmningen.

Varifrån kommer utsläppen?

Klimatförändringen har inte en enda orsak. Utsläpp uppstår i många delar av samhället, men några orsaker är särskilt viktiga att förstå.

Fossila bränslen

När kol, olja och naturgas förbränns frigörs koldioxid. Fossila bränslen har under lång tid använts i stor skala för att driva bilar, flygplan, fabriker och kraftverk och för att värma byggnader.

Avskogning

Skogar tar upp koldioxid när träden växer. När skog huggs ned minskar möjligheten att lagra kol. Om träden dessutom bränns eller bryts ned kan kol som har varit lagrat i växtligheten släppas ut som koldioxid.

Konsumtion

Det vi använder och köper hänger också ihop med utsläpp. Produkter behöver råvaror, energi och transporter. Mat, kläder, elektronik, byggnader och resor kan därför orsaka utsläpp på olika platser i världen.

Det betyder inte att alla människor orsakar lika stora utsläpp. Utsläppen skiljer sig mycket mellan länder, samhällen och individer.

Vad händer när klimatet blir varmare?

En högre global medeltemperatur betyder inte bara att varje plats blir lite varmare. Hela klimatsystemet påverkas. Effekterna ser dessutom olika ut på olika platser.

• Högre temperaturer: jordens genomsnittliga temperatur stiger.
• Värmeböljor: extrem värme blir vanligare och kan bli mer intensiv.
• Torka: vissa områden får större problem med långvarig torka och vattenbrist.
• Kraftiga regn: en varmare atmosfär kan bidra till intensivare nederbörd och större risk för översvämningar på många platser.
• Stigande havsnivåer: havet stiger bland annat när havsvattnet blir varmare och när is på land smälter.
• Förändrade ekosystem: växter och djur kan behöva flytta, anpassa sig eller riskera att försvinna från områden där de tidigare har kunnat leva.

Samma klimatförändring – olika konsekvenser

Klimatförändringen påverkar inte alla människor lika mycket. Två platser kan utsättas för samma typ av extremväder men få helt olika konsekvenser.

Ett rikt land kan till exempel ha pengar till skyddsvallar, fungerande sjukvård, varningssystem och försäkringar. På en fattigare plats kan människor bo i enklare hus och sakna resurser att skydda sig eller återuppbygga efter en katastrof.

Människor som lever nära kuster, i torra områden eller på platser där värme och översvämningar redan är ett problem kan också vara mer utsatta.

Klimaträttvisa

Här kommer begreppet klimaträttvisa in. Det handlar om att fråga både vem som har orsakat utsläppen och vem som drabbas av konsekvenserna.

Länder och människor har bidragit olika mycket till de samlade utsläppen. Samtidigt är många av de människor som är mest sårbara för klimatförändringen människor som historiskt har bidragit relativt lite till problemet.

Klimaträttvisa handlar därför om ansvar, resurser och möjligheten att skydda sig mot klimatförändringens följder.

Två saker måste göras samtidigt

Klimatarbete brukar delas upp i två huvuddelar. Den ena handlar om att bromsa själva klimatförändringen. Den andra handlar om att förbereda samhället på förändringar som redan sker eller som inte längre helt kan undvikas.

Det räcker alltså inte att välja det ena eller det andra. Utsläppsminskningar behövs för att begränsa hur stor förändringen blir, medan klimatanpassning minskar skadorna från de förändringar som ändå sker.