Geografi · Arbetsområde · Åk 7–9
Vädret bestämmer om du tar med dig regnjackan i morgon. Klimatet bestämmer vad som växer där du bor, vilka hus människor bygger, var de odlar mat och vilka platser som går att leva på över huvud taget. Här samlas hela arbetsområdet: sex sidor att läsa, och fem olika sätt att kontrollera vad du faktiskt kan.
Det här är de fyra sakerna som återkommer på prov, på nationella prov och i betygsbedömningen. Använd dem som riktmärke när du läser undersidorna.
Förklara skillnaden med egna ord och använda begrepp som normalperiod, nederbörd och medeltemperatur rätt.
Beskriva hur breddgrad, höjd över havet, närhet till hav, havsströmmar och bergskedjor påverkar en plats klimat.
Visa hur klimat och växtlighet påverkar var människor bor, vad de odlar och vilka risker de lever med.
Förklara orsaker och följder, skilja på att minska utsläpp och att anpassa sig, och väga olika perspektiv mot varandra.
Sidorna är tänkta att läsas i ordning. Varje sida bygger vidare på den förra: först vad orden betyder, sedan varför klimatet ser ut som det gör, och till sist vad det betyder för människor — i världen och i Sverige.
Grunden i hela arbetsområdet. Här lär du dig vad väder är, vad klimat är, hur man mäter dem och varför en kall vecka i april inte säger något alls om klimatet.
Här förklaras mekanismerna: solens vinkel, breddgrad, höjd över havet, havets förmåga att jämna ut temperaturen, havsströmmar och bergskedjor som stjäl regnet.
Kopplingen mellan naturgeografi och kulturgeografi. Varför bor så få människor i Sahara och Sibirien? Varför odlas ris i monsunområden och vete på stäpper?
Systematiken: tropiskt, torrt, tempererat, kalltempererat och polarklimat. Var zonerna ligger, vad som kännetecknar dem och hur man läser ett klimatdiagram.
Den svåraste och viktigaste sidan. Naturliga och mänskliga orsaker, följder för olika delar av världen, och skillnaden mellan att bromsa utsläppen och att anpassa samhället.
Hemmaplan. Västvindbältet, Atlantens värme, skillnaden mellan kust och inland, mellan söder och norr — och vad ett varmare klimat betyder just här.
Fem olika sätt att testa dig själv. De mäter olika saker, så gör gärna flera. Börjar du känna dig osäker på något — gå tillbaka till sidan det hör hemma på istället för att gissa vidare.
Verktyg 01 · Självskattning
Gå igenom listan och markera ärligt hur du ligger till. Det tar två minuter och visar exakt var du ska lägga plugget.
Markera påståendena ovan för att se din nivå.
Verktyg 02 · Begrepp
Dra ett slumpmässigt begrepp. Försök förklara det högt för dig själv innan du tittar på svaret. Klarar du det utan att stapla på dig, kan du begreppet.
Redo?
Tryck på knappen för att dra ditt första begrepp.
0 av 16 begrepp dragna.
Verktyg 03 · Missuppfattningar
Sex påståenden som elever ofta svarar fel på. Ett klick per påstående — du får förklaringen direkt.
0 av 6 besvarade.
Verktyg 04 · Flervalsquiz
Frågorna täcker alla sex undersidor. Du får en förklaring efter varje svar, och till slut ett resultat med tips på vad du bör läsa om.
Quizet kräver JavaScript. Här är frågorna och svaren i textform istället.
Rätt svar: Klimat är hur vädret brukar vara på en plats under lång tid, väder är läget just nu. Klimat beskrivs med medelvärden över en normalperiod på 30 år.
Rätt svar: Solstrålarna träffar marken rakare vid ekvatorn och sprids därför över en mindre yta. Vid polerna träffar de snett och värmen fördelas över ett större område.
Rätt svar: En 30-årsperiod som används för att räkna ut vad som är normalt klimat på en plats. Just nu används 1991–2020.
Rätt svar: Utsläpp av växthusgaser, framför allt koldioxid från fossila bränslen.
Rätt svar: Kalltempererat klimat med barrskog. I söder finns varmtempererat klimat med lövskog och i fjällen tundraklimat.
Rätt svar: Ett biom, till exempel savann, tundra eller tropisk regnskog.
Rätt svar: Luften tvingas uppåt längs bergssidan, kyls av och släpper sin nederbörd på vindsidan. På andra sidan är luften torr — det kallas regnskugga.
Rätt svar: Att bygga högre skyddsvallar mot översvämning i en kuststad. De andra alternativen handlar om att minska utsläpp.
Verktyg 05 · Resonemang
Det här är modellen som ger högre betyg. Ett svar som bara räknar upp fakta stannar på E. Ett svar som bygger en kedja, och sedan visar vad kedjan leder till för människor, når längre.
Vi förbränner kol, olja och gas och släpper ut koldioxid.
Växthuseffekten förstärks och jordens medeltemperatur stiger.
Isar smälter, havet stiger, torka och skyfall blir vanligare.
Kustsamhällen måste bygga skydd eller flytta. Skördar slår fel. Vissa länder drabbas långt hårdare än andra.
Testa själv: bygg en egen kedja med orden nedan. Skriv den i din bok eller i ett dokument.
Sex skrivfrågor på tre nivåer. Skriv ditt svar först — på riktigt, med penna eller tangentbord. Öppna sedan facit och jämför. Det är först när du jämför ditt eget svar med ett bra svar som du lär dig något.
Eller ta dem i ordning nedan.
Förklara skillnaden mellan väder och klimat. Ge ett eget exempel på vardera.
Nämn tre saker som påverkar hur klimatet blir på en plats och förklara kort hur varje sak verkar.
Sverige ligger på ungefär samma breddgrad som Alaska och Sibirien, men har ett mycket mildare klimat. Förklara varför.
Förklara hur klimatet i ett område påverkar hur människor där lever. Använd minst två olika klimatzoner i ditt svar.
Klimatförändringarna drabbar olika länder olika hårt. Resonera om varför det är så, och om vem som borde ta ansvar för att lösa problemet.
En kommun vid Sveriges kust ska planera för de närmaste femtio åren. Vilka klimatrelaterade risker bör de räkna med, och vad kan de göra åt saken? Väg fördelar och nackdelar mot varandra.
Så pluggar du inför provet: läs en undersida i taget och stäng den. Förklara innehållet högt utan att titta. Kör Kunskapskollen längst upp igen och se om något flyttat sig från gult till grönt. Skriv sedan ett av C-svaren ovan på tid — 15 minuter, utan att titta i facit.
Vill du kolla en uppgift, hitta aktuell statistik eller fördjupa dig? Börja här. Det är också bra källor att hänvisa till i egna arbeten.
Bilder: Wikimedia Commons (Köppen-Geiger-kartan, biomkartan, kartan över Sveriges klimat, jordaxelns lutning, växthuseffekten, NASA:s bild av jorden). Samtliga används enligt respektive licens. · SO-portalen · Geografi åk 7–9
