Uppgift 1–8: 1–D, 2–G, 3–B, 4–H, 5–C, 6–F, 7–A, 8–E. En poäng per rätt svar.

Uppgift 9, 2 p: Urbanisering innebär att en större andel av befolkningen bor i städer eller att människor flyttar från landsbygd till stad. Befolkningsökning betyder att det totala antalet invånare ökar. Ett land kan få fler invånare utan att stadsandelen förändras, och urbanisering kan ske även om hela befolkningen inte växer.

10, 2 p: En poäng för varje korrekt beskriven förändring med relevant siffra. Exempel: stadsandelen ökar från 34 till 62 procent; landsbygdsandelen minskar från 39 till 12 procent; mindre tätorter ökar först och minskar sedan.

11, 2 p: 62 − 34 = 28 procentenheter. En poäng för korrekt uträkning och en för korrekt enhet/svar.

12, 2 p: En relevant pushfaktor och en relevant pullfaktor med kort förklaring, exempelvis brist på arbete på landsbygden respektive utbildning och arbete i staden.

13, 4 p: Två poäng per väl förklarad konsekvens. För staden kan eleven ta upp bostadsbrist, trängsel, större skatteunderlag eller bättre underlag för service. För landsbygden kan eleven ta upp minskad service, åldrande befolkning, arbetskraftsbrist eller mindre skatteunderlag. Full poäng kräver att orsak och följd binds ihop.

14, 4 p: Push: oregelbundna regn, sämre inkomster, stängd gymnasieskola, långt till vård. Pull: fabriksjobb, utbildningar, sjukhus. En poäng per korrekt faktor, högst fyra.

15, 2 p: Nadia kan välja om hon flyttar, men hennes alternativ begränsas av försämrad försörjning och brist på skola och vård. Full poäng när eleven visar både handlingsutrymme och tvång eller begränsning.

16, 2 p: Ett relevant exempel för vardera platsen. Alima kan förlora unga, skatteunderlag eller service. Noro kan få arbetskraft och fler kunder men också större bostadsbrist och belastning på infrastruktur.

17, 2 p: En poäng per korrekt jämförelse med siffror, till exempel 18 mot 43 minuters restid eller 32 mot 11 m² grönyta.

18, 4 p: Bedöm två förklarade orsaker. Exempel: bostadspriser sorterar hushåll efter ekonomi; äldre stadsplanering har placerat service och kollektivtrafik ojämnt; gentrifiering kan höja priser; olika bostadsformer påverkar vilka som har råd att bo där. Begreppen ska användas i ett begripligt samband.

19, 4 p: Bedöm två utvecklade följder. Exempel: längre restid ger mindre tid till läxor eller fritid; långt till vård försvårar tillgång; mindre grönyta påverkar motion, svalka och mötesplatser; områdets resurser kan påverka skolval och nätverk. Hög kvalitet syns när eleven visar flera led och undviker att påstå att alla individer i området är lika.

20, 2 p: Tabellen visar genomsnitt och säger inte hur varje person lever eller hur invånarna upplever området. En relevant komplettering kan vara enkät, intervju, observation, karta över service eller statistik från flera år.

Kombinationer som ryms i budgeten: A+C = 75 miljoner, C+D = 80 miljoner eller C+E = 80 miljoner. Exempelvis A+D = 85 miljoner och fungerar därför inte.

21, 6 p: Två poäng för att valen motiveras ur vart och ett av perspektiven ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Resonemanget ska bygga på materialet. Ett starkt svar ser både vinster och kostnader.

22, 2 p: Eleven identifierar två berörda intressen och förklarar vad de vinner eller förlorar, exempelvis bilister mot kollektivtrafikresenärer, bostadssökande mot parkbesökare eller dagens avgiftsbetalare mot framtida miljövinster.

23, 2 p: En konkret nackdel och en rimlig förändring som minskar den, exempelvis etappvis höjda VA-avgifter eller ersättningsparkering i utkanten tillsammans med bättre bussar.