Lektionsplanering – Städer och urbanisering
Lektionsplanering – Städer och urbanisering
Sex lektioner om hur städer växer, varför människor flyttar dit och vad som krävs för att framtidens städer ska fungera för alla.
För första gången i historien bor fler människor i städer än på landsbygden. Området börjar med grundbegreppen – vad en stad och en tätort är – och går sedan vidare till varför människor flyttar, hur livsvillkoren skiljer sig inne i städerna och hur man kan planera hållbara städer. Varje lektion hör ihop med en undersida på SO-portalen. Lektionerna kan köras i ordning eller var för sig.
Jämför gärna ofta med er egen ort. Då blir begrepp som urbanisering, landsbygdsavfolkning och stadsplanering lättare att förstå.
Så är varje lektion uppbyggd
Alla sex lektioner följer samma ordning, så att du och eleverna vet vad som kommer härnäst.
- Starta med en fråga som eleverna tänker på själva och sedan pratar om med en kompis.
- Läs undersidan på SO-portalen, gärna högt tillsammans eller i par.
- Gör tre uppgifter som bygger på varandra: först förstå, sedan använda, sist resonera. Under varje uppgift står det vad eleverna ska ha gjort när de är klara.
- Diskutera två öppna frågor i helklass.
- Avsluta med frågebatteriet – som läxa, exit ticket eller repetition inför provet.
Lgr22-kopplingar
- Geografi 7–9, centralt innehåll: befolkningsfördelning, urbanisering och migration i världen – orsaker till och konsekvenser av detta.
- Geografi 7–9, centralt innehåll: hållbar utveckling – intressekonflikter och möjliga åtgärder för en mer hållbar samhällsutveckling.
- Geografi 7–9, geografins metoder: att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografisk data med kartor, statistik och diagram, samt fältstudier i närområdet.
- Geografi, syfte: analysera hur människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer, och värdera lösningar på miljö- och utvecklingsfrågor utifrån hållbar utveckling.
- Samhällskunskap 7–9 (ämnesövergripande): levnadsvillkor och ekonomiska och sociala skillnader i samhället.
Kopplingarna är formulerade i sammandrag. Se Skolverkets kursplaner för exakt lydelse.
Vad är en stad och urbanisering?
Målet: Eleverna kan förklara vad en tätort och urbanisering är och beskriva hur andelen stadsbor har förändrats.
Starta
Är vår ort en stad – och vem bestämmer i så fall det?
Låt eleverna gissa först. Svaret kommer i uppgift 1.
Gör
- Egen definition mot SCB:s Skriv i par vad en stad är, med högst två meningar. Jämför sedan med SCB:s definition av tätort: minst 200 invånare och högst 200 meter mellan husen. Är vår ort en tätort? Klar när: ni har skrivit en sak som skiljer er definition från SCB:s.
- Resan in till stan Rita en rak linje från en gård på landet till centrum i en storstad. Dela in linjen i fem delar: landsbygd, småort, förort, ytterstad och innerstad. Skriv två saker som ändras i varje del, till exempel hur höga husen är eller hur mycket trafik det finns. Klar när: alla fem delar har två förändringar.
- Läs av diagrammet Titta på ett diagram över hur stor andel av jordens befolkning som bor i städer, från 1950 till 2050 (FN:s World Urbanization Prospects). Skriv en mening om vad som har hänt, en om när ökningen gick snabbast och en om vad som väntas hända. Klar när: du har skrivit tre meningar.
Diskutera
- Spelar det någon roll om vi kallar en plats för stad eller tätort – och i så fall för vem?
- Finns det en punkt där en stad blir för stor för att fungera bra?
Frågebatteri – lektion 1 (12 frågor)
Frågorna går från faktafrågor till frågor där eleven behöver förklara och resonera.
- Vad betyder ordet urbanisering?
- Hur definierar SCB en tätort?
- Vad menas med landsbygd?
- Vad är en förort?
- Vad kallas en stad med mer än tio miljoner invånare?
- Ungefär hur stor andel av jordens befolkning bor i städer i dag?
- Ungefär hur stor andel av Sveriges befolkning bor i tätorter?
- Vad är skillnaden mellan en stad och en tätort?
- Nämn tre saker som brukar finnas i en stad men sällan på landsbygden.
- När tog urbaniseringen fart i Sverige, och vad hade den med industrialiseringen att göra?
- Varför beskrivs urbanisering som en process och inte som ett tillstånd?
- Hur stor tror du att andelen stadsbor i världen är år 2050? Förklara vad du bygger ditt svar på.
Stadens möjligheter och problem
Målet: Eleverna kan ge exempel på stadens fördelar och nackdelar och förklara orsaker och följder av ett stadsproblem.
Starta
Vad får man i en storstad som man inte får på landet – och vad förlorar man?
Gör
- Plus och minus Gör två kolumner. Skriv fem möjligheter och fem problem med att bo i stad. Märk varje punkt med E för ekonomi, S för socialt eller M för miljö. Klar när: du har tio punkter och kan säga vilken bokstav som är vanligast.
- Orsakskedjan Välj ett problem: trängsel, luftföroreningar, buller, bostadsbrist eller värmeöar. Skriv tre rutor med pilar emellan: Varför uppstår problemet? Vad leder det till? Vem drabbas mest? Klar när: kedjan har tre rutor som hänger ihop.
- Insändaren Skriv en insändare på cirka 100 ord. Välj en roll: en ung person som vill att det byggs fler bostäder, eller en person som bor nära en park där man vill bygga hus. Använd minst ett argument från uppgift 1 eller 2. Klar när: insändaren har en tydlig åsikt och minst ett geografiskt argument.
Diskutera
- Väger stadens möjligheter eller problem tyngst för en 15-åring – och skulle svaret bli detsamma för en pensionär?
- Vem har störst ansvar för att lösa stadens problem: kommunen, staten, företagen eller invånarna själva?
Frågebatteri – lektion 2 (12 frågor)
Frågorna går från faktafrågor till frågor där eleven behöver förklara och resonera.
- Nämn tre fördelar med att bo i en stad.
- Nämn tre problem som ofta uppstår när städer växer snabbt.
- Vad är bostadsbrist?
- Vad menas med att en stad blir en värmeö?
- Nämn två källor till luftföroreningar i en stad.
- Hur kan buller påverka människors hälsa?
- Varför blir bostäderna ofta dyrare i storstäder?
- Varför kan det vara lättare att hitta ett jobb i en större stad?
- Varför fungerar kollektivtrafik ofta bättre i städer än på landsbygden?
- Hur påverkar trafikköer både människor och miljö?
- Förklara hur samma sak, till exempel ett livligt nöjesliv, kan vara en möjlighet för en person och ett problem för en annan.
- Vilket av stadens problem tycker du är svårast att lösa? Motivera ditt svar.
Varför flyttar människor till städer?
Målet: Eleverna kan använda begreppen push- och pullfaktorer och jämföra urbanisering förr och nu.
Starta
Vad skulle kunna få dig att flytta härifrån om tio år?
Skriv elevernas svar på tavlan. De sorteras i uppgift 1.
Gör
- Sortera tavlan Gå tillbaka till svaren från starten. Sortera dem tillsammans i två grupper: pushfaktorer (det som driver bort) och pullfaktorer (det som lockar). Klar när: alla svar på tavlan har hamnat i en av grupperna.
- Tre personer, tre skäl Läs om tre personer: en risodlare i Bangladesh vars mark översvämmas allt oftare, en 19-åring i en liten norrländsk kommun som vill plugga vidare och en familj på Nigerias landsbygd där skolan saknar lärare. Skriv två pushfaktorer och två pullfaktorer för varje person. Klar när: du har fyra faktorer per person.
- Förr och nu Gör ett Venndiagram med två cirklar: Sverige 1870–1930 och Afrika söder om Sahara i dag. Skriv vad som är gemensamt i mitten och vad som skiljer i kanterna. Klar när: det står minst två saker i varje fält.
Diskutera
- Är det alltid ett fritt val att flytta till staden?
- Vad händer med en landsbygdsort när de unga flyttar – och går det att vända utvecklingen?
Frågebatteri – lektion 3 (12 frågor)
Frågorna går från faktafrågor till frågor där eleven behöver förklara och resonera.
- Vad är en pushfaktor? Ge ett exempel.
- Vad är en pullfaktor? Ge ett exempel.
- Nämn tre pullfaktorer som lockar människor till städer.
- Nämn tre pushfaktorer som kan få människor att lämna landsbygden.
- Vad menas med landsbygdsavfolkning?
- Vad är skillnaden mellan att flytta inom ett land och att emigrera?
- Varför flyttade många svenskar från landsbygden till städerna i slutet av 1800-talet?
- Varför är det ofta unga människor som flyttar?
- Vad händer med service som skola, affär och vård på en ort där befolkningen minskar?
- Hur kan klimatförändringar påverka var människor bosätter sig?
- Varför växer städerna i många låginkomstländer snabbare än städerna i Sverige i dag?
- Varför är det sällan bara en enda orsak som avgör om någon flyttar?
Segregation och olika livsvillkor
Målet: Eleverna kan förklara vad segregation är, ge exempel på orsaker och beskriva hur livsvillkor kan skilja sig inom en stad.
Starta
Kan två jämnåriga som bor i samma stad ändå leva i helt olika världar?
Läs
Segregation och olika livsvillkor Fördjupning: Den ojämlika staden – Hur megastäder lockar miljoner
Gör
- Begreppen på plats Förklara med egna ord: segregation, boendesegregation, gentrifiering och informella bosättningar. Ge ett exempel till varje begrepp. Klar när: alla fyra begrepp har en förklaring och ett exempel.
- Vad visar kartan? Titta på en karta eller ett diagram som visar till exempel inkomst eller bostadstyp i olika stadsdelar i en svensk stad. Kommunernas och SCB:s statistik fungerar bra. Beskriv mönstret och ge två möjliga förklaringar. Klar när: du har skrivit vad kartan visar och två förklaringar.
- Två vardagar Skriv två korta dagboksanteckningar för två 15-åringar i olika delar av samma stad. Använd bara fakta från kartan eller texten: restid till skolan, avstånd till grönområden och vilken service som finns nära. Skriv inte om hur människorna i området är. Klar när: båda texterna innehåller minst två fakta.
Diskutera
- Är segregation något som människor väljer, något som händer dem – eller både och?
- Vad kan en kommun göra för att minska boendesegregationen, och var går gränsen för vad politiken kan påverka?
Frågebatteri – lektion 4 (12 frågor)
Frågorna går från faktafrågor till frågor där eleven behöver förklara och resonera.
- Vad betyder segregation?
- Vad är boendesegregation?
- Vad menas med gentrifiering?
- Vad är en informell bosättning?
- Vad är ett grindsamhälle (gated community)?
- Vad var miljonprogrammet, och när byggdes det?
- Nämn två orsaker till att boendesegregation uppstår.
- Hur kan bostadspriser leda till att människor med olika inkomster bor i olika områden?
- Hur kan platsen där man bor påverka ens skolgång?
- Hur kan platsen där man bor påverka ens hälsa?
- Varför kan segregation göra det svårare för människor att lita på varandra i ett samhälle?
- Nämn en åtgärd som skulle kunna minska boendesegregationen och en svårighet med den.
Städer med olika förutsättningar
Målet: Eleverna kan beskriva hur läge och ekonomi påverkar städer och jämföra två städer i olika delar av världen.
Starta
Varför ligger nästan alla världens största städer vid vatten?
Gör
- Städerna på kartan Markera tio av världens största städer på en blindkarta. Skriv för varje stad om den ligger vid kusten, vid en flodmynning, vid en flod eller i inlandet. Skriv sedan en mening om vilket mönster du ser. Klar när: tio städer är markerade och du har skrivit din slutsats.
- Jämförelsetabellen Jämför två städer, till exempel Stockholm och Lagos eller Göteborg och Dhaka. Gör en tabell med fem rader: läge, hur snabbt staden växer, bostäder, transporter och naturrisker. Klar när: alla rutor är ifyllda och du har skrivit en mening om den största skillnaden.
- Hem i två städer Gå in på Gapminders Dollar Street. Välj två familjer som bor i städer och har olika inkomster. Jämför kök, toalett, belysning och hur de tar sig fram. Klar när: du har skrivit tre slutsatser om hur livsvillkoren skiljer sig.
Diskutera
- Är ett läge vid havet en tillgång eller en risk för en stad när klimatet blir varmare?
- Kan det vara bättre att bo i en snabbt växande stad i ett låginkomstland än på landsbygden i samma land – och vad bygger du ditt svar på?
Frågebatteri – lektion 5 (12 frågor)
Frågorna går från faktafrågor till frågor där eleven behöver förklara och resonera.
- Vad menas med en stads läge?
- Vad är en hamnstad?
- I vilken världsdel finns i dag flest megastäder?
- Nämn tre megastäder i Asien.
- Vad är den informella sektorn?
- Vad betyder det att marken sjunker (subsidens), och vilken stad är ett känt exempel?
- Varför har många städer vuxit fram vid kuster och floder?
- Hur skiljer sig stadstillväxten i höginkomstländer från den i många låginkomstländer?
- Ge ett exempel på hur en stads läge både kan vara en fördel och en risk.
- Hur kan tillgången till rent vatten och avlopp skilja sig mellan olika städer?
- Varför räcker det inte att veta hur rikt ett land är för att förstå hur det är att bo i en av dess städer?
- Vilken av de två städerna du jämförde har bäst förutsättningar inför framtiden? Motivera ditt svar.
Hållbara städer i framtiden
Målet: Eleverna kan förklara vad en hållbar stad är och värdera förslag utifrån ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.
Starta
Hur ser vår ort ut år 2050 – och vem får vara med och bestämma det?
Gör
- Ett verkligt exempel Välj ett exempel: Hammarby sjöstad i Stockholm, Köpenhamns satsning på cykeltrafik eller Masdar City i Förenade Arabemiraten. Skriv vad som har fungerat och vad som har fått kritik. Klar när: du har skrivit minst en sak som fungerat och en som kritiserats.
- Planera ett kvarter Rita ett nytt kvarter i grupp på ett rutat A3-papper. Det ska finnas bostäder, affärer, grönytor och transporter. Skriv tre motiveringar: en för miljön, en för människorna och en för ekonomin. Klar när: kvarteret är ritat och har tre motiveringar.
- Medborgarförslaget Läs om mål 11 i Agenda 2030. Skriv ett förslag till kommunen på fem meningar: vad är problemet, vad föreslår du, hur hjälper det mål 11, vad kostar eller kräver det, och vem vinner på det? Klar när: förslaget har alla fem delar.
Diskutera
- Kan en stad räknas som hållbar om bostäderna blir så dyra att bara vissa har råd att bo där?
- Ska bilen få plats i framtidens stad – och vem förlorar på svaret?
Frågebatteri – lektion 6 (12 frågor)
Frågorna går från faktafrågor till frågor där eleven behöver förklara och resonera.
- Vilka tre delar brukar hållbar utveckling delas in i?
- Vad handlar mål 11 i Agenda 2030 om?
- Vad menas med förtätning av en stad?
- Vad menas med utglesning av en stad?
- Vad är dagvatten?
- Vad är Hammarby sjöstad känt för?
- Vad betyder det att en stad är ekologiskt hållbar?
- Vad betyder det att en stad är socialt hållbar?
- Ge två exempel på åtgärder som kan minska utsläppen från en stad.
- Varför är grönytor viktiga i en stad? Ge minst två skäl.
- Ge ett exempel på en intressekonflikt i stadsplanering, och förklara vilka som står mot varandra.
- Hur kan invånarna påverka hur deras kommun planeras och byggs?
Examination: Två städer, en framtid
Eleverna väljer två städer i olika delar av världen, gärna en svensk stad och en snabbt växande storstad i ett låg- eller medelinkomstland. De redovisar skriftligt på 1–2 sidor eller muntligt med karta och diagram. Redovisningen ska:
- beskriva städernas läge och naturgeografiska förutsättningar med hjälp av kartor,
- förklara varför städerna har vuxit, med begreppen urbanisering samt push- och pullfaktorer,
- jämföra levnadsvillkoren mellan städerna och inom varje stad,
- resonera om vad städernas tillväxt får för följder för människor och miljö,
- föreslå minst en åtgärd som gör en av städerna mer hållbar och värdera vem den gynnar och missgynnar.
Redovisningen ska bygga på minst tre källor, varav minst en med statistik, till exempel SCB, FN eller Gapminder. Källorna ska redovisas.
Tips: Låt eleverna använda sin jämförelsetabell från lektion 5 och sitt medborgarförslag från lektion 6 som råmaterial. Då blir examinationen en fördjupning av arbete de redan gjort, och det blir lättare att se hur de går från att beskriva till att analysera och värdera.