Geografi

Städer och urbanisering

Tokyo var länge världens största stad. År 2025 hamnade den plötsligt på tredje plats, utan att en enda invånare hade flyttat. Det här avsnittet handlar om varför människor samlas i städer, vad staden gör med deras liv och hur städerna ska klara framtiden. Men först en fråga som låter enkel: vad räknas egentligen som en stad?

Staden som växte utan att växa

I november 2025 publicerade FN en ny stor rapport om världens städer. Den största nyheten var en ny etta. Jakarta hade nästan 42 miljoner invånare, Dhaka i Bangladesh ungefär 37 miljoner och Tokyo omkring 33 miljoner.

Tokyo hade inte krympt. Det som hade ändrats var sättet att räkna. Tidigare utgick FN till stor del från hur varje land själv definierade sina städer, och länder gör det på väldigt olika sätt. Nu använde forskarna i stället satellitbilder och delade in hela jordens yta i rutor på en gång en kilometer. De räknade hur många som bor i varje ruta och vilka rutor som hänger ihop. En stad blev helt enkelt det område där det bor många människor tätt, oavsett var kommungränsen råkar gå.

Det är en viktig läxa för hela det här avsnittet. Siffror om städer är aldrig bara siffror. De bygger alltid på ett val av vad man räknar som stad.

Två sätt att mäta samma sak

I Sverige är det SCB, Statistiska centralbyrån, som bestämmer vad som räknas som en tätort. Gränsen är låg: det räcker med minst 200 invånare som bor i tät bebyggelse. Därför finns det fler än 2 000 tätorter i Sverige, från små samhällen till Stockholm.

FN:s nya metod har betydligt högre krav. För att ett område ska räknas som en stad måste det bestå av sammanhängande rutor där det bor minst 1 500 personer per kvadratkilometer, och tillsammans minst 50 000 invånare. Ett lite glesare område med minst 5 000 invånare och minst 300 personer per kvadratkilometer räknas som en mindre tätort eller förort. Allt annat blir landsbygd.

Poängen är inte att den ena linjalen är rätt och den andra fel. SCB vill beskriva ett glest befolkat land där även små samhällen spelar roll. FN vill kunna jämföra hela världen på samma sätt. Men den som läser statistik om städer måste alltid fråga sig vilken linjal som har använts.

Fördjupa dig i begreppen i Vad är en stad och urbanisering?

En värld på väg in till stan

Hur man än räknar pekar kurvan åt samma håll. År 1950 bodde ungefär var femte människa i en stad. År 2025 gällde det 45 procent av jordens 8,2 miljarder invånare. Ytterligare 36 procent bor i mindre tätorter och förorter, och bara 19 procent på landsbygden. Den förflyttningen från landsbygd till stad kallas urbanisering.

Det är lätt att tänka på jättestäderna när man hör ordet. År 1975 fanns åtta städer i världen med över tio miljoner invånare. År 2025 var de 33, och 19 av dem ligger i Asien. Men de flesta som bor i städer bor faktiskt inte i megastäder. Av världens ungefär 12 000 städer har 96 procent färre än en miljon invånare.

Fram till år 2050 väntas två tredjedelar av jordens befolkningsökning ske i städer. Varför lämnar så många människor byn där de växte upp? Ofta handlar det om en blandning av saker som stöter bort, som brist på arbete eller torka, och saker som drar, som jobb, skolor och sjukvård. Geografer kallar dem push- och pullfaktorer.

Läs vidare i Varför flyttar människor till städer? och Push och pull – Varför lämnar vi allt

Sverige gjorde samma resa

I början av 1800-talet bodde nästan alla svenskar på landsbygden. Industrialiseringen och järnvägarna förändrade det. I början av 1930-talet bodde lika många i tätorter som utanför dem. Allra snabbast gick det på 1940- och 1950-talen, då tätorterna fick ungefär en miljon nya invånare medan landsbygden förlorade omkring 400 000.

I dag är förhållandet omvänt jämfört med 1800-talet. Ungefär 88 procent av Sveriges befolkning bor i en tätort, och mer än var tredje svensk bor i någon av de tio största. En tredjedel av befolkningen bor på bara 0,3 procent av landets yta. Samtidigt ser det olika ut i olika delar av landet: i ungefär hälften av länen växte befolkningen utanför tätorterna mellan 2020 och 2023.

Samma stad, olika liv

Staden samlar det som många människor behöver: arbetsplatser, gymnasier och universitet, sjukhus, butiker och kultur. Det är därför den lockar. Men när många flyttar in snabbt räcker inte alltid bostäderna, vägarna och vattenledningarna till. Då kan köer, trängsel, luftföroreningar och bostadsbrist bli en del av vardagen.

Staden är inte heller lika för alla som bor där. I många städer bor rika och fattiga i olika delar, ibland bara några hundra meter från varandra. Det kallas segregation, och det kan påverka allt från vilken skola du går i till hur trygg du känner dig på kvällen.

Segregation finns inte bara i andra delar av världen. Även svenska städer har bostadsområden där inkomster, utbildning och hälsa skiljer sig kraftigt åt. Att förstå varför det blir så, och vad samhället kan göra åt det, är en av de viktigaste frågorna i det här avsnittet.

Läs vidare i Stadens möjligheter och problem, Segregation och olika livsvillkor och Den ojämlika staden

Var staden ligger spelar roll

De flesta stora städer har vuxit fram på platser med goda förutsättningar: vid en hamn, en flodmynning eller en viktig handelsväg. Men samma läge som en gång gjorde staden rik kan i dag bli ett problem. Städer vid kusten hotas av stigande hav, städer i torra områden av vattenbrist. Och ett rikt land har helt andra möjligheter att skydda sina städer än ett fattigt.

Jakarta, världens största stad, är ett tydligt exempel. Delar av staden sjunker flera centimeter varje år, och Indonesien har beslutat att flytta huvudstaden till Nusantara på ön Borneo.

Läs vidare i Städer med olika förutsättningar och Staden som drunknar – Jakarta och Nusantara

Staden vi bygger nu

FN:s rapport visar också något som oroar många forskare: städernas bebyggda yta växer snabbare än befolkningen. Städer breder alltså ut sig över åkrar och skogar, och varje invånare tar allt mer mark i anspråk. Det gör det svårare att ordna kollektivtrafik och ökar behovet av bil.

År 2015 enades världens länder om Agenda 2030, sjutton globala mål för hållbar utveckling. Mål 11 handlar just om hållbara städer och samhällen. Tanken är att städer ska byggas så att människor kan leva bra liv där, utan att förstöra miljön för dem som kommer efter.

Vad som är en hållbar stad är ändå inte självklart. Är det en tät stad där alla kan cykla till jobbet, eller en grön stad med mycket parker? Vad händer med dem som inte har råd att bo i de nya, miljövänliga husen? Frågorna har inga enkla svar, och det är just därför de är värda att diskutera.

Läs vidare i Hållbara städer i framtiden

Så, vad är en stad?

Nu när du har sett hur olika man kan mäta, hur snabbt världen urbaniseras och hur olika livet kan vara i samma stad, är det dags att gå tillbaka till frågan vi började med.

Läs avsnittet i ordning

Texterna bygger på varandra. Börja uppifrån om du vill få hela bilden.

1. Vad är en stad och urbanisering?Begreppen du behöver: stad, tätort, landsbygd och urbanisering.
2. Varför flyttar människor till städer?Push- och pullfaktorer, förr i Sverige och i dag i världen.
3. Stadens möjligheter och problemJobb, utbildning och kultur, men också trängsel, bostadsbrist och miljöproblem.
4. Segregation och olika livsvillkorVarför människor i samma stad kan leva helt olika liv.
5. Städer med olika förutsättningarHur läge, klimat och ekonomi formar städer runt om i världen.
6. Hållbara städer i framtidenHur kan städer byggas för människor och miljö på samma gång?

För dig som undervisar

En färdig planering för arbetsområdet, med lektionsupplägg och material kopplat till texterna ovan, finns i Lektionsplanering – Städer och urbanisering.

Källor

1. FN:s avdelning för ekonomiska och sociala frågor, UN DESA (2025). World Urbanization Prospects 2025: Summary of Results – Key messages. population.un.org
2. UN DESA (2025). Latest urbanization data reveal world’s most populous cities. un.org
3. Copernicus (2026). Seven things we learned from the UN World Urbanization Prospects. copernicus.eu
4. Europeiska kommissionen, Joint Research Centre. Degree of Urbanisation – definitioner av urban centre, urban cluster och rural grid cells. human-settlement.emergency.copernicus.eu
5. Eurostat. Territorial typologies manual – cluster types. ec.europa.eu
6. SCB. Tätorter i Sverige (Sverige i siffror). scb.se
7. SCB (2024). Fler bor i stora tätorter men regionala skillnader. Pressmeddelande. scb.se
8. SCB (2024). Ökad andel boende i tätorter och småorter 2023. Statistiknyhet. scb.se
9. Naturvårdsverket. Urbanisering och stadsplanering. naturvardsverket.se

Bildreferenser

1. Jakartas skyline: yohanes budiyanto, ”Jakarta Skyline Part 2”, 2008. Wikimedia Commons. Licens: CC BY 2.0.
2. Trafik i Dhaka: joiseyshowaa, ”Traffic Jam, New Market, Dhaka”, 2008. Wikimedia Commons. Licens: CC BY-SA 2.0.
3. Kibera från luften: Kreuzschnabel, ”Kibera aerial view western part”. Wikimedia Commons. Licens: CC BY-SA 3.0.
4. Hammarby sjöstad: Holger Ellgaard, ”Södra Hammarbyhamnen 2010a”, 2010. Wikimedia Commons. Licens: CC BY-SA 3.0.
5. Skalan över tätortsgränser är ritad för SO-portalen utifrån uppgifter från SCB och Eurostat.