Provträning – Naturresurser, energi och hållbarutveckling

Ladda batteriet

Provträning i naturresurser, energi och hållbar utveckling. Batteriet är tomt. Varje uppdrag du klarar laddar en cell – och i sista uppdraget får du bygga ett helt elsystem för en ö.

Till läraren: sidan hör till lektionsplaneringen för Naturresurser, energi och hållbar utveckling.

Uppdragen tränar samma sorters uppgifter som du möter på provet: begrepp, diagram över olika länders el, en intressekonflikt, energin hemma och ett längre resonemang. Du får svar direkt och en förklaring, så att du lär dig något även när du gissar fel.

Vill du läsa på först? Alla texter finns i avsnittet Naturresurser, energi och hållbar utveckling.

Uppdrag 1 av 5

Resurserna

Alla naturresurser är inte lika. Vissa tar aldrig slut, vissa tar slut när de används, och vissa räcker bara om vi är försiktiga. Sortera resurserna.

Vind

Kol

Skog

Litium, som används i batterier

Solljus

Torsk i Östersjön

Naturgas

Grundvatten

Facit till uppdrag 1

Förnybar: vind, solljus. Icke förnybar: kol, litium, naturgas. Förnybar om den används klokt: skog, torsk, grundvatten.

Uppdrag 1 klart. Första cellen är laddad.

Uppdrag 2 av 5

Tre länder, tre vägar

På provet får du läsa ett diagram över olika länders el och förklara varför de skiljer sig. Här tränar du på tre andra länder. Titta noga på diagrammet och svara på frågorna.

Island
70
30
Danmark
58
22
10
10
Kina
61
13
  • Vattenkraft
  • Jordvärme (geotermi)
  • Vindkraft
  • Solkraft
  • Biobränsle
  • Kol
  • Naturgas och andra fossila
  • Kärnkraft
  • Övrigt

Ungefärliga, avrundade andelar av elproduktionen år 2023. Källor: Ember och Islands energimyndighet (Orkustofnun).

Varför kan Island göra en stor del av sin el med jordvärme?

Danmark har nästan ingen vattenkraft. Varför?

Vilket problem måste Danmark lösa när så mycket el kommer från vind och sol?

Vilket påstående om Kina stämmer bäst?

Ett tips inför provet

När du ska förklara ett lands energival: börja med naturens förutsättningar – berg, vind, sol, egna fyndigheter. Lägg sedan till minst en annan orsak, till exempel historia, ekonomi eller politik. Det är kombinationen som ger högre betyg.

Facit till uppdrag 2

Island ligger på en plattgräns. Danmark är platt. Det behövs annan el när det är vindstilla och mörkt. Kina har egna kolfyndigheter och ökande elbehov men bygger ut sol och vind.

Uppdrag 2 klart. Du kan läsa ett lands elmix.

Uppdrag 3 av 5

Gruvan i Bergby

Elbilar, batterier och vindkraftverk kräver metaller, och metallerna måste brytas någonstans. I den påhittade orten Bergby har ett gruvbolag hittat metaller som behövs till batterier. Läs vad fyra personer tycker.

”Om vi inte bryter metallerna här köps de från länder med sämre miljöregler och arbetsvillkor. Gruvan ger 400 jobb.”

Gruvbolagets vd

”Gruvan skulle ligga precis vid sjön där vi fiskar och plockar bär. Dammet och vattnet från gruvan kan förorena allt nedströms.”

Boende vid sjön

”Renarnas flyttled går rakt genom området. Blir det en gruva måste vi köra renarna i lastbil, eller sluta.”

Renskötare i samebyn

”Skolan hotas av nedläggning eftersom barnfamiljerna flyttar. Med gruvan kanske de stannar.”

Rektor på Bergby skola

Orten och personerna är påhittade, men liknande konflikter finns på riktigt, till exempel kring den planerade gruvan i Gállok (Kallak) i Jokkmokks kommun.

Vilket perspektiv lyfter den boende vid sjön främst?

Vilket perspektiv lyfter rektorn främst?

Vd:n säger att metallerna annars köps från länder med sämre miljöregler. Vad visar det?

Vilket förslag är en kompromiss som tar hänsyn till flest intressen?

Facit till uppdrag 3

Ekologiskt. Socialt. Även gruvbolaget använder miljöargument. Den mindre gruvan med skydd och inflytande för samebyn.

Uppdrag 3 klart. Du ser flera sidor av samma konflikt.

Uppdrag 4 av 5

Energin hemma

På provet kan du få räkna på en familjs energi. Här tränar du. Familjen Ek bor i en villa och använder 15 000 kWh om året till uppvärmning, 3 000 kWh till varmvatten och 4 000 kWh till hushållsel. Familjen är påhittad.

Hur mycket energi använder familjen totalt per år?

Familjen sänker temperaturen inomhus med en grad, vilket sparar ungefär fem procent av uppvärmningen. Hur många kWh sparar de?

Varför ger en grads sänkning mer än att släcka lamporna i rum där ingen är?

Vem har störst ansvar för att energianvändningen blir hållbar?

Facit till uppdrag 4

22 000 kWh. 750 kWh. Uppvärmningen står för den största delen. Både individer, företag och politiker.

Uppdrag 4 klart. Du vet var energin tar vägen.

Uppdrag 5 av 5

Bygg öns elsystem

Du är energiansvarig på den påhittade ön Solvik i Nordsjön. Ön får i dag det mesta av sin el från ett gammalt kolkraftverk som ska stängas. Nu ska du bestämma hur ön ska få sin el i framtiden.

Det här gäller på Solvik: det finns några älvar, men de räcker till högst 30 procent av elen. Det blåser mycket vid kusten. Solen ger mycket el på sommaren men nästan ingen på vintern, när ön behöver mest el. Ett kärnkraftverk skulle ta lång tid att bygga.

Dra i reglagen tills summan blir 100 procent. Då får du en analys av ditt elsystem.

0 %
0 %
0 %
0 %
0 %
0 %

Summa: 0 %. Fördela 100 procent.

    Om reglagen inte fungerar: skriv ner hur du skulle fördela 100 procent mellan energikällorna och motivera ditt val i texten nedan.

    Skriv din rekommendation

    På provet ska du kunna ta ställning och motivera det. Skriv en rekommendation till öns politiker. Förklara hur du har fördelat elen och varför, och ta upp både fördelar och nackdelar ur ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv.

    0 ord

    Kolla ditt svar

    Bocka i det du har med. Ju fler, desto högre når du.

    Exempelsvar på E-nivå

    Jag vill ha mycket vindkraft eftersom det blåser mycket på Solvik och vindkraft inte släpper ut koldioxid. Jag tar också med vattenkraft. Det är bra för miljön.

    Exempelsvar på C-nivå

    Jag föreslår 50 procent vindkraft, 30 procent vattenkraft och 20 procent biobränsle. Vindkraften passar eftersom det blåser mycket vid kusten, och den ger inga utsläpp. Men när det är vindstilla behövs annan el, och därför tar jag med vattenkraft och biobränsle som kan köras när det behövs. Solkraft väljer jag bort eftersom den ger minst el på vintern, när ön behöver mest. En nackdel är att vindkraftverk vid kusten kan störa fåglar och fiske, och att det kan bli protester från dem som bor där.

    Exempelsvar på A-nivå

    Mitt förslag är 45 procent vindkraft, 30 procent vattenkraft, 15 procent biobränsle och 10 procent solkraft. Utgångspunkten är öns egna förutsättningar: det blåser mycket, och älvarna kan fungera som ett batteri, eftersom vattnet kan sparas i dammarna när det blåser och släppas på när det är vindstilla. Biobränsle ger en extra reserv under mörka vintrar. Solkraften är liten, men den ger billig el på sommaren. Jag väljer bort naturgas eftersom den ger utsläpp och gör ön beroende av import, och kärnkraft eftersom den tar för lång tid att bygga när kolkraftverket snart stängs – även om den skulle ge jämn el utan utsläpp. Mitt system har ändå nackdelar. Att bygga ut älvarna fullt påverkar fisken och naturen, vindkraften kan leda till konflikter med fiskare och boende, och biobränslet måste komma från skog som brukas hållbart. Ekonomiskt blir det dyrt att bygga, men det ger jobb på ön. Min slutsats är att ett system med flera förnybara källor som kompletterar varandra är det mest hållbara för Solvik, men att politikerna måste låta de boende vara med och bestämma var verken ska stå.

    Uppdrag 5 klart. Batteriet är fulladdat – du är redo för provet.

    Din resultattavla

    Du har inte börjat än.

    Poängen räknar ditt första svar på varje fråga. Ladda om sidan om du vill börja om och slå ditt eget rekord.

    Källor och bildreferenser

    Orten Bergby, familjen Ek och ön Solvik är påhittade för övningen. Andelarna i diagrammet är avrundade.

    Bildreferenser: batteriet, diagrammet och elsystemet är egen grafik gjord för SO-portalen. Sidan innehåller inga fotografier från andra upphovspersoner.

    SO-Portalen.se