1–8: 1 E, 2 A, 3 F, 4 C, 5 B, 6 D, 7 H, 8 G.

9: a F, b I, c K, d I, e F, f K, g I, h K. Godta F för skog om eleven skrivit en rimlig motivering. 10: d. 11: a.

Kapitlet bedöms som helhet. Räkna uppgift 9 som ett poäng om högst ett led är fel. Riktvärden: 6–7 rätt visar begreppskunskap på E-nivå, 8–9 rätt på C-nivå och 10–11 rätt på A-nivå. Hur eleven använder begreppen i kapitel 2–5 väger tyngre i matrisen.

Uppgift 12

a) Polen (kol och naturgas, ungefär 70 procent). b) 61 procent. c) Norge. Uppgiften räknas in i matrisens rad om diagram och data.

Uppgift 13

Norge har höga berg, mycket nederbörd och många älvar och sjöar – perfekta förutsättningar för vattenkraft. Polen har stora egna kolfyndigheter och få möjligheter till vattenkraft. Andra orsaker: historia (kolgruvorna var grunden för Polens industri och många jobb), ekonomi (det är dyrt att ställa om), politik och energisäkerhet (att inte vara beroende av andra länder).

E: Nämner naturens förutsättningar för något av länderna. C: Förklarar båda länderna med naturens förutsättningar och ytterligare en orsak. A: Visar hur flera orsaker samverkar, till exempel att egna kolfyndigheter gav jobb, som i sin tur gör omställningen politiskt svår.

Uppgift 14

Fördelar: mycket låga koldioxidutsläpp, jämn elproduktion oavsett väder, stor mängd el på liten yta. Nackdelar: radioaktivt avfall som måste förvaras i mycket lång tid, risk för olyckor, uran är en icke förnybar resurs som måste brytas, dyrt och tar lång tid att bygga.

E: Enkla resonemang med någon fördel och nackdel. C: Utvecklade resonemang ur två perspektiv. A: Välutvecklade resonemang där perspektiven vägs mot varandra och eleven drar en egen slutsats.

Uppgift 15

Samebyn vill behålla vinterbetet, som är en förutsättning för renskötseln och den samiska kulturen. Energibolaget vill bygga för att tjäna pengar och möta behovet av fossilfri el. Företagaren vill ha arbetstillfällen och fler invånare. Naturskyddsföreningen vill skydda djurlivet och det orörda fjället. Eleven vill både ha jobb och en fin natur – hon rymmer själv konflikten.

Uppgiften räknas in i matrisens rad om intressekonflikter. Tydliga och korrekt tolkade intressen för tre personer motsvarar E. Om eleven också förklarar varför personerna tycker som de gör motsvarar det C.

Uppgift 16

Ekologiskt: naturskyddsföreningen (rovfåglar, orört fjäll) och delvis energibolaget (fossilfri el för klimatet). Socialt: samebyn (kultur, rättigheter, levnadssätt) och eleven (framtid på orten). Ekonomiskt: energibolaget (intäkter), företagaren (kunder, jobb).

E: Ett rimligt exempel för varje perspektiv. C: Exemplen förklaras. A: Eleven visar att samma argument kan höra till flera perspektiv, till exempel att vindkraften är ekologiskt bra för klimatet men ekologiskt dålig för fjällets djurliv.

Uppgift 17

Alla ståndpunkter kan ge full poäng. Rimliga kompromisser: färre verk, en annan placering utanför betesområdet, ersättning och inflytande för samebyn, stopp för byggande under kalvningstiden.

E: Tar ställning med en enkel motivering. C: Utvecklad motivering där ett motargument bemöts. A: Väger flera intressen och perspektiv mot varandra, tar upp vem som vinner och förlorar och drar en välgrundad slutsats.

Uppgift 18

12 000 / 20 000 = 0,6, alltså 60 procent. Rätt eller fel, räknas in i matrisens rad om diagram och data.

Uppgift 19

5 procent av 12 000 kWh = 600 kWh. Åtgärd 1 sparar dubbelt så mycket som åtgärd 2, eftersom uppvärmningen är den överlägset största delen av energianvändningen. Även en liten procentuell minskning av något stort blir mycket.

E: Rätt uträkning eller rätt jämförelse. C: Rätt uträkning och en förklaring kopplad till tabellen. A: Eleven drar en generell slutsats, till exempel att den som vill spara energi bör börja med det som använder mest, och kan också resonera om att åtgärderna går att kombinera.

Uppgift 20

Ett starkt svar ser båda sidorna: enskilda hushålls åtgärder gör skillnad när många gör samma sak och påverkar efterfrågan, men de stora förändringarna – elproduktion, industri, transporter – kräver beslut av politiker och företag. Hushållen påverkar också politiken genom val och vad de köper.

E: Enkelt resonemang som tar ställning. C: Utvecklat resonemang med argument för båda sidor. A: Välutvecklat resonemang som visar hur individ, företag och samhälle hänger ihop och drar en nyanserad slutsats.

a) Ett starkt svar jämför energikällor utifrån utsläpp, väderberoende, kostnad, byggtid, avfall och påverkan på natur och människor, och drar en motiverad slutsats. Det bästa svaret ser att olika energikällor kan komplettera varandra, till exempel att vattenkraft kan jämna ut vindkraftens svängningar.

b) Ett starkt svar förklarar att vindkraft, elbilar och batterier kräver metaller och mark, och att det kan skapa nya intressekonflikter, till exempel med renskötsel och naturskydd. Samtidigt har fortsatt användning av fossila bränslen stora följder för klimatet. Det bästa svaret väger kostnader och vinster och resonerar om hur skadorna kan minska.

c) Ett starkt svar tar upp möjliga vägar (vindkraft till havs, sol, kärnkraft, energieffektivisering, samarbete inom EU) och hindren (jobb i kolgruvorna, kostnader, energisäkerhet, att omställningen tar tid). Det bästa svaret kopplar ihop ekonomiska och sociala följder, till exempel för kolgruveregionerna.

E: Enkla resonemang med något exempel, i huvudsak ur ett perspektiv. C: Utvecklade resonemang ur flera perspektiv med relevanta begrepp och exempel. A: Välutvecklade resonemang där perspektiven vägs mot varandra och eleven drar en egen, motiverad slutsats.