Lektionsplanering – Naturresurser, energi och hållbar utveckling

Geografi · Färdig lärarplanering

Planering: naturresurser, energi och hållbar utveckling

En komplett lektionsserie om resurserna bakom vår vardag, samhällets energibehov och de svåra val som uppstår när ekonomi, människor och miljö ska fungera tillsammans.

Lärarstöd och facit visas.

Så är området upplagt

Planeringen är gjord för årskurs 7 och består av tio lektioner. Varje lektion innehåller mål, material, arbetsgång, en färdig elevuppgift och en avslutande kontrollfråga.

OmfattningTio lektioner som bygger från grundläggande begrepp till självständiga avvägningar.
ArbetssättLäsning, energikedjor, jämförelser, landfall, intressekonflikter och individuella resonemang.
BedömningExitfrågor, repetitionsquiz och en avslutande uppgift där eleven skapar en energiplan.

Eleverna ska få möjlighet att

  • förklara vad naturresurser är och hur de används
  • följa energin från energikälla till användning
  • jämföra fossila, förnybara och kärnbaserade energislag
  • förklara varför länder gör olika energival
  • undersöka intressekonflikter ur flera perspektiv
  • använda ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet i resonemang

Förbered området

  • Öppna områdets sex undersidor.
  • Bestäm om elevmaterialet görs digitalt eller skrivs ut.
  • Använd elevläget när sidan visas på projektorn.
  • Låt eleverna spara sina exitfrågor som repetitionsunderlag.
  1. Naturresurser
  2. Energi i vardagen
  3. Energikällor
  4. Länders energival
  5. Hållbara avvägningar

Lektion för lektion

De första lektionerna bygger ett gemensamt språk för resurser och energi. Därefter jämför eleverna energislag och länder innan de använder kunskaperna i hållbarhetsfrågor och intressekonflikter.

1Naturresurser – allt börjar i naturen

Mål

Eleven kan förklara vad en naturresurs och en råvara är samt skilja mellan förnybara och icke förnybara resurser.

Material

Naturresurser – vad är det? och elevuppgiften nedan.

Arbetsgång

  1. Välj några saker i klassrummet, till exempel en mobiltelefon, en trästol, ett fönster och en bomullströja. Fråga vilka delar av naturen som behövdes för att tillverka dem.
  2. Läs artikelns förklaring av naturresurs och råvara. Samla exempel under rubrikerna mat, energi och material.
  3. Gå igenom skillnaden mellan förnybara och icke förnybara resurser. Betona att en förnybar resurs bara är förnybar om den används i en takt som naturen klarar.
  4. Låt eleverna genomföra resursjakten och avsluta med att jämföra två svenska naturresurser.

Elevuppgift 1: Resursjakten

Fyll i tabellen. Skriv vilken naturresurs eller råvara som behövs och om den främst är förnybar eller icke förnybar.

Produkt eller användningNaturresurs/råvaraFörnybar eller icke förnybar?Används som mat, energi eller material?
Träbord
Mobiltelefon
Bensin till en bil
Bröd
El från ett vindkraftverk
Stål i en cykel
  1. Varför räknas skog ofta som en förnybar resurs?
  2. Hur kan en förnybar resurs ändå ta slut eller skadas?
  3. Varför finns inte alla naturresurser på samma platser?
  4. Välj två svenska resurser – skog, järnmalm, vattenkraft eller vindkraft – och beskriv hur de används.
ExitfrågaFörklara skillnaden mellan en naturresurs och en råvara med ett eget exempel.
Facit och lärarstöd

Möjliga tabellsvar: träbord – skog/trä, förnybar, material. Mobiltelefon – metaller, mineraler, olja och andra råvaror, flera icke förnybara, material. Bensin – olja, icke förnybar, energi. Bröd – spannmål/odlingsmark/vatten, huvudsakligen förnybart, mat. Vindel – vind, förnybar, energi. Stål – järnmalm, icke förnybar, material.

Skog kan växa upp igen, men avverkning snabbare än återväxt eller skogsbruk som skadar ekosystem kan göra användningen ohållbar.

2Energi i vardagen – från källa till användning

Mål

Eleven kan skilja mellan energi och el och följa en energikedja från energikälla till värme, ljus eller rörelse.

Material

Energi i vardagen och energikedjorna nedan.

Arbetsgång

  1. Be eleverna skriva ner allt de har gjort sedan de vaknade som krävde energi. Sortera exemplen i värme, belysning, transporter, tillverkning och digital teknik.
  2. Läs om skillnaden mellan energi och el. Förklara att el är ett sätt att transportera och använda energi, inte den ursprungliga energikällan.
  3. Gå igenom elnätets roll och bygg en energikedja tillsammans på tavlan.
  4. Låt eleverna ordna de fyra kedjorna och undersöka skolans energianvändning.

Elevuppgift 2: Följ energin

Skriv leden i rätt ordning. Lägg sedan till vilken nytta energin ger i slutet av kedjan.

  1. En lampa: elnätet – vind – ljus – generator – vindkraftverk
  2. En buss: raffinaderi – rörelse – råolja – diesel – motor
  3. En mobiltelefon: batteri – sol – el – solpanel – användning av mobilen
  4. Ett vattenkraftverk: elnät – strömmande vatten – dator – turbin och generator – el

Energijakt i skolan

Hitta sex saker i eller omkring klassrummet som använder energi. Fyll i vad energin används till och varifrån den kan ha kommit.

Föremål eller funktionVad gör energin?Möjlig energikällaKan användningen minskas utan att funktionen försvinner?
ExitfrågaVarför är det inte samma sak att säga energi och el?
Facit och lärarstöd
  1. Vind → vindkraftverk → generator → elnät → lampa → ljus.
  2. Råolja → raffinaderi → diesel → motor → rörelse.
  3. Sol → solpanel → el → batteri → användning av mobilen.
  4. Strömmande vatten → turbin och generator → el → elnät → dator.

Elevens energijakt kan få flera rimliga svar. Kontrollera att energikälla, transport och användning inte blandas ihop.

3Fossila bränslen – gammal energi med stora följder

Mål

Eleven kan beskriva hur fossila bränslen bildas och används samt förklara sambandet mellan förbränning, utsläpp och klimatpåverkan.

Material

Fossila bränslen och orsak–följd-uppgiften nedan.

Arbetsgång

  1. Fråga vilka gemensamma egenskaper kol, olja och naturgas har. Läs därefter om hur de har bildats under mycket lång tid.
  2. Samla användningsområden under rubrikerna transporter, elproduktion, uppvärmning och industri.
  3. Knyt kol till industrialiseringens ångmaskiner och olja till 1900-talets transportsystem. Diskutera varför hela samhällen byggdes kring fossil energi.
  4. Bygg sambandet mellan förbränning, koldioxid, förstärkt växthuseffekt och klimatförändring. Ta också upp luftföroreningar och problem vid utvinning.
  5. Låt eleverna ordna orsakskedjan och resonera om varför omställningen inte kan beskrivas som ett enkelt byte av bränsle.
  1. Kol, olja eller naturgas utvinns
  2. Bränslet transporteras och används
  3. Koldioxid släpps ut vid förbränning
  4. Den förstärkta växthuseffekten ökar

Elevuppgift 3: Varför blev fossila bränslen så viktiga?

BränsleFast, flytande eller gas?Vanliga användningarMiljö- och klimatproblem
Kol
Olja
Naturgas
  1. Hur har fossila bränslen bildats?
  2. Varför blev kol viktigt under industrialiseringen?
  3. Ordna dessa led och skriv en sammanhängande förklaring: mer värme stannar kvar – koldioxid släpps ut – fossilt bränsle förbränns – jordens medeltemperatur stiger.
  4. Nämn två miljöproblem utöver klimatförändringen.
  5. Varför kan ett land ha svårt att sluta använda fossila bränslen direkt?
ExitfrågaSkriv en orsak och två följder som är kopplade till fossil energianvändning.
Facit och lärarstöd

Kol: fast; el och industri; stora koldioxidutsläpp, luftföroreningar och gruvpåverkan. Olja: flytande; transporter, uppvärmning och råvara; koldioxid, luftföroreningar och risk för oljeutsläpp. Naturgas: gas; el, värme och industri; koldioxid samt metanläckage.

Orsakskedjan är: fossilt bränsle förbränns → koldioxid släpps ut → mer värme stannar kvar → jordens medeltemperatur stiger. Svårigheter i omställningen kan handla om befintliga kraftverk, fordon, jobb, ekonomi, energisäkerhet och brist på fungerande alternativ.

4Förnybar energi – möjligheter och begränsningar

Mål

Eleven kan beskriva hur flera förnybara energikällor fungerar och jämföra deras möjligheter och begränsningar.

Material

Förnybar energi och kärnkraft samt jämförelsetabellen nedan.

Arbetsgång

  1. Repetera vad förnybar betyder. Be eleverna nämna exempel och förklara var energin ursprungligen kommer ifrån.
  2. Läs om solenergi, vindkraft, vattenkraft, bioenergi och geotermisk energi. Rita en enkel energikedja för varje energislag.
  3. Diskutera skillnaden mellan att en energikälla är förnybar och att varje anläggning skulle vara problemfri. Mark, material, djurliv, vatten och människor kan påverkas.
  4. Låt eleverna fylla i tabellen och välja lämpliga energislag till tre olika platser.

Elevuppgift 4: Vilken förnybar energi passar var?

EnergislagSå fungerar detStyrkaBegränsningVilken plats passar?
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Bioenergi
Geotermisk energi

Plats A

Många soltimmar, stora takytor och liten nederbörd. Det finns få stora floder.

Plats B

Blåsigt kustläge. Elbehovet är stort under hela året och invånarna diskuterar hur havsutsikten och fågellivet påverkas.

Plats C

Stora älvar, höjdskillnader och mycket nederbörd. Dammar kan påverka fiskvandring och markområden.

  1. Välj ett lämpligt energislag till varje plats och motivera.
  2. Varför behöver vind- och solkraft ofta kombineras med lagring, elnät eller andra energislag?
  3. Varför kan även förnybar energi skapa intressekonflikter?
ExitfrågaGe ett exempel på en styrka och en begränsning hos samma förnybara energislag.
Facit och lärarstöd

Plats A: solenergi. Plats B: vindkraft. Plats C: vattenkraft. Andra förslag kan godtas om eleven kopplar dem till platsens förutsättningar.

Vind och sol varierar med väder, dygn och årstid. Därför behövs en kombination av elnät, lagring, flexibel användning och energislag som kan producera när efterfrågan är stor.

5Kärnkraft och jämförelse av energislag

Mål

Eleven kan förklara kärnkraftens grundprincip och jämföra energislag utan att dela in dem i helt bra eller helt dåliga.

Material

Förnybar energi och kärnkraft samt sant-eller-falskt-uppgiften.

Arbetsgång

  1. Läs artikelns avsnitt om kärnkraft. Följ kedjan från uran och kärnklyvning till värme, ånga, turbin, generator och elnät.
  2. Ta upp hög och jämn elproduktion, låg klimatpåverkan under drift, radioaktivt avfall, olycksrisker, kostnader och lång byggtid.
  3. Jämför kärnkraft med fossil och förnybar energi. Påminn eleverna om att olika jämförelser kan ge olika resultat beroende på om man tittar på klimat, natur, pris, säkerhet eller tillgänglighet.
  4. Eleverna genomför sant-eller-falskt-delen och föreslår därefter en kombination av energislag för ett samhälle.
  1. Uranets atomkärnor klyvs
  2. Värme får vatten att bilda ånga
  3. Ångan driver turbin och generator
  4. El transporteras genom elnätet

Elevuppgift 5: Inget energislag är utan problem

Skriv sant eller falskt. Rätta de falska påståendena.

  1. Kärnkraft använder uran som bränsle.
  2. Kärnkraft producerar el direkt ur uranet utan värme, ånga eller generator.
  3. Radioaktivt avfall måste förvaras säkert under mycket lång tid.
  4. Vindkraft producerar alltid lika mycket el.
  5. Vattenkraft kan regleras men kan också påverka älvar och ekosystem.
  6. Förnybar energi betyder att anläggningen inte använder material eller mark.
  7. Fossila bränslen ger stora utsläpp av koldioxid vid förbränning.
  8. Alla länder har samma möjligheter att använda alla energislag.

Samhället Ådala behöver mer el. Där finns en blåsig kust, en mindre älv, stora takytor och en gammal kärnkraftsreaktor. Invånarna vill ha säker el även kalla och vindstilla dagar, men vill samtidigt minska klimat- och naturpåverkan.

  1. Välj två eller tre energislag som bör ingå i Ådalas energimix.
  2. Förklara vad varje energislag bidrar med.
  3. Beskriv två problem eller risker som samhället måste hantera.
  4. Förklara varför en kombination kan vara bättre än ett enda energislag.
ExitfrågaVilka två saker måste man jämföra för att kunna bedöma ett energislag på ett rättvist sätt?
Facit och lärarstöd

Sant: 1, 3, 5 och 7. Falskt: 2, 4, 6 och 8.

Ådalas energimix har inget enda rätt svar. Ett starkt svar kombinerar exempelvis vind eller sol med reglerbar vattenkraft, lagring, ett förstärkt elnät eller kärnkraft och beskriver tydligt vilka problem som följer med valet.

6Varför väljer länder olika energikällor?

Mål

Eleven kan förklara hur naturgivna förutsättningar, ekonomi, infrastruktur, politik och energisäkerhet påverkar länders energival.

Material

Varför väljer länder olika energikällor? och de fyra landfallen.

Arbetsgång

  1. Fråga varför alla länder inte bara väljer samma energikälla. Sortera elevsvaren i natur, ekonomi, teknik, historia och politik.
  2. Läs om energimix, import, export, energiberoende, infrastruktur och energisäkerhet.
  3. Gå igenom Norge, Island, Saudiarabien och Sverige som exempel. Betona att exemplen visar viktiga mönster men inte hela ländernas energisystem.
  4. Låt eleverna jämföra länderna och förklara varför en omställning kan vara olika svår.

Elevuppgift 6: Fyra länder – fyra förutsättningar

Norge

Har stora höjdskillnader, mycket nederbörd och många älvar. Vattenkraft har därför blivit viktig. Landet utvinner och exporterar också olja och naturgas.

Island

Har vulkanism, varma källor och god tillgång till geotermisk energi. Vattenkraft spelar också stor roll för elproduktionen.

Saudiarabien

Har stora olje- och gasreserver och har byggt en viktig del av sin ekonomi kring utvinning och export. Landet har samtidigt mycket goda möjligheter för solenergi.

Sverige

Har länge använt mycket vattenkraft och kärnkraft för elproduktion. Vindkraften har vuxit och elsystemet är sammankopplat med grannländer.

LandViktiga naturförutsättningarViktiga energislagImport eller exportMöjlighet eller problem
Norge
Island
Saudiarabien
Sverige
  1. Varför passar geotermisk energi särskilt bra på Island?
  2. Varför kan ett oljeexporterande land ändå vilja bygga ut solenergi?
  3. Vad betyder energiberoende? Ge ett exempel.
  4. Varför kan rika och fattiga länder ha olika möjligheter att ställa om energisystemet?
  5. Välj två länder och jämför deras energival med minst fyra begrepp.
ExitfrågaNämn tre olika faktorer som påverkar ett lands energimix.
Facit och lärarstöd
  1. Landets vulkaniska läge gör att värme från jordens inre är lättare att utnyttja.
  2. Solenergi kan frigöra olja för export, minska utsläpp och bredda energisystemet inför framtiden.
  3. Att ett land är beroende av tillförsel, teknik eller bränslen från andra länder. Exempelvis import av naturgas.
  4. Omställning kräver investeringar, teknik, fungerande elnät, utbildning och politisk handlingsförmåga.
7Hållbar utveckling – tre delar samtidigt

Mål

Eleven kan använda ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet för att undersöka ett beslut.

Material

Intressekonflikter och hållbar utveckling samt hållbarhetsanalysen.

Arbetsgång

  1. Presentera de tre dimensionerna. Använd ett vardagligt exempel, som en ny mobiltelefon eller en busslinje, och fråga vad som är bra och problematiskt ur varje perspektiv.
  2. Läs om hållbar utveckling och förklara att de tre dimensionerna behöver vägas samman. Ett beslut kan vara starkt i en dimension men svagt i en annan.
  3. Genomför en gemensam analys av ett vindkraftverk, en gruva eller ett skogsbruk.
  4. Låt eleverna analysera beslutet om den nya gruvan och skriva en rekommendation.

Ekologisk hållbarhet

Natur, klimat, vatten, mark, arter och ekosystem.

Social hållbarhet

Människors hälsa, rättigheter, trygghet, inflytande och levnadsvillkor.

Ekonomisk hållbarhet

Arbetstillfällen, kostnader, inkomster och en ekonomi som fungerar på lång sikt.

Elevuppgift 7: Ska gruvan få öppna?

Ett företag har hittat en metall som behövs i batterier. Företaget vill öppna en gruva nära en mindre ort. Gruvan kan ge arbetstillfällen och skatteintäkter. Samtidigt behövs en stor mängd mark och vatten. Det finns risk att ett vattendrag förorenas, och marken används av boende, friluftsliv och renskötsel.

PerspektivMöjliga vinsterMöjliga problemFrågor som måste utredas
Ekologiskt
Socialt
Ekonomiskt
  1. Vilka grupper påverkas av beslutet?
  2. Vilka två möjliga vinster är viktigast?
  3. Vilka två risker är allvarligast?
  4. Bör gruvan få öppna, stoppas eller bara tillåtas med tydliga villkor? Motivera med alla tre hållbarhetsdimensionerna.
ExitfrågaVarför räcker det inte att bara undersöka om ett beslut är bra för ekonomin?
Facit och lärarstöd

Ekologiskt: påverkan på vatten, mark, arter, utsläpp och återställning. Socialt: jobb, hälsa, boendemiljö, inflytande, samiska rättigheter och renskötsel. Ekonomiskt: jobb, skatteintäkter, investeringar, råvarubehov och kostnader för skador eller sanering.

Beslutet har inget enda facit. Ett fullständigt svar behöver väga vinster mot risker och använda alla tre dimensionerna.

8Intressekonflikten i Fjällvik

Mål

Eleven kan beskriva en intressekonflikt ur flera perspektiv och föreslå ett beslut som tar hänsyn till både energi, natur och rättigheter.

Material

Intressekonflikter och hållbar utveckling samt det fiktiva fallet Fjällvik.

Arbetsgång

  1. Förklara begreppet intressekonflikt. Skilj mellan att förstå ett perspektiv och att automatiskt hålla med.
  2. Läs artikelns delar om vindkraft, biologisk mångfald, rennäring och samiska rättigheter.
  3. Presentera fallet Fjällvik. Låt eleverna markera vad varje aktör vill, vilka argument som används och vilken information som saknas.
  4. Eleverna fattar ett individuellt beslut. De får välja ja, nej eller ja med villkor, men måste bemöta minst ett motargument.

Elevuppgift 8: Ska vindkraftsparken byggas?

Kommunen Fjällvik har fått en ansökan om en stor vindkraftspark. Området har goda vindar och anläggningen skulle kunna producera mycket fossilfri el. Samtidigt finns skog med höga naturvärden i närheten. En sameby bedriver renskötsel i området och uppger att byggvägar och vindkraftverk kan störa renarnas flytt och minska tillgången till sammanhängande betesmark.

Energibolaget

Framhåller fossilfri el, investeringar och arbetstillfällen. Lovar att anpassa vägar och placering efter utredningar.

Samebyn

Framhåller renskötselns behov av sammanhängande mark, möjlighet att flytta renar och rätten att bli hörd innan beslut fattas.

Kommunledningen

Vill ha fler jobb, skatteintäkter och säker el men behöver också följa lagar och ta hänsyn till långsiktiga konsekvenser.

Natur- och boendegruppen

Är orolig för skog, fåglar, buller och landskapsbild. Några är positiva om området minskas och känsliga platser skyddas.

  1. Vad vill de fyra aktörerna uppnå eller skydda?
  2. Vilka argument handlar om ekologisk, social respektive ekonomisk hållbarhet?
  3. Vilken information behöver kommunen innan beslutet kan fattas?
  4. Fatta ett beslut: ja, nej eller ja med villkor. Motivera med minst två perspektiv.
  5. Skriv ett motargument mot ditt beslut och förklara hur du bemöter det.
ExitfrågaVad gör frågan om vindkraft i Fjällvik till en intressekonflikt?
Facit och lärarstöd

Viktiga utredningar gäller bland annat elproduktion, alternativa placeringar, naturvärden, fågelliv, buller, vägar, renskötselns markanvändning, samråd, arbetstillfällen och vem som får vinster respektive bär kostnader.

Ett fungerande beslut ska tydligt använda fakta ur fallet, visa förståelse för motstående intressen och förklara konsekvenser. Ett ja med villkor är inte automatiskt bättre än ja eller nej.

9Mobilens väg och cirkulär ekonomi

Mål

Eleven kan följa en produkts resurskedja och förklara hur återanvändning, reparation och återvinning kan minska behovet av nya resurser.

Material

Intressekonflikter och hållbar utveckling samt produktkedjan nedan.

Arbetsgång

  1. Be eleverna uppskatta hur många naturresurser som behövs till en mobiltelefon. Läs om elektronik, metaller och resursanvändning.
  2. Följ mobilens väg från gruva till tillverkning, transport, användning och elektronikavfall.
  3. Förklara skillnaden mellan en linjär ekonomi och en cirkulär ekonomi. Jämför att kasta och köpa nytt med att reparera, dela, återanvända och återvinna.
  4. Låt eleverna förbättra mobilens resurskedja och rangordna åtgärder.
  1. Mineraler och andra råvaror utvinns
  2. Delar och telefon tillverkas
  3. Produkten transporteras och används
  4. Telefonen blir avfall eller tas till vara

Elevuppgift 9: Gör mobilen mer cirkulär

Placera åtgärderna där de passar bäst i produktens liv: designa för reparation, använda återvunna metaller, behålla mobilen längre, sälja vidare, byta batteri, samla in elektronik, återvinna metaller och minska onödiga transporter.

Design och råvarorTillverkning och transportAnvändningNär första ägaren är klar
  1. Vilka naturresurser kan behövas i en mobiltelefon?
  2. Var i kedjan används energi?
  3. Vilka två åtgärder tror du minskar behovet av nya råvaror mest? Motivera.
  4. Varför räcker det inte att bara återvinna?
  5. Förklara cirkulär ekonomi med mobiltelefonen som exempel.
ExitfrågaVad är den viktigaste skillnaden mellan återanvändning och återvinning?
Facit och lärarstöd

Design och råvaror: designa för reparation, använda återvunna metaller. Tillverkning och transport: minska onödiga transporter. Användning: behålla längre, byta batteri. När första ägaren är klar: sälja vidare, samla in elektronik, återvinna metaller.

Återanvändning betyder att produkten eller en del används igen. Återvinning betyder att material tas om hand och blir råvara till något nytt. Reparation och längre användning kan minska behovet av både ny tillverkning och återvinning.

10Energiplanen – repetition och slutuppgift

Mål

Eleven använder hela området för att föreslå en energimix och motivera hur olika intressen och hållbarhetsdimensioner har vägts samman.

Material

Flashcards, repetitionsquiz och den färdiga slutuppgiften om landet Nordmark längre ner på sidan.

Arbetsgång

  1. Repetera begreppen med flashcardsen. Eleverna markerar ord de är säkra på och tränar därefter på de osäkra.
  2. Genomför snabbquizet med en fråga i taget. Eleverna skriver upp vilka områden de behöver repetera.
  3. Presentera landet Nordmarks förutsättningar och slutuppgiftens krav.
  4. Eleverna skriver en individuell energiplan. De ska välja, välja bort och förklara konsekvenser – inte försöka hitta ett helt problemfritt energisystem.
  5. Avsluta med självskattningen.

Självskattning efter området

Jag kan …JaGanska braBehöver tränaMitt exempel
skilja mellan förnybara och icke förnybara resurser□□□
förklara en energikedja□□□
jämföra energislags styrkor och problem□□□
förklara länders olika energival□□□
analysera en intressekonflikt ur tre hållbarhetsperspektiv□□□

Det här sambandet kan jag förklara bäst:

Det här behöver jag repetera:

Begrepp och repetition

Ordlistan samlar begreppen från alla sex undersidor. Den kan användas som repetitionsblad, medan flashcardsen låter eleverna träna på de ord de ännu inte känner sig säkra på.

NaturresursNågot från naturen som människor har nytta av, exempelvis skog, vatten, mineraler eller vind.
RåvaraMaterial som används för att tillverka en produkt.
Förnybar resursResurs som kan återskapas eller inte tar slut när den används på ett hållbart sätt.
Icke förnybar resursResurs som finns i begränsad mängd eller bildas mycket långsamt.
MineralNaturligt ämne i berggrunden som kan användas som råvara.
Fossil resursResurs som kol, olja eller naturgas och som har bildats under mycket lång tid.
EnergiDet som krävs för att skapa exempelvis rörelse, värme, ljus eller förändring.
ElEn energibärare som kan transportera energi genom ett elnät och användas på många sätt.
EnergikällaNågot som energi kan hämtas från, exempelvis sol, vind, vatten, uran eller olja.
EnergianvändningHur och till vad energi används i hem, transporter, samhällen och industrier.
ElnätLedningar och anläggningar som transporterar el från produktion till användare.
EnergikedjaEn beskrivning av energins väg från källa till den nytta den ger.
Fossilt bränsleKol, olja eller naturgas som har bildats av gammalt organiskt material.
KolFast fossilt bränsle som bland annat används i kraftverk och industri.
OljaFlytande fossil resurs som bland annat blir bensin, diesel och råvara till plast.
NaturgasGasformigt fossilt bränsle som främst består av metan.
KoldioxidVäxthusgas som bland annat bildas när fossila bränslen förbränns.
UtsläppÄmnen som släpps ut i exempelvis luft, mark eller vatten.
IndustriVerksamhet där råvaror bearbetas och varor tillverkas, ofta med stor energianvändning.
Förnybar energiEnergi från källor som återbildas eller hela tiden tillförs, exempelvis sol och vind.
SolenergiEnergi från solens strålning som kan bli el eller värme.
VindkraftElproduktion där vinden driver rotorblad och en generator.
VattenkraftElproduktion där strömmande eller fallande vatten driver en turbin och generator.
BioenergiEnergi från biologiskt material, exempelvis rester från skogsbruk eller jordbruk.
Geotermisk energiVärmeenergi från jordens inre.
KärnkraftElproduktion där energi frigörs när atomkärnor klyvs.
UranGrundämne som används som bränsle i kärnkraftverk.
Radioaktivt avfallAvfall som avger joniserande strålning och måste hanteras säkert.
EnergimixKombinationen av energikällor som ett land eller samhälle använder.
ImportAtt köpa in varor, bränslen eller el från andra länder.
ExportAtt sälja varor, bränslen eller el till andra länder.
EnergiberoendeAtt ett land är beroende av energi, bränslen eller teknik från andra.
InfrastrukturGrundläggande system som elnät, vägar, hamnar, ledningar och kraftverk.
EnergisäkerhetAtt energi finns tillgänglig på ett pålitligt och rimligt säkert sätt.
Hållbar utvecklingUtveckling som tar hänsyn till miljö, människor och ekonomi på lång sikt.
Ekologisk hållbarhetAtt natur, klimat, vatten och ekosystem kan fungera långsiktigt.
Social hållbarhetAtt människors rättigheter, hälsa, trygghet och inflytande tas på allvar.
Ekonomisk hållbarhetAtt ekonomin och försörjningen kan fungera långsiktigt utan orimliga kostnader.
IntressekonfliktNär olika grupper vill använda samma resurs eller plats på sätt som krockar.
Biologisk mångfaldVariation av arter, gener och ekosystem.
ÅtervinningAtt material tas om hand och används som råvara igen.
ÅteranvändningAtt en produkt eller del används igen utan att först bli ett nytt material.
Cirkulär ekonomiEtt system där produkter och material används länge, repareras och tas till vara.
UrfolkFolk med lång historisk anknytning till ett område före dagens statsgränser och majoritetssamhälle.
RenskötselNäring och kultur där renar betar och flyttas mellan olika marker under året.
Kort 1 av 45Framsida

Repetitionsfrågor

  1. Vad skiljer en förnybar resurs från en icke förnybar?
  2. Vad är skillnaden mellan energi, energikälla och el?
  3. Beskriv en energikedja från källa till användning.
  4. Hur bildas fossila bränslen och varför påverkar de klimatet?
  5. Jämför en styrka och en begränsning hos vindkraft, vattenkraft och solenergi.
  6. Hur fungerar kärnkraft på enkel nivå?
  7. Varför behöver ett elsystem ofta flera energislag?
  8. Varför har Norge, Island, Saudiarabien och Sverige olika energimix?
  9. Vad betyder energiberoende och energisäkerhet?
  10. Vad är ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet?
  11. Varför kan gruvor, vindkraft och skogsbruk skapa intressekonflikter?
  12. Hur skiljer sig återanvändning, återvinning och cirkulär ekonomi?

Slutquiz: hela området

Fråga 1 av 15

Vad är en naturresurs?

Välj ett svar.

Slutuppgift: Nordmarks energiplan

Eleven får ett fiktivt land med tydliga geografiska och ekonomiska förutsättningar. Uppgiften är att föreslå en genomtänkt energimix och visa vilka möjligheter, problem och intressekonflikter som följer.

Ditt uppdrag

Du är energirådgivare i landet Nordmark. Regeringen vill minska användningen av fossila bränslen men måste samtidigt se till att människor och företag får tillräckligt med energi. Du ska lämna ett förslag till landets energiplan.

Det här vet du om Nordmark

  • Landet har kalla vintrar och behöver mycket energi till uppvärmning.
  • Vid västkusten blåser det ofta kraftigt.
  • I norr finns älvar med stora höjdskillnader. En av älvarna är viktig för fisk, naturturism och renskötsel.
  • Södra Nordmark har många städer, stora takytor och den största elanvändningen.
  • Skogsindustrin ger stora mängder rester som kan användas till bioenergi, men skogsbruket påverkar också arter och livsmiljöer.
  • Landet har ett äldre kärnkraftverk. En fortsatt användning kräver investeringar och säker hantering av radioaktivt avfall.
  • Nordmark saknar egna stora olje- och gasreserver och importerar i dag naturgas.
  • Fabrikerna behöver pålitlig el även när det inte blåser och solen inte skiner.
  • Elnätet mellan norra och södra delen behöver byggas ut.

Din energiplan ska innehålla

  1. Val av energislag: Välj minst tre energislag som ska ingå i Nordmarks energimix.
  2. Geografisk förklaring: Förklara varför energislagen passar landets naturgivna förutsättningar.
  3. Styrkor och begränsningar: Beskriv minst en styrka och en begränsning för varje valt energislag.
  4. Energikedja: Beskriv energins väg från källa till användning för ett av energislagen.
  5. Energisäkerhet: Förklara hur planen minskar risken för elbrist eller beroende av andra länder.
  6. Hållbar utveckling: Undersök planen ur ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv.
  7. Intressekonflikt: Beskriv en konflikt som kan uppstå och föreslå hur den kan hanteras.
  8. Energianvändning: Föreslå två sätt att minska onödig energianvändning.
  9. Slutsats: Förklara varför din energimix är bättre för Nordmark än att förlita sig på ett enda energislag.

Begreppskrav

Använd minst tio av följande begrepp på ett sätt som visar att du förstår dem: naturresurs, energikälla, energikedja, förnybar energi, fossilt bränsle, kärnkraft, energimix, import, energiberoende, infrastruktur, energisäkerhet, hållbar utveckling, biologisk mångfald, intressekonflikt och utsläpp.

Kontrollera innan du lämnar in

  • Jag har valt minst tre energislag och förklarat varför.
  • Jag har tagit upp både styrkor och problem.
  • Jag har använt Nordmarks förutsättningar i mina argument.
  • Jag har resonerat om alla tre hållbarhetsdimensionerna.
  • Jag har beskrivit en intressekonflikt och en möjlig hantering.
  • Jag har använt minst tio centrala begrepp.
  • Min slutsats svarar tydligt på uppdraget.
Detta bedömsE-nivåC-nivåA-nivå
Begrepp och faktaAnvänder flera centrala begrepp i huvudsak fungerande.Använder många begrepp korrekt och på rätt plats i förklaringarna.Använder begreppen säkert, precist och för att bygga tydliga samband.
Geografiska sambandKopplar något energislag till någon av Nordmarks förutsättningar.Förklarar hur flera naturgivna och samhälleliga förutsättningar påverkar valen.Väger samman flera förutsättningar och visar hur de förstärker eller begränsar varandra.
Jämförelser och energimixBeskriver enkla styrkor och problem med de valda energislagen.Jämför energislagen och förklarar varför de kompletterar varandra.Gör välgrundade avvägningar och diskuterar även osäkerheter och följder av bortval.
Hållbar utvecklingGer exempel från ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv.Förklarar vinster och problem i alla tre perspektiven.Väger perspektiven mot varandra och visar konsekvenser på kort och lång sikt.
IntressekonfliktBeskriver vilka intressen som krockar och föreslår någon lösning.Förklarar flera aktörers perspektiv och föreslår en motiverad hantering.Prövar lösningens styrkor och svagheter och bemöter ett relevant motargument.

Fördjupning från sitemapen

De här sidorna passar som fortsättning efter lektion 6–9 eller som extrauppgift för elever som vill undersöka ett samband närmare.