Varje gång en bil kör på bensin eller diesel, ett kolkraftverk producerar el eller en fabrik använder naturgas, hämtas energi ur fossila bränslen. Under några få hundra år har människor gjort av med bränslen som tagit naturen miljontals år att bilda. Det har gett oss transporter, industrier och uppvärmda samhällen – men också stora utsläpp av koldioxid.
Energi från ett mycket gammalt lager
Fossila bränslen är främst kol, olja och naturgas. De har bildats av rester från växter och små organismer som levde för mycket länge sedan. När resterna begravdes under sand, lera och berg ökade trycket och värmen. Under miljontals år omvandlades en del av materialet till bränslen som innehåller mycket energi.
Det är därför de kallas fossila: de kommer från organiskt material från en mycket gammal tid. De bildas så långsamt att vi inte kan räkna med att få fram nya mängder i den takt vi använder dem. Fossila bränslen räknas alltså som icke förnybara.
Kol har framför allt bildats av växter som samlades i gamla träskmarker. Olja och naturgas har till stor del bildats av mycket små organismer som sjönk till botten i hav och sjöar. Det är alltså missvisande att säga att olja främst består av dinosaurier. Den mesta oljan har sitt ursprung i betydligt mindre livsformer.
Kol
Kol bryts i gruvor och är ett fast bränsle. Det används i kraftverk och industrier, bland annat vid traditionell ståltillverkning. Av de tre ger kol störst koldioxidutsläpp per producerad mängd energi.
Olja
Råolja pumpas upp ur marken eller havsbotten och behandlas i raffinaderier. Då kan den bli bensin, diesel, flygbränsle och råvara till exempelvis plast och asfalt.
Naturgas
Naturgas består främst av metan och transporteras i ledningar eller nedkyld i fartyg. Den används till el, uppvärmning och industri. Gasläckor kan påverka klimatet kraftigt.
Bränslets väg genom samhället
Innan energin når ett eluttag, en motor eller en fabrik har bränslet passerat flera steg. Varje steg kräver teknik, transporter och stora anläggningar.
- UtvinningKol bryts i gruvor. Olja och naturgas hämtas genom borrning på land eller till havs.
- TransportBränslet flyttas med tåg, fartyg, lastbil eller långa rörledningar.
- BearbetningRåolja raffineras och kol eller gas förbereds för att användas i kraftverk och industrier.
- AnvändningBränslet förbränns för att ge värme, el eller rörelse. Då bildas också utsläpp.
Från ångmaskin till flygplan
Före industrialiseringen kom mycket av människors energi från ved, vind, vatten och muskelkraft. När fabriker och järnvägar växte fram under 1700- och 1800-talen blev kol särskilt viktigt. Kol kunde eldas för att värma vatten. Ångan drev maskiner, pumpar, lok och fartyg och gjorde att produktionen inte längre behövde ligga intill ett strömmande vattendrag.
Tillgången till mycket energi förändrade både arbetet och landskapet. Fabriker kunde tillverka fler varor, järnvägar band samman städer och gruvor växte. Samtidigt ökade efterfrågan på järn, stål och nya transporter. Fossil energi blev på så sätt både en orsak till och en förutsättning för den snabba industrialiseringen.
Under 1900-talet fick oljan en ännu större roll. Förbränningsmotorn gjorde bilar, lastbilar, flyg och stora jordbruksmaskiner möjliga. I dag används fossila bränslen till transporter, elproduktion, uppvärmning och inom industrin. Olja och gas används dessutom som råvara till plast, färg, gödsel och många andra produkter.
När kolet hamnar i luften
I kol, olja och naturgas finns kolatomer som har varit bundna under marken under mycket lång tid. Vid förbränning reagerar kolet med syre och bildar koldioxid. Gasen sprids i atmosfären och en del av den stannar kvar där länge.
Koldioxid är en växthusgas. Den naturliga växthuseffekten behövs för livet på jorden, men när mängden växthusgaser ökar stannar mer värme kvar. Då förstärks växthuseffekten och jordens medeltemperatur stiger. Det påverkar bland annat isar, havsnivåer, nederbörd och risken för extrem värme.
Förbränningen släpper också ut ämnen som påverkar hälsa och miljö, till exempel partiklar, svaveldioxid och kväveoxider. De kan bidra till smog, försurning och sjukdomar i hjärta och luftvägar. Kol ger i regel mer koldioxid per mängd energi än olja och naturgas, men alla tre bidrar till klimatförändringen.
Miljöproblemen börjar dessutom redan vid utvinningen. Gruvor förändrar landskap och kan förorena vatten. Oljeläckor kan skada hav och kuster. När naturgas utvinns och transporteras kan metan läcka ut. Metan är en kraftig växthusgas, även om den stannar kortare tid i atmosfären än koldioxid.
Varför slutar vi inte bara direkt?
Det enkla svaret är att samhället redan är byggt för fossil energi. Vägar, bilar, hamnar, flygplatser, kraftverk och industrier har vuxit fram under lång tid. Att byta energisystem kräver nya investeringar, elnät, teknik, utbildning och ibland helt nya sätt att resa och tillverka saker.
Olika länder har också olika förutsättningar. Vissa har tillgång till egen kol, olja eller naturgas och andra har ett elsystem som redan är beroende av fossil energi. Omställningen handlar därför både om teknik, pengar, politiska beslut och om hur människor använder energi i vardagen.
För människor kan förändringen också handla om arbete och ekonomi. En gruva, ett raffinaderi eller ett kraftverk kan försörja en hel ort. Om verksamheten stänger snabbt kan många förlora sina jobb. En omställning behöver därför både minska utsläppen och skapa rimliga alternativ för de människor och samhällen som påverkas.
Det betyder inte att förändring är omöjlig. Förnybar el, energieffektivisering, elektrifierade transporter och nya sätt att tillverka stål är exempel på delar av omställningen. Men tekniken behöver byggas ut, bli tillgänglig och fungera tillsammans med resten av energisystemet.
Begrepp att kunna
Träna begreppen med flashcards
Försök förklara ordet med egna ord innan du vänder kortet. Använd pilarna för att gå vidare eller blanda korten och börja om.
Testa dig själv
Orsak och följd: Klicka på leden i den ordning som bäst förklarar hur fossila bränslen kan påverka klimatet. Börja med orsaken och avsluta med följden.
Välj tre led i rätt ordning.
Quiz: Fossila bränslen
1. Vilka tre bränslen räknas främst som fossila?
2. Varför kallas fossila bränslen icke förnybara?
3. Vilket bränsle blev särskilt viktigt under industrialiseringen?
4. Vad händer när fossila bränslen förbränns?
5. Vilken användning är starkt kopplad till olja?
6. Varför kan det vara svårt att snabbt sluta med fossila bränslen?
7. Vilken är en möjlig följd av luftföroreningar från förbränning?
Svara på frågorna för att se ditt resultat.