Prov – Matens geografi

Lärarsida med elevtexter, facit och bedömningsmatris

Den här sidan är för lärare. Den innehåller facit och bedömningsanvisningar. Dela inte länken med eleverna – kopiera i stället elevtexterna till ett eget provdokument.

Provet hör ihop med lektionsplaneringen för Matens geografi och prövar innehållet i avsnittets sex lektioner, från matens ursprung till hunger och livsmedelstrygghet.

Till skillnad från ett vanligt kunskapsprov bygger nästan alla delar på ett material som eleven får framför sig: klimatdata från fem platser, ett källhäfte om en chokladkakas pris och ett fall om en region där maten tar slut. Precis som i det nationella provet ska eleven alltså använda sina kunskaper för att tolka något nytt, inte bara återge det som stod i texterna.

Provet består av fem fristående delar. Du kan använda alla eller välja ut de delar som passar din grupp. Del A tar kortast tid, del E längst. Del E kan också ersätta eller komplettera produktbiografin som examination.

Vad delarna prövar

Del	Uppgiftstyp	Kopplas till lektion
A. Begreppen	Para ihop och flerval	1–6
B. Fem platser att odla på	Tolka klimatdata och förklara samband	2 och 3
C. Chokladkakans pris	Läsa diagram, granska källor, orsaker och konsekvenser	1 och 4
D. När maten tar slut	Fallstudie med orsakskedja och åtgärder	6
E. Det längre resonemanget	Resonerande text, eleven väljer en av tre frågor	5, 6 och produktbiografin

Del A – Begreppen

11 uppgifter · bedöms som helhet mot matrisens rad om begrepp

Delen prövar om eleven kan geografiska begrepp från hela arbetsområdet. Den passar bra som inledning, eftersom den ger eleverna orden de behöver i resten av provet.

Elevtext – del A

Del A – Begreppen

Uppgift 1–8. Para ihop varje begrepp med rätt förklaring. Skriv bokstaven efter siffran.

Begrepp	Förklaring
1. Monokultur	A. Den del av året då det är tillräckligt varmt och ljust för att växter ska kunna växa.
2. Självhushållsjordbruk	B. Mat som hade kunnat ätas men som slängs någonstans mellan fältet och tallriken.
3. Förädling	C. Att en råvara bearbetas till en ny produkt, till exempel när vete blir mjöl.
4. Grossist	D. Att alla människor hela tiden har tillgång till tillräckligt med säker och näringsrik mat.
5. Växtsäsong	E. Samma gröda odlas på stora ytor, ofta år efter år.
6. Jordmån	F. Ett företag som köper stora mängder varor från producenter och säljer dem vidare till butiker.
7. Matsvinn	G. Jordbruk där familjen själv äter det mesta av det som odlas.
8. Livsmedelstrygghet	H. Det översta lagret av marken där växternas rötter finns, och dess egenskaper.

Uppgift 9. På en chokladkaka står det ”Tillverkad i Sverige”. Vad kan du säkert veta om chokladkakan?

a) Att kakaon är odlad i Sverige.
b) Att den sista bearbetningen gjordes i Sverige.
c) Att alla ingredienser kommer från Europa.
d) Att chokladkakan är närproducerad.

Uppgift 10. Vilket påstående om världens mat stämmer bäst?

a) Det finns för lite mat i världen för att alla ska bli mätta.
b) Hunger finns bara i länder med torrt klimat.
c) Det produceras tillräckligt med mat för alla, men den fördelas ojämnt.
d) Hunger beror i första hand på att människor äter fel sorts mat.

Uppgift 11. För de flesta livsmedel står en del av kedjan för den största klimatpåverkan. Vilken?

a) Transporten från producentlandet.
b) Förpackningen.
c) Produktionen på gården, till exempel djurhållning, gödsel och markanvändning.
d) Butikens kylar och belysning.

Facit och bedömning – del A

1–8: 1 E, 2 G, 3 C, 4 F, 5 A, 6 H, 7 B, 8 D.

9: b. 10: c. 11: c.

Delen bedöms som helhet. Riktvärden: 6–7 rätt visar begreppskunskap på E-nivå, 8–9 rätt på C-nivå och 10–11 rätt på A-nivå. Begreppsanvändningen i del B–E väger dock tyngre i matrisen, eftersom det är där eleven visar att begreppen fungerar i ett resonemang.

Del B – Fem platser att odla på

3 uppgifter · bedöms E–A

Eleven får data om fem påhittade platser och ska koppla ihop naturens förutsättningar med vad och hur människor kan odla. Platserna är konstruerade så att de liknar verkliga klimattyper utan att eleven kan svara med hjälp av ett landnamn.

Elevtext – del B

Del B – Fem platser att odla på

Tabellen visar förenklade uppgifter om fem platser i världen. Platserna är påhittade, men klimatet på dem finns på riktigt i olika delar av världen.

Plats	Medeltemperatur under året	Nederbörd per år	Mer om platsen
A	27 °C, nästan samma hela året	1 700 mm, regn under årets alla månader	Ingen frost. Skog har huggits ner för att göra plats för odlingar.
B	8 °C, kalla vintrar och varma somrar	650 mm, jämnt fördelat	Bördig lerjord på en slätt. Växtsäsongen är ungefär sju månader.
C	22 °C	30 mm	Öken, men en stor flod rinner genom området.
D	−1 °C, långa och kalla vintrar	500 mm, mycket av det som snö	Tunn och mager jord. Växtsäsongen är ungefär tre månader.
E	26 °C	800 mm, nästan allt under fyra regniga månader	Lång torrperiod. Gräsmarker med spridda träd.

Uppgift 12. Välj den plats som passar bäst för att odla kakao och den plats som passar bäst för att odla vete. Förklara med hjälp av uppgifterna i tabellen varför just de platserna passar.

Uppgift 13. På plats C regnar det nästan ingenting, men där bor ändå många människor som lever av jordbruk. Förklara hur det är möjligt och vilka risker det kan finnas med att odla på det sättet.

Uppgift 14. Föreställ dig att regnperioden på plats E blir kortare och mer oregelbunden i framtiden. Resonera om vilka konsekvenser det kan få för människorna som bor där, och om det finns något de kan göra för att minska problemen.

Facit och bedömning – del B

Uppgift 12

Kakao: plats A. Kakao behöver hög temperatur, mycket regn fördelat över året och tål inte frost. Vete: plats B. Vete trivs i tempererat klimat med tydliga årstider, måttlig nederbörd, bördig jord och tillräckligt lång växtsäsong.

E: Rätt platser med en enkel förklaring, till exempel att det är varmt och regnigt på A. C: Förklaringen använder flera uppgifter ur tabellen och kopplar dem till grödans behov, till exempel frost, växtsäsong och jordmån. A: Eleven förklarar också varför grödorna inte passar på de andra platserna, eller tar upp att uppgiften om skövlad skog på plats A visar en konsekvens av odlingen.

Uppgift 13

Människorna bevattnar åkrarna med vatten från floden. Risker kan vara att floden får mindre vatten vid torka eller om länder uppströms använder mer vatten, att marken blir salt av bevattning i varmt klimat och att många blir beroende av en enda vattenkälla.

E: Nämner bevattning från floden och en risk. C: Förklarar hur bevattningen fungerar och resonerar om minst två risker. A: Kopplar ihop risker, till exempel att hela områdets matförsörjning hänger på ett flöde som människor längre bort kan påverka.

Uppgift 14

Möjliga konsekvenser: sämre skördar, brist på bete för djuren, stigande matpriser, att människor tvingas flytta, konflikter om vatten och bete. Möjliga åtgärder: grödor som tål torka, att samla och lagra regnvatten, bevattning, lagring av skörd, andra inkomster än jordbruk.

E: Enkelt resonemang om en eller två konsekvenser och en åtgärd. C: Utvecklat resonemang där konsekvenserna hänger ihop i flera led och åtgärden prövas. A: Välutvecklat resonemang som väger åtgärder mot varandra, till exempel vad de kostar eller vem som har råd med dem.

Del C – Chokladkakans pris

4 uppgifter · bedöms E–A

Delen knyter an till lektion 1 och 4, där eleverna följde en chokladkaka och fördelade en hundralapp mellan kedjans led. Siffrorna i källa 1 är förenklade och konstruerade för provet, och personerna i källa 2 och 3 är påhittade. Det framgår av elevtexten.

Elevtext – del C

Del C – Chokladkakans pris

Läs de tre källorna och svara sedan på uppgifterna. Siffrorna i källa 1 är förenklade, och personen och företaget i källa 2 och 3 är påhittade.

Källa 1. Vart går pengarna när du köper en chokladkaka för 30 kronor?

Butiken

40 %

Chokladföretaget

35 %

Moms till staten

11 %

Transport och handel med kakaobönor

8 %

Kakaoodlaren

6 %

Förenklade siffror konstruerade för provet.

Källa 2. En kakaoodlare i Västafrika berättar

”Min familj har odlat kakao i tre generationer. Vi säljer bönorna till en uppköpare som kommer med lastbil efter skörden. Priset bestämmer han, eller världsmarknaden, inte vi. Förra året var skörden dålig på grund av torkan, och då räckte pengarna inte ens till barnens skoluniformer. Jag har aldrig ätit en chokladkaka.”

Kwame, 44 år. Personen är påhittad, men berättelsen bygger på vanliga förhållanden för kakaoodlare.

Källa 3. Text på chokladföretagets webbplats

”Hos oss står hållbarheten i centrum. Vår kakao kommer från noga utvalda odlingar, och vi bidrar till att förbättra livet för odlarna och deras familjer. När du väljer vår choklad väljer du med gott samvete.”

Chokladföretaget är påhittat.

Uppgift 15. Använd källa 1. Hur mycket av de 30 kronorna får kakaoodlaren? Visa hur du räknar. Vilket led i kedjan får mest?

Uppgift 16. Förklara varför kakaoodlaren får en så liten del av priset. Använd både källa 1 och källa 2.

Uppgift 17. Jämför källa 2 och källa 3. Vem står bakom varje källa, och varför kan de beskriva kakaoodlarnas situation så olika? Hur trovärdig är varje källa om du vill veta hur odlarna har det?

Uppgift 18. Kwame berättar att skörden blev dålig på grund av torka. Resonera om vilka konsekvenser en dålig kakaoskörd i Västafrika kan få, både för odlarna och för konsumenter i Sverige.

Facit och bedömning – del C

Uppgift 15

6 % av 30 kronor = 0,06 × 30 = 1,80 kronor. Butiken får mest (40 %, alltså 12 kronor). Uppgiften bedöms som rätt eller fel och räknas in i matrisens rad om att tolka data.

Uppgift 16

Möjliga förklaringar: odlaren säljer en obearbetad råvara medan värdet skapas när den förädlas och säljs som varumärke; odlaren har ingen makt över priset och är beroende av uppköpare och världsmarknad; det finns många led mellan odlare och konsument som alla tar betalt; odlingarna är små och odlarna har få andra köpare att välja mellan.

E: En enkel förklaring med stöd i en av källorna. C: En utvecklad förklaring som använder båda källorna och begrepp som råvara, förädling eller mellanhand. A: Flera förklaringar som kopplas ihop, till exempel att bristen på makt över priset gör odlaren extra sårbar när skörden slår fel.

Uppgift 17

Källa 2 är en odlare som berättar om sitt eget liv: hon eller han har förstahandskunskap men beskriver bara en familjs situation. Källa 3 är ett företag som vill sälja choklad och har ett intresse av att framstå som ansvarsfullt; texten är vag och saknar belägg, till exempel siffror eller oberoende granskning.

E: Eleven ser att avsändarna är olika och gör ett enkelt omdöme om trovärdigheten. C: Eleven resonerar om avsändarnas syften och vad det betyder för trovärdigheten. A: Eleven ser styrkor och svagheter hos båda källorna, till exempel att en enda odlares berättelse inte kan generaliseras, och föreslår hur påståendena kan kontrolleras.

Uppgift 18

För odlarna: mindre inkomst, skuldsättning, barn som får sluta skolan eller arbeta, svårt att investera i odlingen. För konsumenter i Sverige: högre priser, mindre utbud, företag som byter leverantör. Ett resonemang på högre nivå kan ta upp att högre världsmarknadspris inte hjälper odlare som inte har något att sälja, eller att konsekvenserna är mycket allvarligare för odlarna än för konsumenterna.

E: Enkelt resonemang med en konsekvens för varje grupp. C: Utvecklat resonemang där konsekvenserna följer på varandra i flera led. A: Välutvecklat resonemang som jämför hur hårt grupperna drabbas och förklarar varför.

Del D – När maten tar slut

3 uppgifter · bedöms E–A

Ett påhittat men realistiskt fall där naturliga, politiska och ekonomiska orsaker samverkar. Delen knyter an till orsakskartan och fallet i lektion 6.

Elevtext – del D

Del D – När maten tar slut

Fallet: Regionen Kalu

Kalu är en jordbruksregion i ett land på gränsen mellan savann och öken. De flesta familjer odlar hirs och majs för eget bruk och har några getter. I regionens bästa jordar odlar ett stort företag bomull för export.

Under två år i rad har regnperioden kommit sent och varit kort. Skördarna har blivit hälften så stora som vanligt. Samtidigt har strider mellan beväpnade grupper gjort att den enda asfalterade vägen till huvudstaden ofta är stängd. Lastbilar med mat kommer inte fram, och på marknaden har priset på majs fördubblats.

Många familjer har sålt sina getter för att kunna köpa mat. Allt fler unga män har flyttat till huvudstaden för att söka arbete. En hjälporganisation varnar för att barn i regionen nu riskerar allvarlig undernäring.

Regionen Kalu är påhittad.

Uppgift 19. Leta upp orsakerna till att maten inte räcker i Kalu. Sortera dem i tre grupper: naturliga orsaker, politiska orsaker och ekonomiska orsaker.

Uppgift 20. Förklara hur orsakerna förstärker varandra. Beskriv minst en kedja där en orsak leder till en annan och till sist till att människor blir hungriga.

Uppgift 21. Föreslå en åtgärd som kan hjälpa människorna i Kalu nu, och en åtgärd som kan minska risken för hunger i framtiden. Resonera om vilka konsekvenser åtgärderna kan få och vad som kan göra dem svåra att genomföra.

Facit och bedömning – del D

Uppgift 19

Naturliga: sen och kort regnperiod, torka, halverade skördar. Politiska: strider mellan beväpnade grupper, stängd väg. Ekonomiska: fördubblat majspris, att de bästa jordarna används för exportgröda, fattiga familjer som tvingas sälja sina djur. Vissa orsaker kan placeras i flera grupper om eleven motiverar det, till exempel den dåliga infrastrukturen.

Uppgiften räknas in i matrisens rad om samband och bedöms tillsammans med uppgift 20.

Uppgift 20

Exempel: torkan ger mindre skörd, samtidigt som den stängda vägen stoppar mat utifrån; utbudet minskar och priset stiger; familjerna säljer getterna och förlorar sin reserv; nästa gång skörden slår fel har de inget kvar att sälja. Ett annat spår: exportodlingen tar de bästa jordarna, vilket gör familjernas odlingar mer sårbara för torka.

E: En enkel kedja i två eller tre led. C: En utvecklad kedja där eleven visar hur orsaker från olika grupper samverkar. A: Flera kedjor som vävs ihop, där eleven förklarar varför situationen riskerar att förvärras över tid.

Uppgift 21

Akut: matleveranser eller kontantstöd, näringstillskott till barn, skyddade transporter. Långsiktigt: torktåliga grödor, bevattning och vattenlagring, bättre lagring av skörd, fred och säkra vägar, möjlighet att äga mark, andra inkomster än jordbruk. Svårigheter kan vara att hjälpen inte kommer fram på grund av striderna, att akut hjälp kan slå ut lokala försäljare, eller att långsiktiga åtgärder kostar pengar och tar lång tid.

E: Enkelt resonemang med en rimlig åtgärd av varje slag. C: Utvecklat resonemang där åtgärderna kopplas till orsakerna i fallet och en svårighet prövas. A: Välutvecklat resonemang som väger åtgärderna mot varandra och tar upp konsekvenser ur flera perspektiv.

Del E – Det längre resonemanget

1 uppgift, eleven väljer en av tre · bedöms E–A

Här visar eleven hur väl hen kan resonera om hållbar utveckling i en längre text. Fråga 22 c utgår från elevens egen produktbiografi och fungerar bara om gruppen har arbetat med den. Låt i så fall eleverna ha med sig sina anteckningar, men inte färdiga kapitel.

Elevtext – del E

Del E – Det längre resonemanget

Uppgift 22. Välj en av frågorna nedan och skriv en sammanhängande text. Ta upp konsekvenser för miljön, för människor och för ekonomin. Använd begrepp från arbetsområdet och ge konkreta exempel.

a) ”Den mest hållbara maten är den som odlas närmast.” Håller du med? Resonera om påståendet.

b) ”Hunger i världen handlar mer om fördelning än om hur mycket mat som produceras.” Resonera om påståendet.

c) Utgå från den produkt du har följt i din produktbiografi. Föreslå en förändring som skulle göra produkten mer hållbar, och resonera om vilka konsekvenser förändringen får för miljön, för dem som arbetar med produkten och för priset.

Bedömningsanvisning – del E

a) Ett starkt svar visar att transporten ofta är en liten del av matens klimatpåverkan och att sättet att producera väger tyngre, till exempel att tomater i uppvärmda växthus i Sverige kan ha större klimatpåverkan än tomater som fraktats från ett varmare land. Eleven kan också ta upp sociala och ekonomiska sidor, som svenska jobb, självförsörjning och inkomster för odlare i andra länder.

b) Ett starkt svar visar att det finns tillräckligt med mat totalt men att fattigdom, konflikter, dålig infrastruktur och höga priser gör att den inte når alla, och tar samtidigt upp att produktionen på vissa platser är hotad av torka och klimatförändringar. Det bästa svaret är nyanserat, inte bara instämmande.

c) Ett starkt svar utgår från produktens faktiska kedja, föreslår en konkret förändring, till exempel rättvisemärkning, mindre svinn eller ett annat odlingssätt, och prövar den ur alla tre perspektiven, inklusive vem som får betala.

E: Enkla resonemang om några konsekvenser, i huvudsak ur ett perspektiv. C: Utvecklade resonemang om konsekvenser ur flera perspektiv, med relevanta begrepp och exempel. A: Välutvecklade resonemang där perspektiven vägs mot varandra och eleven drar en egen, motiverad slutsats.

Bedömningsmatris

Kopplad till betygskriterierna i geografi, Lgr22

Varje rad anger vilket kriterium den bedömer och i vilka uppgifter eleven visar det. Om du bara använder några av delarna bedömer du de rader som delarna täcker.

Kriterium och uppgifter	E	C	A
Kunskaper om geografiska begreppDel A, samt begreppsanvändning i del B–E	Eleven använder geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.	Eleven använder geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.	Eleven använder geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Samband mellan naturens förutsättningar och människors verksamheterUppgift 12, 13, 19, 20	Eleven beskriver enkla samband mellan klimat, jordmån och vad människor kan odla.	Eleven förklarar förhållandevis komplexa samband mellan naturens förutsättningar och människors verksamheter.	Eleven förklarar komplexa samband och visar hur flera faktorer samverkar.
Användning av geografiska data och verktygTabellen i del B, uppgift 15	Eleven tolkar tabeller och diagram på ett i huvudsak fungerande sätt.	Eleven tolkar tabeller och diagram på ett relativt väl fungerande sätt och använder uppgifterna i sina förklaringar.	Eleven tolkar tabeller och diagram på ett väl fungerande sätt och drar egna slutsatser av uppgifterna.
Granskning av källorUppgift 16, 17	Eleven för enkla resonemang om källornas avsändare och trovärdighet.	Eleven för utvecklade resonemang om källornas avsändare, syften och trovärdighet.	Eleven för välutvecklade resonemang om källornas styrkor och svagheter och om hur påståenden kan kontrolleras.
Orsaker och konsekvenserUppgift 14, 18, 20	Eleven för enkla resonemang om orsaker och konsekvenser.	Eleven för utvecklade resonemang om orsaker och konsekvenser.	Eleven för välutvecklade resonemang om orsaker och konsekvenser.
Hållbar utveckling och åtgärderUppgift 14, 21, 22	Eleven för enkla resonemang om åtgärder och deras konsekvenser, i huvudsak ur ett perspektiv.	Eleven för utvecklade resonemang om åtgärder och deras konsekvenser ur ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv.	Eleven för välutvecklade resonemang om åtgärder där perspektiven vägs mot varandra.