Lektionsplanering – Matens geografi

Lektionsplanering – Matens geografi

Sex lektioner om hur maten når vårt bord – och varför den ibland inte gör det

Planeringen följer avsnittets sex undersidor på SO-portalen, från frågan om varifrån maten kommer till frågan om varför den inte räcker åt alla. Varje lektion går att använda fristående, men de fungerar bäst i ordning eftersom de bygger på samma idé.

Idén är produktbiografin. Varje elev väljer en livsmedelsprodukt vid första lektionen och följer den genom hela arbetsområdet. Efter varje lektion skriver eleven ett nytt kapitel i produktens biografi: var den växer, vad den behöver, hur den odlas, vilken väg den tar till butiken, hur den kan bli mer hållbar och vad som händer när produktionen störs. Arbetet är individuellt och blir till slut elevens examinationsuppgift.

Varje lektion följer samma tydliga gång: en ingångsfråga, läsning på portalen, två undersökande uppgifter, ett nytt kapitel i biografin, ett kort samtal och ett frågebatteri som du kan använda som genomgång, läxa eller skriftlig kontroll.

Kopplingar till Lgr22

Arbetsområdet knyter an till det centrala innehållet i geografi för årskurs 7–9, sammanfattat:

  • Globala produktions- och konsumtionsmönster samt flöden av varor och tjänster.
  • Jordens naturresurser, till exempel odlingsmark och vatten, var de finns och hur människors användning av dem påverkar landskap och livsmiljöer.
  • Hur klimat, jordmån och andra naturgivna förutsättningar påverkar var och hur människor kan odla och föda upp djur.
  • Levnadsvillkor och tillgång till mat i olika delar av världen, och orsaker till skillnaderna.
  • Hållbar utveckling ur ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv, samt konsekvenser av olika sätt att förbättra livsmiljöer och levnadsvillkor.
  • Kartor och geografiska data som verktyg för att undersöka och jämföra platser och mönster.

Produkter att välja mellan

Låt eleverna välja fritt ur listan. Det gör inget om flera väljer samma produkt – deras biografier blir ändå olika. Styr gärna så att klassen totalt täcker både varor som odlas i Sverige och varor som bara kan odlas i andra klimat.

  • Kakao
  • Banan
  • Kaffe
  • Ris
  • Vete
  • Soja
  • Potatis
  • Tomat
  • Avokado
  • Socker
  • Odlad lax
  • Kyckling

Bra källor för elevernas egen informationssökning är Our World in Data för statistik om produktion och klimatpåverkan, Jordbruksverket för svenskt jordbruk, Livsmedelsverket för ursprungsmärkning och matvanor, Fairtrade Sverige för odlarnas villkor och FN:s livsmedelsprogram WFP för hunger och livsmedelskriser.

1. Varifrån kommer maten?

Ingång: ett föremål på bordet

En chokladkaka kan vara tillverkad i Sverige. Men var har ingredienserna varit innan de hamnade i den?

Ta med en chokladkaka och gärna några fler förpackningar med tydlig ursprungsmärkning, till exempel kaffe, bananer och pasta. En tom världskarta per elev.

Läs: Varifrån kommer maten?

Undersök

  1. Etikettjakten. Eleven granskar tre förpackningar och skriver för varje vara upp vad som står om var den är tillverkad och var råvaran kommer ifrån. Eleven ringar in de fall där förpackningen inte berättar var råvaran har odlats.
  2. Chokladkakans karta. Eleven markerar på världskartan var kakao, socker och mjölk kan komma ifrån och drar pilar till fabriken i Sverige. Med kartans skala räknar eleven ut ungefär hur långt den längsta pilen är.
  3. Biografin, kapitel 1: Var växer min produkt? Eleven väljer produkt och skriver ett första kapitel: vilka tre länder som producerar mest av varan, var de ligger på kartan och om varan också kan komma från Sverige. Kartan från uppgift 2 får gärna användas som modell.

Samtala

  • Spelar det någon roll för oss som konsumenter att vi vet var maten kommer ifrån?
  • Skulle Sverige klara sig om vi bara åt mat som odlas här? Vad skulle försvinna från tallriken först?
Frågebatteri – lektion 1
  1. Vad är skillnaden mellan att en vara är tillverkad i Sverige och att den har odlats i Sverige?
  2. Vad menas med ursprungsmärkning?
  3. Vad är en råvara? Ge två exempel.
  4. Vad betyder det att en råvara förädlas?
  5. Vad är skillnaden mellan import och export?
  6. Varför kan kakao inte odlas utomhus i Sverige?
  7. Nämn tre livsmedel som odlas eller produceras i stor skala i Sverige.
  8. Varför kan en enda produkt innehålla ingredienser från flera världsdelar?
  9. Vad menas med ett lands självförsörjningsgrad när det gäller mat?
  10. Varför importerar Sverige mer frukt och grönsaker på vintern än på sommaren?
  11. Vad menas med att varor rör sig i globala flöden?
  12. Ge ett exempel på hur något som händer i ett annat land kan påverka maten i en svensk butik.

2. Vad krävs för att odla?

Ingång: två platser på kartan

Varför odlas det vete på Skånes slätter men inte uppe på fjället – och kakao i Ghana men inte i Skåne?

En karta över jordens klimatzoner, gärna projicerad. En karta över Sveriges odlingszoner.

Läs: Vad krävs för att odla?

Undersök

  1. Odlingsreceptet. Eleven skriver ett recept för sin produkt i form av en tabell med rubrikerna temperatur, nederbörd, jordmån, ljus och växtsäsong. För varje rad skriver eleven vad produkten behöver och vad som händer om det saknas.
  2. Klimatzonen. Eleven letar upp de tre producentländerna från kapitel 1 på klimatzonkartan och noterar vilken klimatzon varje land ligger i. Sedan skriver eleven en mening om vad länderna har gemensamt.
  3. Biografin, kapitel 2: Varför växer min produkt just där? Eleven förklarar med hjälp av receptet och kartan varför produkten odlas där den odlas, och vad som begränsar odlingen där eleven själv bor. Kapitlet ska innehålla minst två orsaker kopplade till naturen och en kopplad till människan, till exempel bevattning eller växthus.

Samtala

  • Kan teknik som växthus och konstbevattning ersätta de förutsättningar som naturen ger? Vad kostar det i så fall?
  • Vilka platser kan bli bättre och vilka kan bli sämre att odla på om klimatet blir varmare?
Frågebatteri – lektion 2
  1. Vad menas med växtsäsong?
  2. Varför är växtsäsongen längre i södra Sverige än i norra?
  3. Vad är jordmån?
  4. Vad gör en jord bördig?
  5. Varför behöver växter både vatten och solljus?
  6. Vad är konstbevattning och var i världen är den särskilt viktig?
  7. Vad kännetecknar ett tropiskt klimat?
  8. Varför är slätterna i Skåne så bra för jordbruk?
  9. Vad är erosion och hur kan den skada odlingsmark?
  10. Vad används gödsel till i jordbruket?
  11. Varför är pollinerande insekter viktiga för många grödor?
  12. Ge en fördel och en nackdel med att odla i växthus.

3. Olika typer av jordbruk

Ingång: två gårdar sida vid sida

Vilken gård producerar mest mat – och vilken producerar mest mat per person som arbetar där?

Två bilder att visa: en liten gård där familjen odlar för hand och ett stort mekaniserat jordbruk med en gröda på stora fält. Utskrivna påståenden om jordbrukstyper, ett set per elev.

Läs: Olika typer av jordbruk

Undersök

  1. Sorteringen. Eleven sorterar tolv påståenden under rätt jordbrukstyp: självhushållsjordbruk, kommersiellt jordbruk, plantagejordbruk och ekologiskt jordbruk. Exempel på påståenden: ”maten säljs på världsmarknaden”, ”familjen äter det mesta själv”, ”en gröda odlas på mycket stora ytor”, ”konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel används inte”.
  2. Jämförelsetabellen. Eleven jämför två av jordbrukstyperna i en tabell med raderna arbetskraft, maskiner, odlad yta, skörd, påverkan på miljön och vem som äter maten. Under tabellen skriver eleven vilken skillnad som är viktigast och varför.
  3. Biografin, kapitel 3: Vem odlar min produkt? Eleven beskriver vilken typ av jordbruk som oftast producerar varan, hur arbetet går till och vilka som arbetar där. Om varan produceras på flera sätt, till exempel både på små gårdar och stora plantager, beskriver eleven båda.

Samtala

  • Är ett stort jordbruk alltid mer effektivt än ett litet? Effektivt för vem?
  • Varför finns självhushållsjordbruk och storskaligt jordbruk kvar samtidigt i världen?
Frågebatteri – lektion 3
  1. Vad är självhushållsjordbruk?
  2. Vad är kommersiellt jordbruk?
  3. Vad är skillnaden mellan intensivt och extensivt jordbruk?
  4. Vad är en monokultur?
  5. Vad är en plantage och vilka grödor odlas ofta där?
  6. Vad menas med en kontantgröda?
  7. Vad kännetecknar ekologiskt jordbruk?
  8. Vad menas med mekanisering i jordbruket?
  9. Vad är boskapsskötsel och var i världen är nomadisk boskapsskötsel vanlig?
  10. Vilka risker finns med att odla samma gröda år efter år på samma mark?
  11. Varför behövs det färre jordbrukare i Sverige i dag än för hundra år sedan?
  12. Ge ett exempel på hur jordbruket förändrar landskapet.

4. Från producent till konsument

Ingång: ett kvitto

Du betalar för en chokladkaka i butiken. Hur stor del av pengarna tror du hamnar hos den som odlade kakaon?

Ett butikskvitto eller en prislapp att visa. Ett tomt cirkeldiagram per elev.

Läs: Från producent till konsument

Undersök

  1. Kedjan. Eleven ritar livsmedelskedjan för sin produkt med minst sex led, till exempel odlare, uppköpare, transport, förädling, grossist, butik och konsument. Vid varje led skriver eleven vad som händer med varan där.
  2. Hundralappen. Eleven fördelar 100 kronor i cirkeldiagrammet mellan kedjans led som en gissning, innan eleven läser vidare. Efter läsningen, eller efter att ha sökt på Fairtrade Sveriges webbplats, ritar eleven ett nytt diagram och skriver två meningar om vad som skilde sig mest från gissningen.
  3. Biografin, kapitel 4: Min produkts resa. Eleven beskriver produktens väg från fältet till butiken: vilka transportslag som används, om varan måste hållas kyld, var den förädlas och vilket led eleven tror tjänar mest på den. Kapitlet ska avslutas med en motivering.

Samtala

  • Vem har mest makt i livsmedelskedjan – odlaren, företagen i mitten eller vi som köper?
  • Kan en enskild konsument påverka hur det ser ut längst bak i kedjan? Hur i så fall?
Frågebatteri – lektion 4
  1. Vad är en producent?
  2. Vad är en konsument?
  3. Vad menas med en livsmedelskedja?
  4. Vad gör en grossist?
  5. Vad är en mellanhand och varför kan det bli många sådana?
  6. Varför transporteras bananer och kaffe oftast med fartyg men vissa färska varor med flyg?
  7. Vad är en kylkedja och varför är den viktig?
  8. Varför får odlare ofta en liten del av det pris konsumenten betalar?
  9. Vad innebär det att en vara är rättvisemärkt?
  10. Vad menas med att några få stora företag dominerar en marknad?
  11. Ge exempel på var i kedjan matsvinn kan uppstå.
  12. Hur kan ett högre världsmarknadspris på en råvara påverka både odlaren och konsumenten?

5. Framtidens hållbara mat

Ingång: en lunchmeny från framtiden

Vad tror du att du äter till lunch år 2050 – och vad borde du äta?

Åtta livsmedel skrivna på tavlan, till exempel nötkött, kyckling, lax, ost, ägg, bönor, potatis och ris. Our World in Data har jämförelser av olika livsmedels klimatpåverkan.

Läs: Framtidens hållbara mat

Undersök

  1. Rangordningen. Eleven rangordnar de åtta livsmedlen efter hur stor klimatpåverkan de tror att ett kilo av varje har. Därefter kontrollerar eleven sin lista mot en källa och markerar de tre livsmedel som hamnade längst från sin gissade plats.
  2. Hållbarhetsprövningen. Eleven väljer en lösning för framtidens mat – till exempel mer växtbaserad kost, insekter som protein, odling inomhus i flera våningar, mindre matsvinn eller mer närproducerat – och prövar den i tre spalter: ekologiskt, socialt och ekonomiskt. I varje spalt skriver eleven minst en fördel och en nackdel.
  3. Biografin, kapitel 5: Hur kan min produkt bli mer hållbar? Eleven föreslår en realistisk förändring någonstans i produktens kedja och resonerar om vilka konsekvenser den får för miljön, för dem som arbetar med varan och för priset.

Samtala

  • Är närproducerad mat alltid bättre för klimatet än mat som transporterats långt? Vad kan vara viktigare än avståndet?
  • Vem har störst ansvar för att maten blir mer hållbar: du, företagen eller politikerna?
Frågebatteri – lektion 5
  1. Vilka tre perspektiv ingår i begreppet hållbar utveckling?
  2. Vad menas med ett livsmedels klimatpåverkan?
  3. Varför har nötkött större klimatpåverkan än bönor?
  4. Vad är matsvinn?
  5. Varför räknas minskat matsvinn som en viktig åtgärd för klimatet?
  6. Vad menas med närproducerad mat?
  7. Varför står transporten ofta för en mindre del av matens klimatpåverkan än själva produktionen?
  8. Vad är vertikal odling?
  9. Ge ett argument för och ett emot att äta insekter som protein.
  10. Hur påverkar jordbruket den biologiska mångfalden?
  11. Varför kräver köttproduktion ofta stora arealer odlingsmark?
  12. Ge ett exempel på en lösning som är bra ekologiskt men kan bli svår ekonomiskt.

6. När maten inte räcker

Ingång: en karta över hunger i världen

Det produceras tillräckligt med mat för alla människor på jorden. Varför är då hundratals miljoner människor hungriga?

WFP:s interaktiva HungerMap projicerad på tavlan.

Läs: När maten inte räcker

Undersök

  1. Orsakskartan. Eleven sorterar orsaker till hunger i tre grupper: naturliga, politiska och ekonomiska. Exempel är torka, översvämning, krig, fattigdom, höga matpriser, dåliga vägar och bristande lagring. Eleven drar sedan minst två pilar som visar hur orsaker förstärker varandra.
  2. Fallet. Eleven väljer ett land på hungerkartan där många saknar tillräckligt med mat och skriver en orsakskedja i fem steg, från grundorsak till följd för människorna. Eleven använder landets sida hos WFP som källa.
  3. Biografin, kapitel 6: Om min produkt försvann. Eleven beskriver vad som skulle kunna hända om produktionen av varan stördes, till exempel av torka eller krig i ett producentland. Vem skulle drabbas hårdast – odlarna, människor i landet eller konsumenter i Sverige – och varför?

Samtala

  • Är hunger i världen främst ett problem med hur mycket mat som produceras, eller med hur maten fördelas?
  • Vad är skillnaden mellan att hjälpa till akut och att hjälpa långsiktigt? Behövs båda?
Frågebatteri – lektion 6
  1. Vad är skillnaden mellan hunger och undernäring?
  2. Vad menas med livsmedelstrygghet?
  3. Vad är svält?
  4. Hur kan torka leda till hunger?
  5. Hur kan krig leda till hunger även i ett land med bördig jord?
  6. Varför drabbas fattiga människor hårdast när matpriserna stiger?
  7. Vad gör FN:s livsmedelsprogram WFP?
  8. Vad gör FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO?
  9. Vad är skillnaden mellan katastrofbistånd och långsiktigt bistånd?
  10. Varför kan dåliga vägar och brist på lagring leda till hunger?
  11. Hur kan klimatförändringar påverka tillgången på mat i framtiden?
  12. Varför kan ett land exportera mat samtidigt som delar av befolkningen är hungrig?

Examination: produktbiografin

Efter sista lektionen har varje elev sex kapitel om sin produkt. Examinationen består av att eleven bearbetar kapitlen till en sammanhängande text och skriver ett avslutande sjunde kapitel med rubriken Vad min produkt berättar om världen. Där ska eleven:

  • förklara hur naturens förutsättningar och människors verksamheter tillsammans avgör var produkten odlas,
  • beskriva produktens väg genom livsmedelskedjan och vem som tjänar på den,
  • resonera om orsaker och konsekvenser av produktionen ur ett ekologiskt, ett socialt och ett ekonomiskt perspektiv,
  • jämföra produktens villkor med minst en annan elevs produkt och peka på en likhet och en skillnad,
  • använda minst en karta eller ett diagram och ange sina källor.

Bedömningen gäller främst hur eleven förklarar samband och resonerar om konsekvenser, inte hur mycket fakta biografin innehåller. En elev som följer en enda tydlig tråd från fält till tallrik och drar egna slutsatser visar mer än en elev som räknar upp många fakta utan att koppla ihop dem.

Tips: Låt eleverna byta biografier med en klasskamrat som har en helt annan produkt innan de skriver kapitel 7. Jämförelsen mellan till exempel potatis och kakao gör skillnaderna i klimat, jordbrukstyp och makt i kedjan synliga på ett sätt som är svårt att upptäcka när man bara har läst om sin egen vara.

Kopplingarna till det centrala innehållet bygger på kursplanen i geografi i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22), Skolverket.

Lektionsupplägg, uppgifter och frågebatterier utgår från SO-portalens eget material i avsnittet Matens geografi – från jord till bord.

SO-Portalen.se