Provträning – Kartor, GIS och geografiska metoder

Provträning – Kartor, GIS och geografiska metoder

Ett orienteringslopp i sex kontroller. Klara en kontroll och du får en bokstav. Samla alla sex så får du lösenordet vid målet.

Varje kontroll tränar en del av provet: kartsymboler, skala, gradnät, kartor som lurar, GIS och undersökningar. Du kan springa banan i vilken ordning du vill. Fastnar du finns en länk till texten som hjälper dig, och längst ner i varje kontroll kan du öppna facit när du har försökt själv.

Ditt kontrollkort

  1. ?Kontroll 1
  2. ?Kontroll 2
  3. ?Kontroll 3
  4. ?Kontroll 4
  5. ?Kontroll 5
  6. ?Kontroll 6

Inga kontroller stämplade än. Välj en kontroll och börja.

Kontroll 1: Kartsymboler

En karta pratar med symboler i stället för ord. Titta på symbolerna och välj vad varje symbol brukar betyda på en svensk terrängkarta. Teckenförklaringen är kartans ordbok – utan den är symbolerna bara streck och prickar.

Behöver du hjälp? Läs Vad är en karta? och Olika typer av kartor.

Facit kontroll 1

A höjdkurva, B järnväg, C myr (sankmark), D kyrka, E byggnad, F skog. Kraftledning var en fälla – den finns inte bland symbolerna. Olika kartor kan använda olika symboler, därför måste du alltid läsa teckenförklaringen.

Kontroll 2: Skala och avstånd

Skalan berättar hur mycket verkligheten har krympts. I skala 1:50 000 är allt 50 000 gånger mindre på kartan. Ett knep: stryk två nollor så får du meter per centimeter. 1:50 000 blir alltså 500 meter per centimeter.

Behöver du hjälp? Läs Skala, riktning och avstånd.

  1. km

  2. m

  3. cm

  4. km

  5. Du ska hitta en viss sten i ett skogsparti. Vilken karta väljer du?

Facit kontroll 2

1) 6 × 500 m = 3 000 m = 3 km. 2) 4,5 × 100 m = 450 m. 3) 2 000 m / 250 m = 8 cm. 4) 7 / 2 = 3,5 km. 5) 1:5 000 – det är en stor skala som visar ett litet område med många detaljer.

Kontroll 3: Gradnät och GPS

Gradnätet är jordens adressystem. Latitud säger hur långt norr eller söder om ekvatorn en plats ligger. Longitud säger hur långt öster eller väster om nollmeridianen den ligger. Titta på kartan och svara på frågorna.

Behöver du hjälp? Läs Gradnät, koordinater och GPS.

40°N20°N0°20°S40°S 60°V40°V20°V0°20°Ö40°Ö60°Ö ekvatornnollmeridianen P Q R S T
Ett förenklat gradnät. Den orange linjen är ekvatorn och den blå är nollmeridianen.
  1. Vilken punkt ligger på 20°N 40°Ö?

  2. Vilken punkt ligger på ekvatorn?

  3. Vilka koordinater har punkt R?

  4. Vad är latitud?

  5. Hur tar en GPS-mottagare reda på var den är?

Facit kontroll 3

1) P. 2) Q (0° 20°V). 3) 40°S 60°Ö. 4) Hur långt norr eller söder om ekvatorn en plats ligger. 5) Den tar emot signaler från flera satelliter och räknar ut avståndet till dem. S ligger på 20°S 20°V och T på 40°N 0°.

Kontroll 4: Kartor som lurar

Jorden är rund men papperet är platt. Därför måste varje världskarta ”tänja” något – form, yta eller avstånd. Och även en karta med bara sanna uppgifter kan ge fel intryck, beroende på vad kartmakaren väljer att visa. Sant eller falskt?

Behöver du hjälp? Läs Olika typer av kartor.

  1. På en Mercatorkarta ser Grönland nästan lika stort ut som Afrika, men i verkligheten är Afrika ungefär 14 gånger större.

  2. Det finns en kartprojektion som visar både rätt form och rätt storlek på alla länder samtidigt.

  3. Mercatorprojektionen gör länder nära polerna mindre än de är.

  4. Samma statistik kan ge helt olika intryck beroende på hur kartmakaren väljer färger och gränser mellan färgerna.

  5. Om allt som står på en karta är sant kan kartan inte vara missvisande.

  6. En karta där varje land har en enda färg kan dölja stora skillnader inom landet.

Facit kontroll 4

1) Sant. 2) Falskt – en platt karta kan aldrig visa allt rätt samtidigt. 3) Falskt – länder nära polerna blir för stora. 4) Sant. 5) Falskt – en karta är ett urval, och det som lämnas bort eller hur något visas kan ge fel bild. 6) Sant.

Kontroll 5: GIS

Kommunen ska bygga en ny förskola. Den ska ligga nära bostäder, nära en väg och utanför området som kan översvämmas. I ett GIS lägger man lager ovanpå varandra för att hitta platsen som uppfyller allt. Tänd och släck lagren och välj tomt.

Behöver du hjälp? Läs GIS – kartor med flera lager.

A B C
Blått fält: kan översvämmas. Grå linjer: vägar. Bruna rutor: bostäder. Mörkblå linje: ån. Ljusgrönt: skog.
  1. Vilken tomt passar bäst för förskolan?

  2. Varför är tomt C sämre?

Facit kontroll 5

1) Tomt B – nära bostäder, vid vägkorsningen och utanför översvämningsområdet. Tomt A ligger nära husen men i översvämningsområdet. 2) Tomt C ligger vid en väg och på torr mark, men långt från bostäderna. 3) Punkt. 4) Linje. 5) Yta.

Kontroll 6: Undersökning

En geografisk undersökning följer en tydlig väg, ungefär som ett orienteringslopp: du måste ta kontrollerna i rätt ordning. Stegen nedan har blandats ihop. Flytta dem med pilknapparna tills de hamnar i rätt ordning.

Behöver du hjälp? Läs Geografiska undersökningar och fältstudier.

  1. Samla in data och anteckna i ett fältprotokoll
  2. Formulera en frågeställning
  3. Dra slutsatser och diskutera felkällor
  4. Välj metod, plats och tid
  5. Sammanställ resultatet på en karta eller i ett diagram
  6. Skriv en hypotes – vad tror du att du kommer att hitta?

  1. Elin räknar cyklar i cykelstället klockan 13 en regnig tisdag i november. Hon ser 11 cyklar och skriver: ”Nästan inga elever cyklar till skolan.” Vad är det största problemet med hennes slutsats?

  2. Vad är skillnaden mellan att observera och att mäta?

Facit kontroll 6

Rätt ordning: 1) Formulera en frågeställning. 2) Skriv en hypotes. 3) Välj metod, plats och tid. 4) Samla in data och anteckna i ett fältprotokoll. 5) Sammanställ resultatet. 6) Dra slutsatser och diskutera felkällor. Elins problem: hon mätte bara en gång, och en regnig novemberdag cyklar färre. Observation och mätning: alternativ b.

Målgång: skriv som på provet

På provet räcker det inte att kryssa rätt. Du behöver också kunna förklara. Skriv ett svar på frågan nedan och jämför sedan med de tre exempelsvaren. Vilket liknar ditt mest – och vad skulle du behöva lägga till för att nå nästa nivå?

Hur kan GIS hjälpa en kommun att bestämma var nya bostäder ska byggas?

Visa exempelsvaren

Enkelt svar: Med GIS kan kommunen titta på kartor med olika information, till exempel var det finns vägar, och se var det går att bygga.

Utvecklat svar: I ett GIS kan kommunen lägga flera lager på varandra, till exempel vägar, skolor och områden som kan översvämmas. Då ser man var det finns plats nära vägar och service, och var man inte ska bygga för att marken kan bli översvämmad.

Välutvecklat svar: I ett GIS kan kommunen lägga flera lager ovanpå varandra – till exempel vägar, kollektivtrafik, skolor, naturreservat och översvämningsrisk – och se var alla villkor uppfylls samtidigt. Det gör det lättare att hitta platser där människor får nära till service utan att bygga på mark som kan översvämmas eller som behövs för naturen. Men resultatet blir aldrig bättre än informationen: om ett lager är gammalt eller fel kan beslutet bli fel, och kommunen måste ändå väga olika intressen mot varandra.

Skillnaden mellan nivåerna är inte längden. Det utvecklade svaret förklarar hur lagren används. Det välutvecklade visar också samband mellan flera faktorer och tar upp en begränsning.