A1: 1–e, 2–b, 3–d, 4–c, 5–f, 6–a. Ett poäng per rätt koppling.

A2: Godtagbart svar beskriver en mental karta som den egna, inre bilden av en plats som byggts upp genom erfarenhet – t.ex. minnet av svängar, byggnader och landmärken på vägen till skolan – snarare än en fysisk eller digital karta. 2 p för en korrekt förklaring med ett relevant eget exempel, 1 p för en ofullständig förklaring.

B1: 6 × 50 000 = 300 000 cm = 3 000 m = 3 km. 2 p för rätt svar med uträkning, 1 p för rätt metod men räknefel.

B2: 1 200 m = 120 000 cm. 120 000 ÷ 20 000 = 6 cm. 2 p för rätt svar med uträkning, 1 p vid mindre räknefel.

B3: 1:5 000 är storskalig (1/5 000 är ett större tal än 1/2 000 000, precis som 1/5 är större än 1/2 000 000-delen). Storskaliga kartor visar mindre områden men fler detaljer. 4 p för rätt svar med en förklaring som använder bråk- eller storleksresonemang, 2 p för rätt svar utan tydlig motivering.

B4a: 1,1 + 2,0 + 0,9 = 4,0 km. 2 p.
B4b: 4,0 ÷ 15 = 0,2667 timmar ≈ 16 minuter (godta 15–17 minuter beroende på avrundning). 2 p för rätt svar med uträkning, 1 p vid mindre avrundningsfel.
B4c: Godtagbart svar förklarar att fågelvägen är den raka, kortaste sträckan mellan två punkter, medan den väg man faktiskt kan färdas (resvägen) måste följa befintliga vägar och ta hänsyn till hinder som sjön – därför blir resvägen längre än fågelvägen. 2 p.

C1: A = 20°N, 30°E. B = 25°N, 40°E. C = 10°N, 25°E. 1 p per rätt koordinatpar (3 p). Punkt E (25°N, 35°E) ligger på samma breddgrad som B men två rutsteg (10°) väster om B, och nordost om D (35°N… obs D=15°N,35°E, så E ligger rakt norr om D på samma längdgrad, 10° norr om D). Godta ett resonemang som korrekt beskriver minst en av dessa relationer (norr om D, väster om B, etc.). 1 p.

C2: Godtagbart svar förklarar att mottagaren behöver mäta avståndet till flera satelliter samtidigt för att kunna beräkna sitt läge i tre dimensioner (norr/söder, öster/väster och höjd) och samtidigt korrigera för felet i mottagarens egen klocka – med bara en satellit går det inte att avgöra var på ett stort klot av möjliga avstånd mottagaren befinner sig. 3 p för ett resonemang som nämner flera samtidiga avstånd/dimensioner, 1–2 p för ett ofullständigt men rimligt resonemang.

C3: 0,75 × 60 = 45. Alltså 57° 45′ 00″. 3 p för rätt svar med uträkning, 1–2 p vid metodfel men rätt tanke.

D1: Godtagbart svar förklarar att kartorna bygger på samma data men delar in värdena i olika antal kategorier/intervall (tre respektive fem), vilket gör att fler nyanser och skillnader syns i karta 2 trots att inget värde faktiskt förändrats. Slutsatsen bör vara att man alltid behöver läsa teckenförklaringen och intervallen innan man drar slutsatser av en tematisk kartas utseende. 4 p för ett resonemang som förklarar orsaken och drar den generella slutsatsen, 2 p för en ofullständig förklaring.

D2a: Nord: 80/800 = 10 %. Syd: 45/150 = 30 %. 2 p (1 p per korrekt procentandel).
D2b: Flest barn i antal: Nord (80 > 45). Störst andel barn: Syd (30 % > 10 %). Nej, det är inte samma område. 2 p.
D2c: Områdenas yta (för att räkna ut befolkningstäthet, invånare per kvadratkilometer). 1 p.

D3: Ett samband mellan två saker som ökar samtidigt är inte bevis för att den ena orsakar den andra. En mer trolig förklaring är en tredje, gemensam faktor: varmt sommarväder gör att fler både köper glass och badar, vilket i sin tur ökar risken för drunkningsolyckor. 3 p för ett svar som avfärdar orsakssambandet och föreslår en rimlig gemensam bakomliggande faktor, 1–2 p för ett ofullständigt resonemang.

E1: Rimliga lager att kombinera: vägnät (för att beräkna körvägar och insatstid), beräknad insatstid (visar direkt vilka områden som redan nås snabbt eller långsamt), befolkning (för att se var flest invånare bor) och befintliga brandstationer (för att undvika att placera den nya för nära en befintlig). Industriområden och skogsbrandrisk är mindre relevanta för just den här frågan (de svarar snarare på var brandrisken är störst, inte var flest invånare nås). 6 p: 2 p för minst tre relevanta lager, 4 p för ett resonemang som tydligt kopplar lagren till frågan om invånare och insatstid.

E2: Om ett nytt, befolkat område saknas i lagret kan analysen underskatta hur många invånare som bor i det området, vilket kan leda till att kommunen missbedömer var stationen gör mest nytta – till exempel genom att välja en plats som ser bra ut i analysen men som i verkligheten missar många av de nya invånarna. Kommunen borde uppdatera befolkningslagret med aktuella uppgifter om det nya bostadsområdet innan beslutet fattas. 4 p för ett resonemang som förklarar konsekvensen och föreslår en rimlig åtgärd, 2 p för en ofullständig förklaring.

F1: Hypotesen är för vag eftersom det inte framgår vad som räknas som "gott om", var i området, eller hur cykelvägarna ska bedömas. Exempel på omskriven, prövbar hypotes: "Minst 80 procent av vägarna mellan skolan och de tre största bostadsområdena har en separat cykelbana." 3 p för en tydlig förklaring av vagheten plus en omformulering som anger plats och vad som ska mätas/räknas.

F2a: Trafikräkning – frågan handlar om ett exakt antal vid en bestämd plats och tid, vilket räkning under en avgränsad period ger svar på.
F2b: Enkät eller intervju (gärna kombinerat med observation) – frågan handlar om elevers upplevelse och känsla av trygghet, vilket bäst fångas genom att fråga dem direkt. 2 p per delfråga (1 p för rätt metod, 1 p för en rimlig motivering).

F3: Möjliga felkällor: grupperna mätte under olika lång tid (5 respektive 20 minuter), vid olika platser (olika entréer), under olika väderförhållanden (regn kontra sol) och olika veckodagar – alla dessa faktorer kan påverka hur många som cyklar, oberoende av det "verkliga" cyklandet. Förbättringsförslag: låt båda grupperna räkna under samma tidsperiod, samma väder och vid alla skolans entréer samtidigt (eller vid flera jämförbara tillfällen). 5 p: 2 p per rimlig felkälla (max 4 p) + 1 p för ett konkret förbättringsförslag.