Kartor och geografiska metoder · Del 4
Olika typer
av kartor
En karta hjälper dig att hitta över ett berg. En annan visar var miljontals människor bor. Vilken du behöver beror på vad du vill veta.
Tänk dig att du ska planera en vandring. Du behöver se stigar, vatten och branta sluttningar. En karta över världens befolkning ger dig inte de svaren – men den kan hjälpa dig att undersöka varför människor bor tätare på vissa platser än på andra.
På liten skärm kan du rulla övningskartorna i sidled för att läsa detaljerna.
Hur ser marken ut?
En topografisk karta visar terrängen och sådant som finns på marken. Där kan du se höjdskillnader, berg och dalar, sjöar och vattendrag. Den kan också visa skog, öppen mark, vägar och bebyggelse. Vilka detaljer som syns beror bland annat på kartans skala.
På en vandring behöver du ofta flera av dessa uppgifter samtidigt. En kort väg på kartan kan gå över en brant höjd. En längre stig runt höjden kan vara lättare att följa. Kartan hjälper dig att jämföra alternativen, men säger inte säkert hur vädret eller stigens skick är just i dag.
Höjdkurvor gör höjden synlig
En höjdkurva binder samman platser som ligger på samma höjd. Höjden anges vanligtvis i meter över havet. Om du kunde följa en höjdkurva ute i terrängen skulle du hålla dig på samma höjdnivå, även när du går runt en höjd.
Täta höjdkurvor betyder brant sluttning. Då ändras höjden mycket på en kort sträcka. Glesa kurvor betyder att samma höjdskillnad är utspridd över ett större avstånd och att sluttningen är flackare.
Höjdskillnaden mellan två intilliggande kurvor kallas ekvidistans. Om den är 20 meter kan kurvorna visa 100, 120, 140 och 160 meter. Från 100 till 160 meter är höjdskillnaden 60 meter – tre steg på 20 meter.
_100.jpg){kind=link}
Vad vill vi undersöka?
En tematisk karta lyfter fram ett särskilt ämne. Temat kan vara befolkningstäthet, temperatur eller nederbörd. Det kan också vara valresultat, naturresurser, energianvändning, handel, migration eller översvämningsrisk.
Bakgrundskartan kan fortfarande visa länder, vägar eller floder så att du hittar. Skillnaden ligger i vad som står i centrum: markens utseende eller ett utvalt tema.
Var bor människor tätt?
Befolkningstäthet anger hur många människor som bor på en viss yta, ofta invånare per kvadratkilometer. Ett stort land kan ha många invånare men ändå låg genomsnittlig befolkningstäthet. Inom samma land kan det finnas både tätbefolkade städer och nästan obebodda områden.
.jpg){kind=link}
Två kartor om klimat – två olika frågor
En klimatkarta delar in världen i områden med olika klimat. En nederbördskarta visar mer specifikt hur mycket nederbörd som faller. Kontrollera alltid tidsperioden: gäller mängden ett dygn, ett år eller ett genomsnitt över många år?
När något förflyttar sig
En flödeskarta visar rörelser mellan platser, till exempel varutransporter eller migration. Pilar kan visa riktningen. Pilarnas bredd kan visa hur stora flödena är, men det måste framgå av teckenförklaringen. Pilarna behöver inte följa den exakta färdvägen.
Var kan vattnet orsaka skador?
En översvämningskarta kan visa vilka områden som beräknas hamna under vatten vid ett visst scenario. När den kombineras med information om människor, byggnader och viktiga vägar kan den användas för att bedöma risker och konsekvenser.
En sådan karta betyder inte att översvämningen kommer att inträffa i morgon. Den bygger på bestämda antaganden och beräkningar. Ett område utanför den markerade ytan är inte heller automatiskt säkert vid alla tänkbara översvämningar.
Kartans sätt att berätta
En karta kan visa information på flera sätt. Börja med teckenförklaringen: samma färg eller symbol kan betyda olika saker på olika kartor.
| Uttryck | Vad kan det visa? |
|---|---|
| Färgskalor | Exempelvis olika nivåer av befolkningstäthet. Olika färger kan också markera olika typer, som klimatzoner. |
| Punkter | Platser, exempelvis gruvor. I en prickkarta kan varje prick i stället motsvara ett visst antal invånare. |
| Cirklar | Olika mängder. I en karta med proportionella cirklar motsvarar cirkelns yta värdet. |
| Pilar | Riktning och ibland mängd i handel, migration eller andra flöden. |
| Linjer | Vägar och gränser, eller platser med samma värde, som höjdkurvor. |
| Mönster | Skraffering kan markera ett område, osäker information eller att uppgifter saknas. |
Leta efter mönster – sedan efter orsaker
Ett geografiskt mönster är hur något är fördelat i rummet. Du kanske ser att många tätbefolkade områden ligger nära en kust, eller att höga nederbördsvärden samlas på ena sidan av en bergskedja.
Börja med vad som faktiskt syns. Var finns de högsta och lägsta värdena? Finns det kluster, alltså ansamlingar? Följer mönstret kuster, floder, vägar eller gränser? Försök också hitta ett område som inte passar in i mönstret.
Först därefter föreslår du orsaker. Människor kan bo nära en flod för att där finns vatten, odlingsmark och transporter. Men en befolkningskarta visar inte ensam vilken förklaring som är viktigast. Du kan behöva kartor över terräng och arbetsplatser, historiska uppgifter eller statistik.
När kartan lurar ögat
Kartor kan vara korrekta och ändå ge olika intryck. Den som väljer färger, indelning och statistik påverkar vad vi lägger märke till.
Stor yta är inte samma sak som stort värde
Ett vidsträckt område tar mycket plats på kartan. Därför kan det se viktigare ut än ett litet, tättbefolkat område. Fråga dig om du reagerar på värdet eller på hur mycket av kartan som är färglagt.
Färger och intervall styr intrycket
En stark röd färg kan få ett område att verka alarmerande. Mörka färger kan få skillnader att framträda tydligare. Läs därför vad färgen faktiskt betyder innan du tolkar den.
Även intervallen spelar roll. Om två områden har värdena 49 och 51 kan de få olika färg när gränsen ligger vid 50, trots att skillnaden är liten. Med ett bredare intervall, exempelvis 40–59, får båda samma färg. Siffrorna har inte ändrats, men kartans utseende har gjort det.
Antal, andel och täthet ger olika svar
I ett påhittat område A bor 100 barn av totalt 1 000 invånare: 10 procent. I område B bor 50 barn av 200 invånare: 25 procent. A har flest barn, men B har störst andel barn. För att jämföra befolkningstäthet behöver vi dessutom veta områdenas yta.
Samband är inte ett bevis på orsak
Om det finns många kaféer där det finns många busshållplatser betyder det inte att kaféer orsakar busshållplatser. Båda kan finnas där många människor rör sig. Två kartmönster som sammanfaller ger oss en fråga att undersöka, inte ett färdigt svar.
Kontrollera slutligen statistikens årtal. En gammal karta kan vara användbar för att undersöka det förflutna, men missvisande om den presenteras som en bild av nuläget. Kartans publiceringsår och uppgifternas årtal kan också skilja sig åt.
Välj rätt karta
Vilken karta är mest användbar för frågan? Välj ett alternativ i varje rad och kontrollera sedan dina val.
Förslag på kartor och förklaringar
1. Topografisk karta med stigar och höjdkurvor. Stigar, höjdkurvor och vatten hjälper dig att jämföra möjliga vägar.
2. Nederbördskarta. En nederbördskarta visar mängder under en angiven tidsperiod.
3. Flödeskarta över varutransporter. Flödeskartan visar förbindelser, riktning och ibland mängd.
4. Karta över befolkningstäthet. Befolkningstäthet tar hänsyn till både antal invånare och yta.
5. Översvämningskarta med utsatta byggnader och vägar. Du behöver både vattnets möjliga utbredning och information om vad som kan drabbas.
6. Detaljerad vägkarta. En detaljerad vägkarta visar vägarna. En tillräckligt detaljerad topografisk karta kan också fungera.
Träna begreppen
Använd orden som flashcards. Försök förklara varje ord innan du öppnar svaret.
Topografisk karta
En karta som visar terrängens former och detaljer som vatten, markslag, vägar och bebyggelse.
Tematisk karta
En karta som lyfter fram ett särskilt ämne, till exempel befolkning eller nederbörd.
Höjdkurva
En linje som binder samman platser på samma höjd.
Höjdskillnad
Skillnaden i höjd mellan två platser. Mellan 100 och 160 meter är den 60 meter.
Befolkningstäthet
Antal invånare per ytenhet, ofta per kvadratkilometer.
Flödeskarta
En karta som visar rörelser mellan platser, till exempel migration eller handel.
Färgskala
En ordnad följd av färger som hjälper till att visa skillnader i värden.
Geografiskt mönster
Hur något är fördelat över ett område, till exempel en ansamling längs en kust.
Karttolkning
Att läsa kartans tecken och information, upptäcka mönster och bedöma vad kartan kan och inte kan säga.
Quiz: vad berättar kartan?
Svara på alla sex frågor innan du rättar. Ett alternativ är rätt på varje fråga.
Facit och förklaringar
1. Terräng, vatten, markslag, vägar och bebyggelse. Topografiska kartor visar terrängen och flera typer av detaljer på marken.
2. En brant sluttning. Höjden förändras mycket på en kort sträcka.
3. En karta som lyfter fram ett särskilt ämne. Temat kan vara exempelvis befolkningstäthet, klimat eller valresultat.
4. Hur människor eller varor förflyttas mellan platser. Flödeskartor visar rörelser. Riktning och mängd kan framgå av pilarna.
5. Att tätbefolkade områden ligger samlade längs en kust. Ett geografiskt mönster handlar om hur något är fördelat över ett område.
6. Starka kontraster kan få skillnader att se större ut. Färger kan styra vårt intryck. Läs teckenförklaringen och intervallen.
Läs kartan i tre steg
Arbeta med befolkningskartan för 2020 längre upp på sidan. Öppna den i full storlek om du behöver läsa teckenförklaringen. Skriv i fälten nedan.
Vad visar kartan? Ange tema, årtal och vilken enhet värdena mäts i.
Beskriv två mönster. Nämn platser eller områden och jämför höga och låga värden.
Föreslå möjliga orsaker till ett av mönstren. Vilken ytterligare information behöver du för att undersöka din förklaring?
Skriv något kartan inte kan berätta, till exempel om människors liv eller varför en enskild person bor på en viss plats.
Kan två personer titta på samma karta och dra olika slutsatser? Ge ett exempel. Förklara hur de kan kontrollera sina tolkningar.
Dina svar skickas inte in och sparas inte automatiskt. Ladda ner dem innan du stänger sidan.