Lektionsplanering – Kartor, GIS och geografiska metoder

Lektionsplanering – Kartor, GIS och geografiska metoder

Sex lektioner där varje elev bygger en egen karta över närområdet, ett lager i taget.

Området tränar geografins hantverk: att läsa, mäta, lokalisera, jämföra och undersöka med hjälp av kartor. Genom hela planeringen gör varje elev en egen karta över skolan och dess omgivning. Varje lektion lägger till ett nytt lager – från ett första urval av objekt till en fältstudie med egna data – så att det eleven lär sig används direkt. När lektion 6 är klar har eleven en färdig karta som visar vad hen kan. Lektionerna går att använda var för sig, men fungerar bäst i ordning.

Förbered: A3-papper, linjal, blyerts och färgpennor till alla, tillgång till dator eller mobil för Lantmäteriets Min karta, gärna en kompass (eller mobilens) till lektion 2 och tre plastfickor eller OH-blad per elev till lektion 5.

Lgr22-kopplingar

  • Syfte: eleverna ska utveckla ”förmåga att utifrån geografiska frågor beskriva och analysera omvärlden med hjälp av geografins metoder och verktyg”.
  • Centralt innehåll åk 7–9: ”Beskrivningar och analyser av platser och regioner med hjälp av kartor, enkla former av GIS, fältstudier och andra geografiska källor, metoder, verktyg och begrepp.”
  • Bygger vidare på åk 4–6: digitala och analoga kartor och deras uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och skala, samt topografiska och tematiska kartor.
  • Betygskriterier: hur eleven använder kartor och andra geografiska verktyg för att undersöka och analysera platser och frågor – något den egna kartan gör synligt.
1

Vad är en karta?

Elevens karta, lager 1: grundkartan

Kartfrågan: Om du bara fick rita fem saker på en karta över skolan – vilka skulle du välja, och vad säger ditt val om kartans syfte?

Läs: Vad är en karta? på SO-portalen.

Kartuppdrag

  1. Rita en minneskarta över vägen hemifrån till skolan utan att titta på någon karta. Ringa in tre ställen där du är osäker på hur det ser ut.
  2. Leta upp samma område i Lantmäteriets Min karta, både som karta och som flygbild. Skriv ned tre saker du tog med som kartan saknar, och tre saker kartan visar som du glömde.
  3. Starta din egen karta på A3: rita skolan och närmaste omgivning med högst tio utvalda objekt. Skriv i marginalen vilket syfte kartan har och vilka objekt du medvetet valde bort.

Samtal

  • Kan en karta vara missvisande även om allt som står på den är sant?
  • Vem bestämmer vad som hamnar på en karta – och vad som lämnas bort?
Frågebatteri – 12 frågor
  1. Vad är en karta?
  2. Varför kan en karta aldrig visa hela verkligheten?
  3. Vad menas med att en karta är ett urval?
  4. Varför påverkar kartans syfte hur den ser ut?
  5. Vad är en teckenförklaring och varför behövs den?
  6. Vad är skillnaden mellan en karta och ett flygfoto?
  7. Vad är en minneskarta (mental karta)?
  8. Ge exempel på två kartor som du använder i vardagen.
  9. Vad är skillnaden mellan en analog och en digital karta?
  10. Varför används symboler i stället för bilder av verkliga föremål?
  11. Ge ett exempel på något som ofta lämnas bort från kartor.
  12. Hur kan samma område se olika ut på två kartor som är gjorda för olika syften?
2

Skala, riktning och avstånd

Elevens karta, lager 2: skala, skalstock och nordpil

Kartfrågan: Två platser ligger 4 cm från varandra på en karta. Hur långt är det i verkligheten – och varför går det inte att svara utan mer information?

Läs: Skala, riktning och avstånd på SO-portalen.

Kartuppdrag

  1. Mät upp 10 meter i korridoren eller på skolgården och räkna hur många steg du behöver. Räkna ut din steglängd och stega sedan upp en längre sträcka, till exempel skolbyggnadens långsida.
  2. Räkna om fem kartavstånd till verkliga avstånd: 3 cm i 1:10 000, 7 cm i 1:50 000, 2,5 cm i 1:250 000, 12 cm i 1:1 000 och 4 cm i 1:1 000 000. (Facit: 300 m, 3,5 km, 6,25 km, 120 m, 40 km.)
  3. Använd din uppstegade sträcka för att välja en skala till din egen karta. Rita en skalstock och en nordpil – kontrollera norr med kompass – och justera de avstånd på kartan som blivit fel.

Samtal

  • När är en karta med liten skala mer användbar än en med stor skala – och tvärtom?
  • Varför har nästan alla kartor norr uppåt? Måste de ha det?
Frågebatteri – 12 frågor
  1. Vad betyder skalan 1:10 000?
  2. Hur lång sträcka i verkligheten motsvarar 1 cm på en karta i skala 1:50 000?
  3. Vad är skillnaden mellan stor och liten skala?
  4. Vilken skala visar flest detaljer: 1:5 000 eller 1:500 000?
  5. Vad är en skalstock?
  6. Vilka är de fyra huvudväderstrecken?
  7. Vilket väderstreck ligger mellan norr och öster?
  8. Vad visar en nordpil?
  9. Hur kan du mäta en krokig sträcka på en karta?
  10. Varför är fågelvägen oftast kortare än den väg du faktiskt går?
  11. Hur kan du ta reda på din steglängd?
  12. Varför behöver man känna till skalan för att planera en resa eller vandring?
3

Gradnät, koordinater och GPS

Elevens karta, lager 3: koordinater

Kartfrågan: Hur kan din mobil veta exakt var du står – mitt ute i skogen, utan wifi?

Läs: Gradnät, koordinater och GPS på SO-portalen.

Kartuppdrag

  1. Ta reda på ungefärlig latitud och longitud för Stockholm, Nairobi, Quito, Sydney och Reykjavik i en atlas och pricka in dem på en tom världskarta. (Facit, ungefär: 59°N 18°Ö, 1°S 37°Ö, 0° 78°V, 34°S 151°Ö, 64°N 22°V.)
  2. Skriv en koordinatgåta: välj en plats i världen, skriv bara dess koordinater och tre ledtrådar om platsen. Byt gåta med en klasskamrat och lös den.
  3. Ta reda på koordinaterna för skolans entré och två andra punkter på din egen karta, med Min karta eller mobilens GPS. Skriv in dem på kartan och rita ett enkelt rutnät.

Samtal

  • Hur hade sjöfart och flyg fungerat utan ett gemensamt gradnät för hela jorden?
  • Vilka fördelar och risker finns det med att mobilen hela tiden vet var du är?
Frågebatteri – 12 frågor
  1. Vad är ett gradnät?
  2. Vad är latitud?
  3. Vad är longitud?
  4. Vilken latitud har ekvatorn?
  5. Genom vilken plats i England går nollmeridianen?
  6. Ligger Sverige på norra eller södra halvklotet, och på östra eller västra?
  7. Vad är en koordinat?
  8. Varför anges latitud och longitud i grader?
  9. Vad står förkortningen GPS för?
  10. Hur många satelliter behöver en GPS-mottagare minst få signal från för att bestämma en position?
  11. Ge två exempel på hur GPS används i samhället.
  12. Varför kan positionen i mobilen ibland bli fel?
4

Olika typer av kartor

Elevens karta, lager 4: ett tema

Kartfrågan: På många världskartor ser Grönland nästan lika stort ut som Afrika. Stämmer det?

Läs: Olika typer av kartor på SO-portalen.

Kartuppdrag

  1. Undersök fem olika kartor – till exempel en atlaskarta, en väderkarta, en linjekarta för kollektivtrafik, en orienteringskarta och en befolkningskarta. Skriv för varje karta: syfte, vem den är gjord för och om den är topografisk eller tematisk.
  2. Jämför Grönland och Afrika på en vanlig världskarta och på en jordglob eller i verktyget The True Size Of. Förklara i tre meningar varför storlekarna ser olika ut.
  3. Välj ett tema för din egen karta – till exempel var det känns tryggt och otryggt, var det är mest ljud eller var elever är på rasten – och visa det med färger eller symboler och en tydlig teckenförklaring.

Samtal

  • Finns det en ”rätt” världskarta?
  • Vilken karta använder du oftast i vardagen, och vad visar den inte?
Frågebatteri – 12 frågor
  1. Vad är en topografisk karta?
  2. Vad är en tematisk karta?
  3. Vad visar höjdkurvor?
  4. Hur kan du se på höjdkurvorna att en sluttning är brant?
  5. Ge tre exempel på teman som kan visas på en tematisk karta.
  6. Vad är en kartprojektion?
  7. Varför blir något alltid förvrängt när jordklotet ritas på en plan karta?
  8. Vilka delar av världen ser för stora ut på en Mercatorkarta?
  9. Varför används Mercatorprojektionen ändå, till exempel inom sjöfarten?
  10. Vad är en orienteringskarta gjord för?
  11. Vad menas med att en karta är generaliserad, alltså förenklad?
  12. Varför behöver en tematisk karta en tydlig teckenförklaring?
5

GIS – kartor med flera lager

Elevens karta, lager 5: en GIS-fråga

Kartfrågan: Var i kommunen skulle du inte bygga nya bostäder – och hur skulle du kunna bevisa att du har rätt?

Läs: GIS – kartor med flera lager på SO-portalen.

Kartuppdrag

  1. Öppna Översvämningsportalen eller Min karta och tänd och släck olika lager. Anteckna vilka lager som finns och vad vart och ett visar. Välj ett område nära ett vattendrag och beskriv vad som händer där vid ett högt flöde.
  2. Rita tre lager på var sin plastficka över samma kartutsnitt: vatten, vägar och bostäder. Lägg dem på varandra och markera var en ny förskola passar bäst om den ska ligga nära bostäder, nära en väg och långt från vatten.
  3. Välj tre lager ur din egen karta och formulera en fråga som bara går att besvara när lagren läggs ihop, till exempel ”Vilka otrygga platser ligger långt från gångvägar?”. Besvara frågan på kartan.

Samtal

  • Vem samlar in och äger geografiska data – och spelar det någon roll?
  • Kan GIS göra samhällsplanering mer rättvis, eller kan det också dölja orättvisor?
Frågebatteri – 12 frågor
  1. Vad står GIS för?
  2. Vad är ett lager i ett GIS?
  3. Geografisk information kan visas som punkter, linjer och ytor. Ge ett exempel på varje.
  4. Vad menas med att lägga lager ovanpå varandra?
  5. Ge ett exempel på en fråga som går att besvara med GIS.
  6. Nämn två yrken där man använder GIS.
  7. Hur kan GIS hjälpa till vid en översvämning eller en skogsbrand?
  8. Vad är skillnaden mellan en vanlig karta och ett GIS?
  9. Varifrån kommer informationen i ett GIS? Ge två exempel.
  10. Varför är det viktigt att informationen i ett GIS är aktuell?
  11. Vad kan hända om informationen i ett GIS är fel?
  12. Nämn en svensk myndighet som samlar in eller publicerar geografiska data.
6

Geografiska undersökningar och fältstudier

Elevens karta, lager 6: egna data – kartan blir klar

Kartfrågan: Är det verkligen mest trafik utanför skolan på morgonen? Hur skulle du ta reda på det på riktigt?

Läs: Geografiska undersökningar och fältstudier på SO-portalen.

Kartuppdrag

  1. Formulera en fråga om närområdet som går att undersöka, skriv en hypotes och välj metod: räkna, mäta, observera eller fråga.
  2. Genomför en kort fältstudie på en bestämd plats under en bestämd tid. Anteckna i ett fältprotokoll: datum, tid, plats, väder och vad du räknar eller observerar.
  3. För in resultatet i din egen karta med symboler eller färger. Skriv en kort analys under kartan: vad visar dina data, stämde hypotesen, vilka felkällor fanns och vad skulle du göra annorlunda nästa gång?

Samtal

  • Hur vet vi att våra mätningar säger något om hela området och inte bara om just den stunden?
  • Vad kan en fältstudie visa som en färdig karta på nätet aldrig kan visa?
Frågebatteri – 12 frågor
  1. Vad är en fältstudie?
  2. Varför börjar en geografisk undersökning med en frågeställning?
  3. Vad är en hypotes?
  4. Ge tre exempel på metoder för att samla in data i fält.
  5. Vad är skillnaden mellan att observera och att mäta?
  6. Vad är ett fältprotokoll och varför används det?
  7. Varför ska man anteckna tid, plats och väder?
  8. Vad är en felkälla? Ge ett exempel.
  9. Varför är det bättre att mäta flera gånger än en gång?
  10. Hur kan resultaten från en fältstudie presenteras?
  11. Vad är skillnaden mellan ett resultat och en slutsats?
  12. Hur kan en karta användas före, under och efter en fältstudie?

Examination

Området avslutas med Prov: Kartor, GIS och geografiska metoder. Frågebatterierna fungerar som repetition inför provet, till exempel genom att eleverna förhör varandra veckan innan.

Elevens egen karta är det andra underlaget. Den visar sådant som ett skriftligt prov har svårt att fånga: om eleven kan välja och använda en skala, placera koordinater, bygga en begriplig teckenförklaring, ställa en fråga som kräver flera lager och dra slutsatser av egna data.