Geografi · Kartor, GIS och geografiska metoder · Del 7
Geografiska undersökningar och fältstudier
Geografi handlar inte bara om att läsa om platser. Det handlar också om att gå ut, undersöka och ta reda på hur en plats faktiskt fungerar.
Hur skulle du kunna ta reda på om området runt skolan är tryggt, grönt och lätt att ta sig fram i?
Från nyfikenhet till kunskap
En bra undersökning börjar med en fråga
En geografisk fråga riktar uppmärksamheten mot en plats, ett geografiskt mönster eller ett samband mellan människor och deras omgivning. Den kan handla om var något finns, varför det finns där, hur platsen används eller hur den förändras.
Frågan behöver vara tillräckligt tydlig för att gå att undersöka. Frågan ”Är skolgården bra?” är för bred. ”Vilka delar av skolgården används mest under lunchrasten?” går däremot att undersöka genom observationer på bestämda tider.
Var och varför?
Var uppstår trafikproblem? Var samlas regnvatten? Varför finns problemen just där?
Hur används platsen?
Hur tar sig elever till skolan? Vilka delar av skolgården används mest?
Hur kan platsen utvecklas?
Var behövs bättre cykelvägar? Hur kan området bli grönare eller mer tillgängligt?
Hypotes – ditt förslag före undersökningen
En hypotes är ett möjligt svar som formuleras innan informationen samlas in. Den ska vara möjlig att jämföra med resultatet. Hypotesen är inte en gissning som måste bli rätt. Om den visar sig vara fel har undersökningen ändå gett ny kunskap.
För vag
”Det är nog mycket trafik vid skolan.”
Här är det oklart var, när och vad som menas med mycket.
Möjlig att pröva
”Flest motorfordon passerar huvudentrén mellan klockan 07.45 och 08.00.”
Här går det att bestämma en plats, en tid och vad som ska räknas.
Tre möjliga utfall: Hypotesen kan stämma, stämma delvis eller inte stämma alls. Alla tre är användbara resultat om undersökningen är genomförd på ett tydligt sätt.
Rätt verktyg för rätt fråga
Geografiska metoder
Metoden är det arbetssätt som används för att samla information. Ingen metod passar alla frågor. Vill du veta hur många fordon som passerar behöver du räkna. Vill du veta hur människor upplever en plats behöver du fråga dem.
Observation
Iaktta och anteckna vad som händer på en bestämd plats och tid.
Kartläggning
Markera exempelvis träd, hinder, vattenpölar eller rörelser på en karta.
Trafikräkning
Räkna fotgängare, cyklar eller fordon under lika långa tidsperioder.
Enkät och intervju
Samla människors erfarenheter med samma frågor eller med ett samtal.
Mätning
Mät till exempel bredd, avstånd, lutning, ljudnivå eller vattendjup.
Statistik
Använd redan insamlade siffror och jämför dem med de egna observationerna.
Digital karta och GIS
Samla information i lager och undersök var observationerna bildar mönster.
Fotografering
Dokumentera platsen när det är lämpligt. Följ skolans regler och undvik att fotografera personer utan att fråga.
| Fråga | Metod som passar | Information som kan samlas in |
|---|---|---|
| Var passerar flest fordon? | Trafikräkning på flera platser | Antal, fordonstyp, tid och plats |
| Vilka platser upplevs som trygga? | Enkät eller intervju, gärna tillsammans med observation | Bedömningar, motiveringar, belysning och trafik |
| Var finns mest grönska? | Kartläggning och observation | Träd, gräs, buskar, skugga och hårdgjorda ytor |
| Hur tillgänglig är gångvägen? | Observation och mätning | Bredd, lutning, hinder, kanter och underlag |
Undersök platsen på riktigt
Så genomför du en fältstudie
En fältstudie är en undersökning som genomförs på den plats där det som studeras finns. För att resultatet ska gå att jämföra behöver arbetet planeras före besöket.
- Välj plats. Avgränsa området så att det går att undersöka.
- Bestäm frågan och hypotesen. Skriv exakt vad du vill ta reda på.
- Välj metod och protokoll. Bestäm vad som ska räknas, mätas eller frågas.
- Arbeta på samma sätt. Använd samma kategorier, tider och måttenheter på alla platser.
- Anteckna förhållandena. Skriv datum, klockslag, väder och sådant som kan ha påverkat.
- Markera på kartan. Ge platserna namn eller nummer så att observationerna går att hitta igen.
Säkerhet först: Bestäm gränser för området, arbeta enligt lärarens instruktioner och ställ er aldrig där trafik eller vatten kan innebära en risk. En bra undersökning är inte värd att genomföra på ett osäkert sätt.
Från anteckningar till mönster
Bearbeta informationen
De insamlade uppgifterna kallas data. En lista med siffror och anteckningar kan vara svår att överblicka. Därför behöver informationen sorteras, räknas samman och visas på ett tydligt sätt.
- Sortera observationerna i tydliga kategorier.
- Räkna samman resultatet och skapa tabeller eller diagram.
- Markera uppgifterna på en karta när läget är viktigt.
- Jämför platser och leta efter geografiska mönster.
Exempel: trafik vid tre entréer
En klass räknade passager under samma femton minuter. Uppgifterna är påhittade för att visa hur data kan bearbetas.
| Plats | Gående | Cyklar | Motorfordon |
|---|---|---|---|
| Norra entrén | 42 | 6 | 18 |
| Södra entrén | 17 | 21 | 7 |
| Östra entrén | 28 | 4 | 31 |
Motorfordon under mätperioden
Resultat: Under den undersökta perioden passerade flest motorfordon vid östra entrén. Det är något som tabellen och diagrammet visar direkt.
Möjlig förklaring: Där kanske finns en större väg eller en plats där vårdnadshavare lämnar elever. Det måste kontrolleras med fler observationer eller annan information.
Resultat
Vad visar de insamlade uppgifterna? Håll dig nära tabellen, kartan eller diagrammet.
Slutsats
Hur besvarar resultatet frågan? Stämde hypotesen helt, delvis eller inte alls?
Egen åsikt
Vad tycker du bör förändras? En åsikt ska inte blandas ihop med vad mätningen visade.
Undersöka vidare
Vilken information saknas? Behövs fler tider, platser, frågor eller metoder?
Felkällor – vad kan ha påverkat?
En felkälla är något i upplägget eller genomförandet som kan göra resultatet mindre säkert. Att redovisa felkällor betyder inte att undersökningen är misslyckad. Det visar att du förstår resultatets begränsningar.
- För få observationer genomfördes.
- Tidpunkten var ovanlig för platsen.
- Enkätfrågorna kunde tolkas olika.
- Grupperna mätte på olika sätt.
- Vädret förändrade hur platsen användes.
- Viktig information eller en viktig plats saknades.
Presentera undersökningen
En tydlig redovisning gör det möjligt för andra att förstå både vad du gjorde och hur säkert resultatet är. Ta med delarna i den här ordningen:
- Fråga – vad ville du ta reda på?
- Hypotes – vad trodde du före undersökningen?
- Metod – hur, var och när samlade du information?
- Resultat – vad visar dina uppgifter?
- Karta, tabell eller diagram – hur synliggör du mönstret?
- Slutsats – vilket svar ger resultatet på frågan?
- Felkällor – vad kan ha påverkat resultatet?
- Förbättring – hur skulle nästa undersökning kunna bli bättre?
Interaktiv övning
Bygg din undersökning
Välj en fråga, plats, metod och presentationsform. Du får återkoppling på om metoden kan besvara frågan och en färdig plan att ta med ut.
Gör dina val
Din fältplan
- Fråga
- –
- Hypotes
- –
- Plats
- –
- Metod
- –
- Data
- –
- Presentation
- –
- Kontroll
- Använd samma tid, kategorier och arbetssätt på alla jämförda platser. Anteckna datum, klockslag och väder.
Gör dina val och tryck på Granska min plan.
Träna orden
Begrepp och flashcards
Försök förklara ordet innan du visar svaret.
Kort 1 av 10
Geografisk fråga
Alla tio begrepp
- Geografisk fråga
- En fråga om en plats, ett mönster eller ett samband mellan människor, samhälle och natur.
- Hypotes
- Ett möjligt svar som formuleras före undersökningen och kan jämföras med resultatet.
- Metod
- Det arbetssätt som används för att samla in eller bearbeta information.
- Fältstudie
- En undersökning som genomförs på den plats där det som studeras finns.
- Observation
- En planerad iakttagelse där det som händer registreras på ett bestämt sätt.
- Enkät
- Samma frågor som besvaras av flera personer så att svaren kan sammanställas.
- Data
- De uppgifter som samlats in, till exempel siffror, svar, mätningar och kartmarkeringar.
- Resultat
- Det som de bearbetade uppgifterna visar.
- Slutsats
- Ett svar på undersökningens fråga som bygger på resultatet.
- Felkälla
- Något i upplägg eller genomförande som kan ha påverkat resultatets säkerhet.
Testa vad du kan
Quiz: geografiska undersökningar
Svara på alla sex frågor innan du rättar.
Avslutande uppgift
Undersök området runt skolan
Välj en fråga och genomför en egen geografisk undersökning. Du kan använda planen från undersökningsbyggaren eller skapa en ny.
Välj en fråga
- Var finns mest trafik?
- Var finns bäst möjligheter att cykla?
- Vilka platser har mest grönska?
Fler möjligheter
- Var kan regnvatten samlas?
- Hur används skolgårdens olika delar?
- Hur tillgängligt är området?
Undersökningen ska innehålla
- En geografisk fråga
- En hypotes
- En karta
- Insamlad information
- En tabell eller ett diagram
- En slutsats
- Minst två felkällor
- Ett konkret förbättringsförslag
Fältprotokoll
Namn och klass
Geografisk fråga
Hypotes
Plats och metod
| Plats | Tid | Observation eller mätning | Kommentar |
|---|---|---|---|
Väder och andra förhållanden
Resultat – vad visar informationen?
Slutsats – vilket svar ger resultatet?
Två möjliga felkällor
Ett konkret förbättringsförslag
Avslutande resonemang
Från den lilla platsen till den stora frågan
Hur kan en undersökning av närområdet hjälpa oss att förstå större geografiska frågor?
Tänk exempelvis på trafik, hållbara städer, klimatförändringar, segregation eller människors tillgång till grönområden. Vad kan en enda plats visa – och vad kan den inte visa?