Kartor, GIS & geografiska metoder – SO-portalen

Geografi · Årskurs 7–9

Kartor, GIS & geografiska metoder

Hur läser, förstår och skapar vi kartor? Och hur använder geografer moderna verktyg som GPS och GIS för att undersöka världen? Här hittar du hela arbetsområdet: sex lektioner, repetition och prov.

6 lektionerQuiz med 10 frågor28 begreppProv

Varför ska vi lära oss om kartor?

Kartor finns överallt: i telefonen, i nyheterna, i bilen och i skolans atlas. Men vi tänker sällan på hur de är gjorda eller vad de faktiskt visar.

Under det här arbetsområdet lär du dig att läsa kartor på riktigt. Du förstår vad skalan betyder, hittar en plats med koordinater och märker när en karta visar världen på ett sätt som gynnar någon. Du får också träffa GIS, tekniken bakom nästan alla digitala kartor, och du lär dig planera en egen geografisk undersökning.

Geografi handlar inte bara om att veta var saker ligger. Det handlar om att förstå varför saker ligger där de gör, hur platser hänger ihop och hur människor kan använda kunskap om rummet för att lösa problem, till exempel att planera en ny skola, rädda liv vid en översvämning eller hitta rätt i en främmande stad.

Efter arbetsområdet kan du

  • förklara kartans delar och vad en karta väljer att visa
  • räkna med skala och mäta avstånd
  • ange och hitta platser med koordinater
  • förklara hur GPS fungerar
  • välja rätt karttyp för ett syfte
  • beskriva hur GIS använder lager
  • planera en fältstudie och granska källor

Så jobbar du med området

1Läs lektionerna i ordning. Varje lektion bygger på den förra.
2Gör uppgifterna: diskutera, skriv och undersök.
3Repetera med quiz och begrepp här på sidan.
4Visa vad du kan på provet.

Lektionerna

Klicka på en lektion för att öppna den. Alla lektioner tar ungefär en lektionstimme att arbeta igenom.

1

Vad är en karta?

Vi börjar med grunderna. Vad är egentligen en karta, och varför ser de så olika ut? Du lär dig kartans viktiga delar, som titel, teckenförklaring, nordpil och skalstock, och du får se hur varje karta gör ett urval av verkligheten. Vi tittar också på kartans historia, från lerplattor i Babylon till satelliter, och på frågan om en karta någonsin kan vara helt neutral.

kartateckenförklaringurvalkartografi
Öppna lektionen →
2

Skala, riktning och avstånd

Hur får en hel stad plats på ett A4? Här lär du dig läsa och räkna med skala, skilja på stor och liten skala, mäta avstånd med linjal och skalstock samt hitta rätt väderstreck med kompass och kartans nordpil. Vi går också igenom höjdkurvor så att du kan avgöra om en sträcka är brant eller flack.

skalaväderstreckhöjdkurvaekvidistans
Öppna lektionen →
3

Gradnät, koordinater och GPS

Jorden är täckt av ett osynligt rutnät av breddgrader och längdgrader. Du lär dig att ange en plats med koordinater, förstår varför ekvatorn och nollmeridianen är så viktiga och får veta hur GPS räknar ut var du befinner dig med hjälp av satelliter. Vi pratar även om tidszoner och vad som händer med klockan när du reser över jorden.

breddgradlängdgradGPStidszon
Öppna lektionen →
4

Olika typer av kartor

Topografiska kartor, tematiska kartor, politiska kartor, sjökort och stadskartor har alla olika syften. Här lär du dig välja rätt karta för rätt uppgift och förstår varför det är omöjligt att göra en perfekt platt världskarta. Vi jämför Mercator- och Peters-projektionen och diskuterar hur en karta kan påverka vår bild av världen.

projektionMercatortematisk kartatopografisk karta
Öppna lektionen →
5

GIS – Kartor med flera lager

GIS är geografernas superverktyg. Genom att lägga information i lager, till exempel vatten, höjder, bebyggelse och befolkning, kan man se samband som ingen enskild karta visar. Du får exempel från samhällsplanering, räddningstjänst, miljöarbete och katastrofhjälp, och du diskuterar även etiska frågor kring att samla in och använda platsdata.

GISdatalagersatellitbildanalys
Öppna lektionen →
6

Geografiska undersökningar och fältstudier

Nu är det dags att bli geograf på riktigt! Du lär dig planera en undersökning steg för steg: frågeställning, metod, datainsamling, bearbetning och slutsatser. Vi går igenom enkäter, observationer, mätningar och kartskisser, skillnaden mellan primär- och sekundärdata samt hur du granskar källor kritiskt.

fältstudieprimärdatasekundärdatakällkritik
Öppna lektionen →
★

Prov: Kartor, GIS och geografiska metoder

När du har jobbat igenom lektionerna är det dags att visa vad du kan. Provet täcker hela området, från kartans delar och skalräkning till koordinater, GIS och fältstudier. Repetera med quizet och begreppslistan längre ner på sidan innan du börjar.

Repetera förstAlla lektioner
Till provet →

Kartor och geografi i siffror

~30GPS-satelliter cirklar runt jorden
4satelliter behövs minst för att GPS ska hitta din position
24tidszoner delar in jorden
14×större är Afrika än Grönland, trots att de ser lika stora ut på Mercatorkartan

Tänk efter

Nästa gång du öppnar en kartapp: vad har appen valt att visa, och vad har den valt bort? Vilka platser får stora namn och vilka syns knappt? Att ställa de frågorna är själva kärnan i att vara kartkritisk.

Repetera och testa dig själv

Klart med lektionerna? Testa dig med quizet nedan och gå igenom begreppen innan provet.

Quiz – testa dina kunskaper

Tio frågor som täcker hela avsnittet om kartor och geografiska metoder.


Redo att testa dig?

10 frågor om kartor, GIS, koordinater och geografiska metoder.

Fråga 1 av 10

Begrepp att kunna

Sök efter ett begrepp eller bläddra bland kategorierna. Alla dessa kan dyka upp på provet.

Kartans grundelement

KartaEn förenklad och förminskad bild av ett verkligt område, ritad uppifrån med hjälp av symboler.
KartografiVetenskapen och konsten att skapa kartor.
Teckenförklaring (legend)Den del av kartan som förklarar vad symboler, färger och linjer betyder.
Nordpil / kompassrosSymbol på kartan som visar åt vilket håll norr är.
SkalstockEn linjal på kartan som visar hur ett visst avstånd på kartan motsvarar ett avstånd i verkligheten.
KartprojektionMetod för att avbilda jordens krökta yta på ett platt papper. Alla projektioner innebär kompromisser.

Skala och höjd

SkalaFörhållandet mellan ett avstånd på kartan och motsvarande avstånd i verkligheten, t.ex. 1:50 000.
Stor skalaLitet tal under strecket, t.ex. 1:5 000. Visar ett litet område i detalj.
Liten skalaStort tal under strecket, t.ex. 1:1 000 000. Visar ett stort område med lite detaljer.
HöjdkurvaLinje på en topografisk karta som förbinder alla punkter på samma höjd över havet.
EkvidistansHöjdskillnaden i meter mellan varje höjdkurva på en topografisk karta.
Topografisk kartaKarta som visar terräng och höjdförhållanden med hjälp av höjdkurvor, vägar och vattendrag.

Koordinater och navigation

Breddgrad (latitud)Horisontella linjer parallellt med ekvatorn, som mäter avstånd norr/söder om ekvatorn i grader (0–90°).
Längdgrad (longitud)Vertikala linjer från pol till pol, som mäter avstånd öster/väster om nollmeridianen i grader (0–180°).
EkvatornDen imaginära linjen vid 0° breddgrad som delar jorden i det norra och södra halvklotet.
NollmeridianenLängdgraden 0° som går genom Greenwich i London och delar jorden i östra och västra halvklotet.
GPSGlobal Positioning System – ett satellitbaserat navigationssystem som ger exakt position var som helst på jorden.
TidszonEtt av jordens 24 geografiska områden med gemensam klocktid. Baseras på jordens rotation och längdgrader.

GIS och digitala verktyg

GISGeografiskt informationssystem – digitalt system för att samla, analysera och visualisera geografisk data i lager.
Datalager (i GIS)En specifik typ av geografisk information (t.ex. vägar, höjder, befolkning) som kan kombineras med andra lager.
Tematisk kartaKarta som visar ett specifikt tema – t.ex. befolkningstäthet, klimat, inkomst – snarare än terräng.
SatellitbildFoto taget från satelliter i omloppsbana kring jorden. Används i kartor och geografisk analys.

Geografiska metoder

FältstudieGeografisk undersökning utförd på plats i verkligheten, med syfte att samla in och analysera primärdata.
PrimärdataData som geografen samlar in själv, t.ex. genom mätningar, enkäter eller observationer.
SekundärdataData som redan existerar och samlats in av någon annan – statistik, kartor, rapporter.
MarkanvändningHur ett område används – bostäder, jordbruk, industri, natur, kommunikation m.m.
KällkritikAtt kritiskt granska en källa – vem skapade den, när, i vilket syfte och hur tillförlitlig är den?
KartskissEn enkel handritad karta gjord under en fältstudie för att dokumentera vad man observerat.
Klar? Då är det dags för provet →

SO-portalen · Perslundaskolan