Lugna seismografen

Provträning i jordens krafter och naturkatastrofer. Jorden skakar. För varje uppdrag du klarar lugnar sig en bit av seismografen – och när alla fem är klara är du redo för provet.

Till läraren: sidan hör till lektionsplaneringen för Jordens krafter och naturkatastrofer.

Seismografen slår i taket. Klara uppdragen för att lugna den.

Uppdragen tränar samma sorters uppgifter som du möter på provet: begrepp, en karta att läsa, ett skalv att förklara, jordens krafter i Sverige och ett längre resonemang. Du får svar direkt och en förklaring, så att du lär dig något även när du gissar fel.

Vill du läsa på först? Alla texter finns i avsnittet Jordens krafter och naturkatastrofer.

Uppdrag 1 av 5

Begreppen

På provet ska du kunna använda begreppen när du förklarar. Här tränar du på vad de betyder. Läs förklaringen och välj rätt begrepp.

1. Teorin om att jordskorpan är uppdelad i stora plattor som långsamt rör sig.

2. Smält berg som finns under jordytan.

3. Punkten på jordytan rakt ovanför den plats där en jordbävning startar.

4. En platta trycks ner under en annan platta.

5. Berget bryts sönder på plats, till exempel när vatten fryser till is i sprickor.

6. Vatten, vind eller is nöter bort material och för det med sig.

7. Sand och lera lägger sig och byggs på, till exempel där en flod mynnar i havet.

8. Hur lätt ett samhälle skadas av en naturhändelse, till exempel beroende på husens kvalitet och tillgången till sjukvård.

Facit till uppdrag 1

1 Plattektonik, 2 Magma, 3 Epicentrum, 4 Subduktion, 5 Vittring, 6 Erosion, 7 Sedimentation, 8 Sårbarhet.

Uppdrag 1 klart. Första biten av seismografen är lugn.

Uppdrag 2 av 5

Kartan över Veskar

På provet får du läsa en karta över en påhittad plats och koppla ihop varje punkt med en process och en fara. Här tränar du på en annan påhittad ö, Veskar. Den ligger där två plattor glider isär – ungefär som Island i verkligheten. Mitt över ön går en spricka där ny jordskorpa bildas, och uppe på vulkanen ligger en glaciär.

Punkterna: 1 sprickdalen mitt på ön, 2 vulkanen med glaciären, 3 den smala fjorden i norr, 4 klippkusten i väster, 5 sandslätten nedanför vulkanen. Den streckade röda linjen visar gränsen mellan plattorna. Ön är påhittad.

Vad händer vid punkt 1?

Vilken fara är särskilt stor vid punkt 2?

Hur har den smala fjorden vid punkt 3 bildats?

Vilken kraft formar klippkusten vid punkt 4?

Varför finns en stor sandslätt vid punkt 5?

Vilka punkter formas främst av inre krafter?

Tänk ett steg längre

På provet kan du få frågan var man borde bygga något viktigt, till exempel ett sjukhus. Då ska du använda kartan: välj en plats, förklara varför, och förklara också varför du väljer bort andra platser. På Veskar vore det klokt att undvika sprickdalen, området nedanför vulkanen och den låga sandslätten dit smältvattnet forsar.

Facit till uppdrag 2

Punkt 1: plattorna glider isär. Punkt 2: flodvåg när isen smälter. Punkt 3: glaciären har grävt ut en U-dal. Punkt 4: vågerosion. Punkt 5: smältvatten har avsatt sand. Inre krafter: punkt 1 och 2.

Uppdrag 2 klart. Du kan läsa landskapet som en geolog.

Uppdrag 3 av 5

Skalvet

På provet ska du kunna förklara hur en tsunami uppstår och varför samma sorts skalv kan få helt olika följder. Börja med tsunamin. Stegen ligger huller om buller – flytta dem med pilarna så att kedjan börjar under havsbotten och slutar på land.

Skriv siffrorna i den ordning du tycker är rätt. Facit finns under listan.

Ute på djupt vatten är vågen låg men rör sig nästan lika fort som ett flygplan.
Plattorna släpper plötsligt och havsbotten rycker till.
Vattnet sköljer in över land, långt från platsen där skalvet började.
Två plattor har fastnat mot varandra och spänningen byggs upp under lång tid.
När vågen når grunt vatten nära kusten bromsas den och tornar upp sig.
Hela vattenmassan ovanför flyttas, och en våg sprids åt alla håll.

Samma styrka, helt olika följder

Här är två verkliga jordbävningar. Läs tabellen och svara på frågorna under.

	Nepal	Nya Zeeland
Datum	25 april 2015	14 november 2016
Magnitud	7,8	7,8
Antal döda	Nästan 9 000	2
Om platsen	Ett av Asiens fattigaste länder. Många hus var byggda av tegel och sten utan förstärkning. Skalvet drabbade huvudstaden Katmandu och bergsbyar, och utlöste skred och laviner.	Ett rikt land med stränga byggregler. Skalvet inträffade strax efter midnatt och drabbade främst ett glest befolkat område kring Kaikōura.

Källor: U.S. Geological Survey (USGS) och GeoNet, Nya Zeeland.

Vad visar jämförelsen främst?

Vilket av dessa är ett exempel på sårbarhet och inte på fara?

Beror skillnaden bara på byggreglerna?

Facit till uppdrag 3

Kedjan: spänning byggs upp – plattorna släpper – vattenmassan flyttas – vågen rör sig snabbt på djupt vatten – vågen tornar upp sig vid kusten – vattnet sköljer in över land. Frågorna: samma fara, olika sårbarhet; husen utan förstärkning; nej, även plats, tidpunkt och befolkning spelade roll.

Uppdrag 3 klart. Du kan förklara både vågen och varför följderna skiljer sig.

Uppdrag 4 av 5

Sverige och jordens krafter

Sverige har inga stora vulkaner, men jordens krafter formar landet ändå. Stämmer påståendena eller inte?

Sverige ligger vid en plattgräns, och därför har vi ofta stora jordbävningar.

Landet vid Höga kusten stiger fortfarande några millimeter varje år.

Landhöjningen beror på att inlandsisen under istiden tryckte ner jordskorpan.

Skred i lera längs svenska älvar kan vara livsfarliga.

I ett varmare klimat väntas skyfallen i Sverige bli svagare.

Tänk ett steg längre

På provet kan du få ett planeringsbeslut: ska en kommun bygga på en viss plats? Då gäller det att se riskerna, föreslå vad som borde undersökas och väga behovet av bostäder mot riskerna. Fundera på det: vad skulle du vilja veta innan du bygger nära en älv?

Facit till uppdrag 4

Stämmer inte, stämmer, stämmer, stämmer, stämmer inte.

Uppdrag 4 klart. Du ser jordens krafter även på hemmaplan.

Uppdrag 5 av 5

Ditt eget resonemang

Provets sista del är en längre text. Träna här. Skriv först själv, bocka sedan av checklistan och jämför med exempelsvaren.

Nepal och Nya Zeeland drabbades av jordbävningar med samma magnitud, men följderna blev helt olika. Förklara varför med hjälp av begreppen fara, sårbarhet och risk. Resonera sedan om vad som skulle kunna minska risken i ett land som Nepal.

0 ord

Kolla ditt svar

Bocka i det du har med. Ju fler, desto högre når du.

Jag förklarar att faran var lika stor eftersom magnituden var densamma.
Jag förklarar vad som gjorde Nepal mer sårbart, till exempel husen, fattigdomen och bergsbyarna.
Jag använder fara, sårbarhet och risk på rätt sätt.
Jag tar upp att även plats, tidpunkt och befolkningstäthet spelade roll.
Jag föreslår åtgärder och resonerar om vad som gör dem svåra att genomföra.
Jag drar en egen slutsats och motiverar den.

Exempelsvar på E-nivå

Skalven var lika starka, men i Nepal dog mycket fler. Det beror på att husen i Nepal var sämre byggda och att landet är fattigt. Nepal skulle kunna bygga bättre hus.

Exempelsvar på C-nivå

Faran var lika stor i båda länderna eftersom skalven hade samma magnitud. Men sårbarheten var mycket större i Nepal. Många hus var byggda av tegel och sten utan förstärkning och rasade, och det var svårt att nå bergsbyarna med hjälp. Nya Zeeland har stränga byggregler och mer pengar till räddningstjänst. Därför blev risken mycket större i Nepal. För att minska risken kan Nepal införa byggregler och bygga jordbävningssäkra skolor, men det kostar pengar som ett fattigt land ofta inte har.

Exempelsvar på A-nivå

Att samma magnitud gav nästan 9 000 döda i Nepal men två i Nya Zeeland visar att en naturkatastrof beror på mer än faran. Risken bestäms av både faran och samhällets sårbarhet. I Nepal var husen ofta byggda av tegel och sten utan förstärkning, många bor i bergsbyar som är svåra att nå, och skalvet utlöste skred och laviner som gjorde skadorna värre. Nya Zeeland har stränga byggregler och resurser för räddningsarbete. Samtidigt vore det fel att bara förklara skillnaden med byggreglerna: skalvet i Nya Zeeland drabbade ett glest befolkat område mitt i natten, medan skalvet i Nepal träffade tätbefolkade områden. För att minska risken i Nepal är jordbävningssäkra hus och skolor det viktigaste, eftersom det är husen som dödar. Men det kräver pengar, kunskap och kontroll av att reglerna följs, och där kan bistånd och utbildning av byggarbetare spela roll. Min slutsats är att fattigdom gör naturkatastrofer värre, och att minskad sårbarhet därför är lika viktig som kunskap om själva jordbävningarna.

Uppdrag 5 klart. Seismografen är lugn – du är redo för provet.

Din resultattavla

Du har inte börjat än.

Poängen räknar ditt första svar på varje fråga. Ladda om sidan om du vill börja om och slå ditt eget rekord.

Källor och bildreferenser

U.S. Geological Survey (USGS): Earthquake Hazards Program – om jordbävningen i Nepal 2015, plattgränser och tsunamier.
GeoNet, Nya Zeeland: geonet.org.nz – om jordbävningen i Kaikōura 2016.
Britannica: Nepal earthquake of 2015 – om skadorna, skreden och antalet döda.
Sveriges geologiska undersökning (SGU): sgu.se – om landhöjningen och Höga kusten.
Statens geotekniska institut (SGI): sgi.se – om skred, kvicklera och Tuveskredet 1977.
SMHI: smhi.se – om skyfall i ett förändrat klimat.
SO-portalen: Jordens krafter och naturkatastrofer med undersidor.

Ön Veskar och kartan är konstruerade för övningen men bygger på förhållanden som finns på Island.

Bildreferenser: seismografen och kartan över Veskar är egen grafik gjord för SO-portalen. Sidan innehåller inga fotografier från andra upphovspersoner.

SO-Portalen.se