1–8: 1 D, 2 G, 3 E, 4 A, 5 F, 6 H, 7 B, 8 C.

9: a I, b Y, c I, d Y, e I, f Y. 10: b. 11: c. 12: b.

Delen bedöms som helhet. Räkna uppgift 9 som ett poäng om högst ett led är fel. Riktvärden: 7–8 rätt visar begreppskunskap på E-nivå, 9–10 rätt på C-nivå och 11–12 rätt på A-nivå. Hur eleven använder begreppen i del B–E väger tyngre i matrisen.

Uppgift 13

E: Rätt kraft och en rimlig fara för flera av punkterna. C: Rätt kraft och en beskrivning av vad som händer för de flesta punkter, med relevanta begrepp. A: Samtliga punkter korrekta, och eleven visar att vissa faror hänger ihop, till exempel att deltat hotas både av floden och av tsunamier från punkt 1.

Uppgift 14

Havsplattan som trycks ner vid djuphavsgraven sjunker ner mot manteln. Där blir det så varmt att berg smälter och bildar magma. Magman är lättare än berget runt omkring, stiger uppåt och tränger fram genom jordskorpan. Därför ligger vulkanen en bit innanför djuphavsgraven och inte vid själva graven.

E: Kopplar vulkanen till att plattorna möts. C: Förklarar att plattan trycks ner och att magma bildas och stiger. A: Förklarar hela kedjan och varför vulkanen ligger en bit in på ön.

Uppgift 15

Det finns inget enda rätt svar. Ett rimligt förslag är de norra delarna av Porto Selva, som ligger nära många människor, är byggda efter stränga regler och ligger högre än deltat. Det kan också vara rimligt att föreslå en plats på fast mark mellan vulkanen och staden. Dåliga val är deltat (översvämning och tsunami), lersluttningarna (skred), området nära vulkanen och västkusten mot djuphavsgraven (tsunami).

E: En rimlig plats med en enkel motivering. C: En rimlig plats med en utvecklad motivering och två platser som väljs bort med rätt risk. A: Eleven väger risker mot behov, till exempel att sjukhuset måste ligga nära många människor men utanför de farligaste zonerna, och drar en motiverad slutsats.

Uppgift 16

Skalvet inträffade under havsbotten där plattorna möts. När plattorna plötsligt släppte rycktes havsbotten upp eller ner och hela vattenmassan ovanför flyttades. Det satte igång en våg som spreds åt alla håll och tornade upp sig när den nådde grunt vatten vid kusten.

Uppgiften räknas in i matrisens rad om processer och samband. En förklaring där havsbottnens rörelse finns med visar C-nivå. Om eleven också förklarar hur vågen förändras mot kusten visar det A-nivå.

Uppgift 17

Faran, alltså skalvet, var densamma. Men sårbarheten var mycket större i söder: enkla hus, branta lersluttningar som rasade och en väg som blockerades så att hjälpen inte kom fram. I norr var husen byggda för att tåla skalv. Risken, som är ett resultat av både fara och sårbarhet, blev därför mycket större i söder.

E: Beskriver att husen var olika och använder minst ett av begreppen på ett i huvudsak fungerande sätt. C: Använder alla tre begreppen korrekt och förklarar flera orsaker till skillnaden. A: Visar hur orsakerna förstärker varandra, till exempel att skreden både dödade människor och stoppade räddningstjänsten.

Uppgift 18

Magnituden är ett mått på faran, men antalet döda beror också på sårbarheten. Chile har stränga byggregler, bättre ekonomi och erfarenhet av stora skalv. I Haiti rasade många hus eftersom de var dåligt byggda, och räddningsarbetet försvårades av fattigdom och svaga myndigheter. Det liknar skillnaden mellan södra och norra Porto Selva.

E: Nämner att husen eller ekonomin skilde sig åt. C: Förklarar skillnaden med sårbarhet och gör en rimlig jämförelse med Kalmera. A: Resonerar om flera samverkande faktorer och drar en slutsats, till exempel att fattigdom gör naturkatastrofer värre, och kan nyansera att även andra faktorer spelar in, som var skalvet inträffade och hur tätt befolkat området var.

Uppgift 19

Före: byggregler, flytta bebyggelse från sluttningarna, dränera sluttningarna, varningssystem, övningar. Under: varning via mobilen, kunskap om att söka skydd, fria evakueringsvägar. Efter: räddningstjänst, fler vägar in till området, sjukvård, stöd för återuppbyggnad.

E: Rimliga åtgärder för flera av tidpunkterna. C: Åtgärder för alla tre tidpunkterna och ett utvecklat resonemang om den viktigaste. A: Väger åtgärder mot varandra, till exempel att det viktigaste är att minska sårbarheten före skalvet, men att det kostar pengar och kräver att människor har någon annanstans att bo.

Uppgift 20

Inlandsisen var flera kilometer tjock och tryckte ner jordskorpan. När isen smälte försvann tyngden, och jordskorpan har sedan dess långsamt höjt sig tillbaka. Processen pågår fortfarande.

Uppgiften räknas in i matrisens rad om processer och samband.

Uppgift 21

Sverige ligger mitt på den eurasiska plattan, långt från plattgränserna där de flesta jordbävningar och vulkaner finns. Små skalv förekommer ändå. Farliga naturhändelser i Sverige är till exempel skred, översvämningar, skyfall, stormar och erosion längs kusterna.

E: Nämner att Sverige ligger långt från plattgränserna och ger två exempel. C: Förklarar med begreppet plattgräns och beskriver exemplen. A: Resonerar också om att riskerna i Sverige kan öka, till exempel genom klimatförändringar eller byggande på olämplig mark.

Uppgift 22

Risker: skred i leran, särskilt om älven eroderar i slänten eller om det regnar mycket, samt översvämning från älven. Kommunen bör undersöka markens stabilitet, om det finns kvicklera, hur älven eroderar och hur högt vattnet kan stiga. Råd: bygga längre från älven, förstärka slänten, avstå från att bygga eller välja en annan plats.

E: Nämner en rimlig risk och ett råd. C: Förklarar flera risker, vad som bör undersökas och ger ett motiverat råd. A: Väger behovet av bostäder mot riskerna och tar upp att klimatförändringarna kan göra riskerna större i framtiden.

a) Ett starkt svar skiljer på naturhändelsen och katastrofen: jordbävningar och vulkanutbrott går inte att stoppa, men människor kan påverka sårbarheten genom byggregler, varningssystem, samhällsplanering och beredskap. Nederländerna och Japan är exempel på länder som minskat risken. Det bästa svaret nyanserar också påståendet, till exempel att människor kan göra vissa händelser värre genom att bygga på olämplig mark eller påverka klimatet.

b) Ett starkt svar använder fara, sårbarhet och risk och förklarar både naturliga orsaker (läge vid plattgräns, låglänt mark, floddelta) och samhälleliga orsaker (fattigdom, byggnadskvalitet, befolkningstäthet, myndigheternas förmåga). Haiti och Chile eller Bangladesh och Nederländerna är användbara jämförelser.

c) Ett starkt svar förklarar att ett varmare klimat kan ge högre havsnivåer, kraftigare skyfall, fler översvämningar, torka och fler skred. För Sverige kan eleven ta upp skyfall, erosion längs kusterna och fler skred längs älvar. Det bästa svaret tar också upp att sårbara länder ofta drabbas hårdast fast de släppt ut minst.

E: Enkla resonemang med något exempel. C: Utvecklade resonemang med relevanta begrepp och flera konkreta exempel. A: Välutvecklade resonemang där orsaker och konsekvenser kopplas ihop, perspektiv vägs mot varandra och eleven drar en egen, motiverad slutsats.