Prov: Globalisering, handel och transporter
Prov: Globalisering, handel och transporter
Ett fallbaserat prov för årskurs 7–9 där hela provet följer en enda t-shirt från bomullsfältet till butiken i Sverige. Provet består av fem fristående delar. Du väljer vilka delar som ska ingå, kopierar elevtexten till ett eget provdokument och bedömer med facit och matrisen längre ner på sidan.
Så är provet uppbyggt
Upplägget liknar det nationella provet: först begrepp och fakta, sedan karta och källmaterial och sist längre resonemang. Delarna bygger på samma fall men kan användas var för sig. Om du bara vill pröva kartkunskaper och resonemang kan du till exempel ta med del 2 och del 4.
| Del | Innehåll | Prövar framför allt |
|---|---|---|
| Del 1 | Begreppen bakom t-shirten – tio kortsvarsfrågor | Kunskaper och geografiska begrepp |
| Del 2 | Sjövägen från Shanghai – kartuppgift på blank världskarta | Kartor, namn och läge, geografiska mönster |
| Del 3 | Vilket transportsätt? – tabell och beräkning | Tolka källor, samband mellan transport, kostnad och miljö |
| Del 4 | När kanalen stängdes – nyhetstext och orsakskedja | Resonemang om orsaker och konsekvenser |
| Del 5 | Vem betalar priset? – längre resonemang, eleven väljer A eller B | Miljö- och utvecklingsfrågor, åtgärder för hållbar utveckling |
Material: blank världskarta till del 2, till exempel BlankMap-World på Wikimedia Commons, samt atlas. Miniräknare är tillåten i del 3.
Del 1Begreppen bakom t-shirten
Elevtext – Del 1
Din t-shirt har bomull från Indien, tygen är vävda i Kina, tröjan är sydd i Bangladesh och den säljs i en butik i Sverige. Svara kort på frågorna. Använd gärna ett exempel.
- Förklara vad globalisering betyder.
- Vad är skillnaden mellan export och import?
- Vad betyder det att ett land specialiserar sig? Ge ett exempel.
- Vad är en värdekedja (produktionskedja)?
- Vad menas med utlokalisering?
- Ungefär hur stor del av världshandelns varor (räknat i vikt) fraktas med fartyg?
A. ungefär 20 procent B. ungefär hälften C. över 80 procent - Vad är en container och varför har den gjort handeln billigare?
- Vad är en flaskhals i världshandeln? Ge ett exempel på en plats.
- Vad garanterar en rättvisemärkning som Fairtrade?
- Vad betyder cirkulär ekonomi?
Facit och bedömning – Del 1
En poäng per fråga, totalt 10 poäng. Godta svar med egna ord som visar att eleven förstått innebörden.
- Att länder, företag och människor blir alltmer sammankopplade och beroende av varandra genom handel, transporter, kommunikation och resor.
- Export är varor och tjänster som säljs till andra länder, import är sådant som köps in från andra länder.
- Landet satsar på att producera det som det har bäst förutsättningar för och köper resten från andra länder. Till exempel satsar Sverige på skog och stål och importerar kaffe och bananer.
- Alla steg en vara går igenom från råvara via förädling, tillverkning och transport till konsumenten.
- Att ett företag flyttar hela eller delar av sin tillverkning till ett annat land, ofta för att lönerna och kostnaderna är lägre där.
- C. Över 80 procent av världshandelns volym går sjövägen, enligt UNCTAD.
- En standardiserad stållåda som passar på fartyg, tåg och lastbil. Den gör att lastning och lossning går snabbt och billigt, utan att varorna behöver packas om.
- En smal passage som mycket av handeln måste gå igenom, där ett stopp påverkar hela världen. Exempel: Suezkanalen, Panamakanalen, Malackasundet eller Hormuzsundet.
- Att odlare och arbetare får ett minimipris eller en premie, att barnarbete och tvångsarbete är förbjudet och att vissa krav på arbetsvillkor och miljö uppfylls.
- Att varor och material används så länge som möjligt genom återbruk, reparation och återvinning i stället för att slängas.
Riktvärden: 5–6 poäng visar grundläggande kunskaper, 7–8 poäng goda kunskaper och 9–10 poäng mycket goda kunskaper. Titta också på hur eleven formulerar sig. Ett svar med ett eget, träffande exempel visar säkrare begreppsanvändning än en inlärd definition.
Del 2Sjövägen från Shanghai
Elevtext – Del 2
Tygen till din t-shirt lastas i en container i Shanghai och fraktas med fartyg till Rotterdam i Nederländerna. Därifrån går containern vidare till Sverige.
2a. Märk ut följande på den blanka kartan:
Shanghai, Singapore, Rotterdam, Göteborg, Malackasundet, Suezkanalen, Panamakanalen och Godahoppsudden.
2b. Rita fartygets sjöväg från Shanghai till Rotterdam genom Suezkanalen. Skriv namnen på fyra hav eller oceaner som fartyget passerar.
2c. Använd tabellen. Om Suezkanalen stängs måste fartyget gå runt Godahoppsudden i södra Afrika. Hur många kilometer längre blir resan? Fartyget går ungefär 700 kilometer per dygn. Hur många dygn längre tar resan?
| Sjöväg Shanghai–Rotterdam | Ungefärligt avstånd |
|---|---|
| Genom Suezkanalen | 20 000 km |
| Runt Godahoppsudden | 26 000 km |
Avstånden är avrundade.
2d. Singapore och Rotterdam hör till världens största hamnar. Förklara med hjälp av kartan varför just deras läge gör dem så viktiga för världshandeln.
Facit och bedömning – Del 2
2a. Kontrollera att platserna är rimligt placerade. Singapore ligger vid Malackasundets södra ände, Suezkanalen mellan Medelhavet och Röda havet, Panamakanalen i Centralamerika och Godahoppsudden på Afrikas sydspets.
2b. Rutten går Östkinesiska havet, Sydkinesiska havet, Malackasundet, Indiska oceanen, Arabiska havet, Adenviken, Röda havet, Suezkanalen, Medelhavet, Gibraltar sund, Atlanten, Engelska kanalen och Nordsjön. Fyra rimliga namn i rätt ordning räcker.
2c. 26 000 − 20 000 = 6 000 km längre. 6 000 / 700 ≈ 8,6, alltså ungefär 8–9 dygn längre. Godta svar mellan 8 och 9 dygn om uträkningen visas.
2d. Exempel på förklaringar:
- Grundläggande: Singapore ligger där många fartyg passerar och Rotterdam ligger nära stora delar av Europa.
- Goda: Singapore ligger vid Malackasundet, som är den kortaste sjövägen mellan Indiska oceanen och Stilla havet, så nästan all trafik mellan Asien och Europa passerar där. Rotterdam ligger vid Nordsjön och Rhens mynning, så varor kan fortsätta på floden, järnvägen och vägarna in i Europa.
- Mycket goda: Eleven kopplar ihop läget med flera faktorer, till exempel att hamnarna blir omlastningsplatser där stora fartyg lossar till mindre fartyg, tåg och lastbilar, och att det lockar hit lager, industrier och jobb. Då växer hamnen ännu mer.
Del 3Vilket transportsätt?
Elevtext – Del 3
Klädföretaget ska frakta ett ton färdiga t-shirts från Bangladesh till Sverige. Tabellen visar ungefärliga utsläpp av koldioxid när ett ton gods fraktas en kilometer.
| Transportsätt | Utsläpp (gram CO₂ per ton och km) | Snabbhet | Hur mycket som kan lastas |
|---|---|---|---|
| Containerfartyg | 15 | Långsamt | Mycket stora mängder |
| Godståg | 20 | Medel | Stora mängder |
| Lastbil | 80 | Medel | Små mängder |
| Fraktflyg | 600 | Mycket snabbt | Små mängder |
Värdena är avrundade och förenklade för provet.
3a. Med fartyg är sträckan ungefär 20 000 km. Hur många kilo koldioxid släpps ut när ett ton t-shirts fraktas med fartyg?
3b. Med flyg är sträckan ungefär 8 000 km. Hur många kilo koldioxid släpps ut när ett ton t-shirts flygs?
3c. Nästan alla t-shirts fraktas med fartyg, men färska snittblommor från Kenya fraktas med flyg. Förklara varför olika varor fraktas på olika sätt. Använd tabellen.
3d. Företaget vill få ut en ny kollektion snabbare och funderar på att byta från fartyg till flyg. Resonera om för- och nackdelar med beslutet.
Facit och bedömning – Del 3
3a. 15 × 20 000 = 300 000 gram = 300 kg koldioxid.
3b. 600 × 8 000 = 4 800 000 gram = 4 800 kg koldioxid. Flyget släpper alltså ut 16 gånger mer, trots att sträckan är kortare.
3c. Eleven ska koppla varans egenskaper till transportsättets egenskaper. T-shirts håller sig och är billiga per styck, så det lönar sig att frakta stora mängder långsamt och billigt. Snittblommor vissnar på några dagar och är dyra per kilo, så de måste fram snabbt, och då kan det löna sig att betala mer för flyg.
3d. Exempel på resonemang:
- Enkla: Flyg går snabbare men släpper ut mer och är dyrare.
- Utvecklade: Eleven förklarar följder, till exempel att företaget kan hinna före konkurrenterna och sälja mer, men att kostnaden per tröja ökar och kan ge högre pris, och att utsläppen blir många gånger större enligt tabellen.
- Välutvecklade: Eleven väger för- och nackdelarna mot varandra och drar en slutsats, till exempel att flyg kan vara rimligt för en liten, dyr specialkollektion men inte för stora mängder basplagg. Eleven kan också föra in fler perspektiv, som kundernas syn på klimatet, företagets rykte eller alternativet att planera produktionen tidigare.
Del 4När kanalen stängdes
Elevtext – Del 4
Ett fartyg stoppade världshandeln
I mars 2021 blåste en kraftig vind containerfartyget Ever Given på tvären i Suezkanalen i Egypten. Fartyget var 400 meter långt och lastat med tusentals containrar. I sex dagar kom inga fartyg igenom kanalen. Hundratals fartyg fick vänta i kö vid båda ändarna, och en del rederier valde i stället att skicka sina fartyg den långa vägen runt Afrika. Ungefär en åttondel av all världshandel brukar passera Suezkanalen. Förseningarna märktes i hamnar och fabriker i Europa i flera veckor efteråt.
4a. Beskriv kort vad som hände i Suezkanalen 2021.
4b. Förklara hur stoppet kunde påverka en klädbutik i Sverige. Skriv en orsakskedja med minst fyra led, där varje led leder till nästa.
4c. Många företag har små lager och beställer nya varor precis när de behövs. Resonera om varför det gör världshandeln sårbar och om vad företag och länder kan göra för att minska sårbarheten.
Facit och bedömning – Del 4
4a. Fartyget Ever Given fastnade på tvären i Suezkanalen i mars 2021 och blockerade kanalen i sex dagar, så att hundratals fartyg fick vänta eller ta omvägen runt Afrika.
4b. Exempel: kanalen blockeras, fartygen med tyger och kläder blir försenade, fabriker och lager i Europa får inte fram varorna i tid, butiken får inte in den nya kollektionen, hyllorna blir tomma eller priserna höjs, och butiken säljer mindre. Bedöm hur väl leden hänger ihop:
- Enkla: Kedjan har några led, men sambanden mellan dem är inte alltid förklarade.
- Utvecklade: Varje led leder tydligt till nästa, med ord som därför, vilket leder till och som en följd av.
- Välutvecklade: Kedjan är lång och sammanhängande. Eleven visar också att en konsekvens kan få flera följder, till exempel både brist på varor och högre fraktpriser.
4c. Små lager betyder att det inte finns någon buffert. Om en leverans blir försenad stannar produktionen eller försäljningen direkt. Sårbarheten ökar när mycket av handeln går genom några få flaskhalsar. Exempel på åtgärder är större lager av viktiga varor, fler leverantörer i olika länder, att flytta viss tillverkning närmare (närproduktion) och att länder bygger beredskapslager. För högre nivåer ska eleven väga åtgärderna mot vad de kostar, till exempel att större lager och närproduktion gör varorna dyrare.
Del 5Vem betalar priset?
Elevtext – Del 5
Välj en av uppgifterna A och B. Skriv en sammanhängande text. Tänk på att förklara orsaker och konsekvenser, att ta upp olika perspektiv och att avsluta med en egen slutsats.
Uppgift A: Människorna bakom t-shirten
I april 2013 rasade fabriksbyggnaden Rana Plaza i Bangladesh. Över 1 100 textilarbetare dog. Byggnaden hade sprickor som upptäckts dagen innan, men arbetarna beordrades att gå till jobbet. I fabrikerna syddes kläder till kända klädmärken i Europa och USA.
Resonera om vem som har ansvar för arbetsvillkoren i klädindustrin: företagen som köper kläderna, konsumenterna, fabriksägarna eller politikerna i Bangladesh och i köparländerna. Föreslå minst två åtgärder som kan förbättra villkoren och resonera om vilka för- och nackdelar de har.
Uppgift B: Närproducerat eller importerat?
”Allt vi köper borde tillverkas i Sverige. Det vore bättre för både miljön och jobben.”
Resonera om påståendet. Ta upp vilka konsekvenser det skulle få för miljön, för svenska konsumenter och företag och för människor i de länder som idag tillverkar varorna. Använd begreppen hållbar utveckling och globalisering.
Facit och bedömning – Del 5
Uppgiften har inget rätt svar. Den bedöms efter hur eleven resonerar om miljö- och utvecklingsfrågor och om åtgärder för hållbar utveckling. Innehåll som kan förekomma:
Uppgift A: Företagen pressar priser och kan ställa krav på leverantörerna, konsumenterna efterfrågar billiga kläder, fabriksägarna ansvarar för säkerheten och staten ansvarar för lagar och kontroller. Efter Rana Plaza skrev många klädföretag på ett bindande avtal om brand- och byggsäkerhet i Bangladesh. Exempel på åtgärder: bindande krav på företagen, oberoende inspektioner, starkare fackföreningar, rättvisemärkning och konsumenttryck. En nackdel kan vara att högre kostnader gör att företagen flyttar till andra länder, så att jobb försvinner.
Uppgift B: Kortare transporter kan minska utsläppen, men svensk tillverkning kan ge större utsläpp för vissa varor, till exempel om produkter odlas i uppvärmda växthus. Varorna blir dyrare för konsumenterna. Jobb kan skapas i Sverige men försvinna i länder som Bangladesh, där textilindustrin är en stor inkomstkälla. Det blir svårt att få tag på varor som inte kan produceras här, som kaffe och bomull. Specialisering gör handeln effektiv.
- Enkla resonemang: Eleven tar upp någon orsak eller konsekvens och ger ett enkelt förslag, till exempel ”man borde köpa rättvisemärkt”, men utvecklar inte följderna.
- Utvecklade resonemang: Eleven förklarar flera orsaker och konsekvenser, ser åtminstone två perspektiv och förklarar för- och nackdelar med åtgärderna.
- Välutvecklade resonemang: Eleven väger perspektiven mot varandra, visar att en åtgärd kan hjälpa en grupp men skada en annan, tar upp ekologiska, sociala och ekonomiska följder och drar en genomtänkt slutsats.
Bedömningsmatris
Matrisen bygger på betygskriterierna i geografi för årskurs 9 i Lgr22. Kriterierna är sammanfattade. Använd bara raderna för de delar du har tagit med i provet.
| Kriterium och provdel | E | C | A |
|---|---|---|---|
| Kunskaper om geografiska förhållanden, mönster och processerDel 1, 2d | Eleven visar grundläggande kunskaper om handel, transporter och globalisering, till exempel genom att förklara de flesta begreppen i del 1 i stort sett korrekt. | Eleven visar goda kunskaper, förklarar begreppen korrekt och kopplar dem till exempel, som hamnarnas läge i del 2d. | Eleven visar mycket goda kunskaper, förklarar begreppen precist och ser hur mönster som läge, specialisering och transporter hänger ihop. |
| Användning av geografiska begreppAlla delar | Eleven använder begrepp som export, flaskhals och värdekedja på ett i huvudsak fungerande sätt. | Eleven använder begreppen på ett relativt väl fungerande sätt, även i egna resonemang. | Eleven använder begreppen på ett väl fungerande sätt och väljer rätt begrepp för att göra resonemangen precisa. |
| Användning av kartor och andra geografiska källorDel 2a–c, 3a–c | Eleven placerar de flesta platserna och följer sjövägen, läser av tabellerna och räknar ut avstånd och utsläpp på ett i huvudsak fungerande sätt. | Eleven använder kartan och tabellerna på ett relativt väl fungerande sätt, med korrekta beräkningar och rätt namn på hav och passager. | Eleven använder kartan och tabellerna på ett väl fungerande sätt och använder uppgifterna som stöd i egna slutsatser, till exempel om varför varor fraktas olika. |
| Resonemang om samband, orsaker och konsekvenserDel 3d, 4b–c | Eleven för enkla resonemang om orsaker och konsekvenser, till exempel en kort orsakskedja där sambanden delvis förklaras. | Eleven för utvecklade resonemang där orsaker och konsekvenser tydligt leder till varandra i flera led. | Eleven för välutvecklade resonemang med samband i flera led, där konsekvenser vägs mot varandra och sätts in i ett större sammanhang. |
| Kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor samt resonemang om åtgärder för hållbar utvecklingDel 5 | Eleven visar grundläggande kunskaper om frågan och för enkla resonemang om någon åtgärd. | Eleven visar goda kunskaper och för utvecklade resonemang om åtgärder utifrån minst två perspektiv. | Eleven visar mycket goda kunskaper och för välutvecklade resonemang där åtgärdernas för- och nackdelar vägs ur flera perspektiv. |
Eleverna kan förbereda sig på provträningssidan Provträning – Globalisering, handel och transporter, som tränar samma uppgiftstyper.
