Geografi · Globalisering, handel och transporter

Människorna bakom varorna

Innan en mobiltelefon hamnar i din hand har många människor hunnit arbeta med den. Någon har brutit råvaror, någon har tillverkat komponenter, någon har monterat, transporterat, sålt och kanske senare reparerat telefonen.

Vem har egentligen tillverkat din mobiltelefon – och hur stor del av priset får den personen?

I butiken ser vi den färdiga varan och prislappen. Det mesta som hände före det är osynligt. Produktionskedjan kan sträcka sig genom många länder och innehålla människor med helt olika arbetsuppgifter, löner och arbetsvillkor.

För att förstå global handel behöver vi därför inte bara fråga varifrån varan kommer. Vi behöver också fråga vilka människor som arbetar längs vägen.

En vara – många människor

En mobiltelefon är ett tydligt exempel. Den består av många olika material och komponenter. Ingen enskild arbetare bygger hela telefonen från början till slut.

I stället delas arbetet upp mellan olika människor och företag.

  • Gruvarbetare utvinner mineraler och metaller som används i elektronik och batterier.
  • Fabriksarbetare tillverkar komponenter och monterar produkter.
  • Ingenjörer och designers utvecklar teknik, programvara och produktens utformning.
  • Lastbilschaufförer och hamnarbetare flyttar råvaror, komponenter och färdiga produkter.
  • Lagerpersonal tar emot, sorterar och skickar vidare varor.
  • Butiksanställda säljer den färdiga produkten till kunden.
  • Reparatörer och återvinningsarbetare kan få telefonen att användas längre eller ta hand om material när den har tjänat ut.
När du köper en vara köper du alltså resultatet av många människors arbete – även om du aldrig ser dem.
Arbetare i en fabrik för elektroniska komponenter i Shenzhen i Kina.
Elektronikproduktion i Shenzhen i Kina. Produktionen av en elektronikvara kan bestå av många noggrant uppdelade arbetsmoment. Foto: Steve Jurvetson, CC BY 2.0, via Wikimedia Commons.

Varför sker arbetet i olika länder?

Det här brukar kallas global arbetsfördelning. Olika delar av produktionen utförs på olika platser i världen.

Det betyder inte att varje företag väljer plats enbart efter vilken lön som är lägst. Tillgång till råvaror, utbildad arbetskraft, leverantörer, energi, hamnar, vägar och stora marknader spelar också roll.

Men kostnader är viktiga. Därför kan exempelvis utveckling och design ligga på en plats medan storskalig montering sker på en annan.

1 Råvaror

Måste ofta utvinnas där mineraler och andra naturresurser finns.

2 Komponenter

Tillverkas där det finns specialiserade fabriker och leverantörer.

3 Montering

Kan placeras där företag får tillgång till arbetskraft och effektiv produktion.

4 Försäljning

Den färdiga varan skickas vidare till marknader och konsumenter.

Samma arbete – olika villkor

Arbetslivet ser inte likadant ut överallt. En lön som verkar mycket låg räknad i svenska kronor behöver sättas i relation till priser och levnadskostnader i landet där personen bor.

Men lön är bara en del av arbetsvillkoren. Det spelar också roll hur lång arbetsdagen är, om arbetsplatsen är säker och om arbetare kan organisera sig tillsammans för att påverka sina villkor.

Lön Hur mycket arbetaren får betalt för sitt arbete.
Arbetstid Hur många timmar som arbetas och hur mycket vila arbetaren får.
Säkerhet Om det finns skydd mot exempelvis maskiner, kemikalier, ras, brand och andra risker.
Trygghet Om arbetaren har anställningsskydd, avtal och möjlighet till ersättning vid exempelvis sjukdom.
Organisering Om arbetare har möjlighet att bilda eller ansluta sig till fackföreningar och förhandla gemensamt.

I globala leverantörskedjor kan press på pris och leveranstid påverka företag längre ner i kedjan. Forskning från ILO har bland annat undersökt samband mellan företags inköpskrav och arbetarnas löner, arbetstid och säkerhet.

Det betyder inte att en billig vara automatiskt har tillverkats under dåliga villkor. Men mycket låga produktionskostnader kan väcka frågor: vem har sparat pengarna – och hur?

Gruvarbetare arbetar med småskalig koboltbrytning i Demokratiska republiken Kongo.
Småskalig koboltbrytning i Demokratiska republiken Kongo. Bilden visar gruvarbete med begränsad skyddsutrustning. Foto: International Institute for Environment and Development, CC BY 2.5, via Wikimedia Commons.

När barn arbetar

Ordet barnarbete kan lätt missförstås. Att ett barn hjälper till hemma, gör några lätta arbetsuppgifter eller arbetar under tillåtna och säkra former är inte automatiskt det som internationella organisationer menar med skadligt barnarbete.

Den viktiga gränsen

Barnarbete blir särskilt problematiskt när arbetet är farligt, för tungt, sker under mycket långa arbetstider eller hindrar barnet från att gå i skolan.

Barnets ålder, arbetsuppgift och arbetsvillkor spelar därför roll.

Fattigdom är en viktig bakomliggande orsak. Om en familjs inkomster inte räcker kan barnets arbete bli en del av familjens försörjning.

Problemet blir ännu svårare att kontrollera när en produktionskedja har många led. Ett stort företag kan köpa från en leverantör som i sin tur köper från andra företag, verkstäder eller producenter.

Därför räcker det inte alltid att kontrollera den fabrik som står närmast det stora företaget. Risker kan finnas längre ner bland underleverantörerna.

Företaget du känner till är bara en del av kedjan

Många välkända varumärken är multinationella företag. Det betyder att de har verksamhet i flera länder.

Ett sådant företag behöver inte själv äga varje gruva, fabrik, lastbil eller lager som används. Det kan i stället köpa komponenter och tjänster av andra företag.

Ett företag som utför arbete åt ett annat företag kallas ofta underleverantör.

Det gör dagens produktionskedjor effektiva – men också svåra att överblicka. Ett företag kan behöva undersöka flera steg bakåt för att förstå var material kommer ifrån och under vilka förhållanden det har producerats.

Tre människor på mobiltelefonens resa

Personerna här nedanför är fiktiva. De ska inte föreställa tre verkliga individer. Däremot bygger arbetsuppgifterna på sådant arbete som faktiskt förekommer i elektronikens produktionskedjor.

Början av kedjan

Mwamba arbetar med mineralutvinning

Mwamba arbetar vid en mindre gruva. Hans arbetsdag handlar om att få fram mineralhaltigt material ur marken, sortera det och bära eller transportera det vidare.

Det material han arbetar med kan senare säljas, bearbetas och blandas med material från andra gruvor innan det når en fabrik. Då blir sambandet mellan hans arbete och den färdiga telefonen svårt att se.

Fiktivt personporträtt.

Mitt i kedjan

Lan monterar elektronik

Lan arbetar vid en produktionslinje där elektroniska delar monteras och kontrolleras. Arbetsuppgifterna kräver precision: komponenter måste sitta rätt och produkter som inte klarar kvalitetskontrollen måste upptäckas.

Hon ser inte människorna som utvann råvarorna och hon träffar aldrig personen som senare köper produkten. Ändå är hennes arbetsmoment en nödvändig del av samma kedja.

Fiktivt personporträtt.

När telefonen redan har använts

Amadou reparerar telefoner

Amadou öppnar trasiga telefoner, undersöker komponenterna och försöker byta den del som är skadad i stället för att hela telefonen ska kastas.

Reparationsarbete kan förlänga varans liv. Om telefonen till slut inte kan användas längre kan återvinningsarbetare försöka ta hand om material som annars skulle bli avfall.

Fiktivt personporträtt.

En mobiltelefonreparatör arbetar med elektronisk utrustning i Mali.
En mobiltelefonreparatör i Mali. Reparation är också en del av en varas livscykel och kan göra att elektronik används längre. Foto: Karim Diarra, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.
Ett tankeexperiment

Vem får del av hundralappen?

Föreställ dig att en vara kostar exakt 100 kronor. Hur mycket går egentligen till råvaror, fabriken, transporten, butiken och företaget?

Fördelningen nedan är helt fiktiv och förenklad. Den visar inte hur priset på någon verklig mobiltelefon är uppdelat.

🟤 Råvaror: 9 kr 🟠 Tillverkning: 15 kr ⚙️ Transport: 4 kr 🟣 Marknadsföring: 9 kr 🔵 Butik och försäljning: 18 kr 🟢 Skatter och avgifter: 22 kr 🟡 Företagets vinst: 23 kr

Viktigt: 15 kronor till ”tillverkning” betyder inte att fabriksarbetaren får 15 kronor i lön. Där kan också ingå exempelvis fabriksbyggnad, maskiner, energi, material, ledning och leverantörens vinst.

Vem har ansvar för arbetsvillkoren?

Det är lockande att leta efter en enda ansvarig. Men en produktionskedja innehåller flera aktörer som kan påverka på olika sätt.

  • Företaget Kan välja leverantörer, ställa krav, kontrollera risker och följa upp vad som händer längre ner i kedjan.
  • Underleverantören Ansvarar för hur den egna verksamheten organiseras och hur arbetstagare behandlas.
  • Myndigheter Kan kontrollera att lagar om exempelvis arbetsmiljö och arbete följs.
  • Politiker Beslutar om lagar och regler för företag och arbetsmarknad.
  • Internationella organisationer Kan utveckla regler, konventioner och riktlinjer för arbetsliv och mänskliga rättigheter.
  • Konsumenten Kan efterfråga information, välja mellan produkter, reparera, återanvända och fundera över hur ofta nya varor behöver köpas.

OECD:s riktlinjer för ansvarsfullt företagande utgår från att företag bör undersöka och hantera risker för människor och miljö inte bara i den egna verksamheten utan också i leverantörskedjor och andra affärsrelationer.

Interaktiv övning

Fördela priset

En påhittad mobiltelefon kostar 10 000 kronor. Hur tror du att priset skulle kunna fördelas?

Dra reglagen. Du måste fördela exakt 10 000 kronor innan du kan jämföra med exemplet.

Mobilens pris: 10 000 kr Kvar att fördela: 10 000 kr
0 kr
0 kr
0 kr
0 kr
0 kr
0 kr
0 kr
Elevuppgift

Vem har störst ansvar?

Rangordna aktörerna från 1 till 6. Nummer 1 ska vara den aktör som du tycker har störst möjlighet och ansvar att påverka arbetsvillkoren.

  1. Konsumenten
  2. Företaget bakom varumärket
  3. Fabriken eller underleverantören
  4. Politikerna
  5. Landet där varan säljs
  6. Landet där varan tillverkas

Motivera sedan dina tre högsta placeringar. Förklara vad varje aktör faktiskt kan göra och varför du placerade dem i just den ordningen.

Det finns inte en färdig facitordning. Det viktiga är att dina argument hänger ihop med hur produktionskedjan fungerar.

Begrepp

Begrepp att kunna

Klicka på korten för att visa förklaringen.

Testa dig själv

Sex frågor

Svara på alla frågor innan du rättar.

1. Vad innebär global arbetsfördelning?
2. Vad är ett multinationellt företag?
3. Vad är en underleverantör?
4. Varför kan låga priser ibland kopplas till arbetsvillkor?
5. Vad menas med skadligt barnarbete?
6. Vilka kan påverka arbetsvillkoren i en produktionskedja?

Du står sist i kedjan

När du håller en vara i handen är nästan hela produktionskedjan redan avslutad. Råvarorna är utvunna, fabriksarbetet är gjort och transporterna har redan skett.

Samtidigt påverkar efterfrågan vilka varor företag vill producera i framtiden.

Hur mycket ansvar har du som konsument för villkoren för människorna som tillverkar det du köper?

Resonera gärna både för och emot att lägga ett stort ansvar på konsumenten.

Källor och bildreferenser

  • International Labour Organization, ILO. Material om arbetsvillkor i globala leverantörskedjor, löner, arbetstid, organisering och barnarbete. ilo.org.
  • ILO – What is child labour? Om skillnaden mellan åldersanpassat arbete och arbete som är farligt, skadligt eller hindrar skolgång. ilo.org.
  • OECD – Guidelines for Multinational Enterprises on Responsible Business Conduct. Om företags ansvar och riskbaserad kontroll av verksamhet, leverantörskedjor och affärsrelationer. oecd.org.
  • OECD – Due Diligence Guidance for Responsible Business Conduct. Om hur företag kan identifiera och hantera risker för bland annat arbets- och mänskliga rättigheter. oecd.org.

Bildreferenser

  • Elektronikfabrik i Shenzhen, Kina. Steve Jurvetson. CC BY 2.0. Wikimedia Commons: “Electronics factory in Shenzhen.jpg”.
  • Småskalig koboltbrytning i Demokratiska republiken Kongo. International Institute for Environment and Development. CC BY 2.5. Wikimedia Commons: “Artisanal cobalt miners in the Democratic Republic of Congo.jpg”.
  • Mobiltelefonreparatör i Mali. Karim Diarra. CC BY-SA 4.0. Wikimedia Commons: “Réparateur-dépanneur de téléphones mobiles 1.jpg”.
  • Illustrationerna av mobiltelefonen, produktionskedjan och den fiktiva hundralappen är pedagogiska illustrationer skapade för SO-portalen.

Observera: prisfördelningarna på sidan är konstruerade pedagogiska exempel. De beskriver inte prisstrukturen för något verkligt varumärke eller någon bestämd mobiltelefon.