Lektionsplanering: Globalisering, handel och transporter

Sju lektioner där varje elev följer en egen vara från råvara till butikshylla, och en examination som bygger på den resan.

Arbetsområdet handlar om hur platser på jorden hänger ihop genom handel och transporter. Eleverna ska förstå varför varor tillverkas där de tillverkas, hur de fraktas, vad som händer när flödena stoppas och vilka människor och miljöer som påverkas längs vägen.

Den röda tråden är Min varas resa. På första lektionen väljer varje elev ett föremål de själva äger, till exempel en tröja, en mobil, ett par skor eller en chokladkaka. Varje lektion avslutas med att eleven fyller på sin egen fraktsedel för varan. Eleven arbetar alltså mest individuellt och bygger steg för steg upp underlaget till examinationen. Lektionerna följer en logisk ordning, men du kan plocka de lektioner som passar din grupp. Numreringen följer den pedagogiska ordningen och inte ordningen i portalens meny.

Varje lektion har samma gång: en ingångsfråga, elevtexten på portalen, tre uppgifter där den sista alltid är fraktsedeln, två samtalsfrågor och ett frågebatteri med tolv frågor som du kan använda som läxa, repetition eller exit.

Koppling till Lgr22

Arbetsområdet täcker framför allt följande delar av kursplanen i geografi för årskurs 7–9 (sammanfattat):

Geografiska förhållanden, mönster och processer: var varor och råvaror produceras, varför produktionen hamnar där den gör och hur handel och transporter binder ihop platser och regioner.
Hållbar utveckling: hur produktion, transporter och konsumtion påverkar miljö och människors levnadsvillkor, och vilka åtgärder som kan göra handeln mer hållbar.
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt: kartor, atlas, skala, avståndsberäkning och statistik för att beskriva och analysera flöden.
Namn och läge: viktiga hav, sund, kanaler, hamnar och handelsleder.
Förmågorna att föra resonemang om samband, orsaker och konsekvenser, och att värdera lösningar ur olika perspektiv.

Fraktsedeln

Skriv ut fraktsedeln eller låt eleverna göra en egen kopia i sitt digitala dokument. Varje rad fylls i under en viss lektion.

Min vara (lektion 1)	Vilken vara, var den köptes, vilket land som står på etiketten och vad den är gjord av.
Råvarornas ursprung (lektion 2)	Var råvarorna troligen kommer ifrån och vilka naturförutsättningar som gör att de finns just där.
Tillverkningskedjan (lektion 3)	Stegen från råvara till butik, med länder och ungefärliga avstånd.
Transporter (lektion 4)	Transportsätt för varje sträcka och varför just det sättet valdes.
Sårbara punkter (lektion 5)	Kanaler, sund eller hamnar som varan passerar och vad som händer om de stängs.
Människor i kedjan (lektion 6)	Vilka som arbetar med varan och under vilka villkor.
En hållbarare resa (lektion 7)	Minst tre förändringar som gör varans resa mer hållbar, och vad de kostar.

Lektionerna

1Vad är globalisering?

Ingångsfråga: Hur många länder har varit med och tillverkat det du har på dig just nu?

Lektionen ger eleverna begreppet globalisering och en första bild av hur beroende vår vardag är av andra delar av världen. Här väljer eleverna också sin vara.

Eleven gör

Etikettjakt. Eleven letar upp tillverkningslandet på fem saker hon eller han har med sig eller på sig: kläder, skor, pennfodral, mobil och väska. Länderna markeras på en blank världskarta och eleven skriver en mening om vilket mönster kartan visar.
Egen definition. Eleven skriver en egen förklaring av globalisering med ett exempel var på hur varor, människor och information rör sig över gränser.
Fraktsedeln. Eleven väljer sin vara för hela arbetsområdet, fyller i första raden och skriver en gissning om hur långt varan har rest.

Samtal

Har världen blivit mindre de senaste femtio åren? På vilket sätt, och för vem?
Finns det något i ditt liv som inte alls påverkas av globaliseringen?

Elevtext: Vad är globalisering

Frågebatteri – 12 frågor

Vad betyder ordet globalisering?
Ge tre exempel på saker som rör sig över nationsgränser i en globaliserad värld.
Vad är ett multinationellt eller transnationellt företag?
Nämn två tekniska förändringar som har gjort globaliseringen snabbare.
Hur har internet påverkat globaliseringen?
Vad menas med att länder blir beroende av varandra?
Ge ett exempel på hur globaliseringen syns i din vardag.
Vilka fördelar kan globaliseringen ge för en konsument i Sverige?
Vilka nackdelar kan globaliseringen ge för ett litet samhälle?
Varför sprids trender, musik och mat snabbare idag än förr?
Vad är skillnaden mellan handel inom ett land och internationell handel?
Förklara med egna ord varför globaliseringen inte påverkar alla länder på samma sätt.

2Varför handlar länder med varandra?

Ingångsfråga: Varför odlar inte Sverige sina egna bananer?

Lektionen förklarar hur naturförutsättningar, kunskap och kostnader gör att länder specialiserar sig och byter varor med varandra.

Eleven gör

Sveriges handel. Eleven letar på SCB eller Kommerskollegium upp tre varor som Sverige exporterar mycket av och tre som Sverige importerar, och skriver för varje vara en förklaring till varför den köps in eller säljs.
Två länder, två varor. Eleven hittar på två länder, ett skogsrikt land i norr och ett varmt land nära ekvatorn. I en tabell beskriver eleven vad varje land är bra på att producera och varför de tjänar på att byta med varandra. Använd begreppen specialisering och import/export.
Fraktsedeln. Eleven tar reda på var råvarorna i den egna varan troligen kommer ifrån och förklarar vilka naturförutsättningar som gör att de finns just där.

Samtal

Borde Sverige kunna producera sin egen mat och medicin, även om det blir dyrare?
Skyddar tullar ett lands jobb, eller gör de bara varorna dyrare för alla?

Elevtext: Varför handlar länder med varandra

Frågebatteri – 12 frågor

Vad är export?
Vad är import?
Vad betyder det att ett land specialiserar sig?
Ge två exempel på naturförutsättningar som påverkar vad ett land kan producera.
Varför kan det vara billigare att köpa en vara från ett annat land än att tillverka den själv?
Vad är en tull?
Vad menas med frihandel?
Nämn en vara som Sverige är känt för att exportera.
Varför behöver Sverige importera kaffe, kakao och bananer?
Vad är en handelspartner?
Hur kan handel göra två länder beroende av varandra?
Vad kan hända med ett land som bara exporterar en enda vara?

3Från råvara till färdig produkt

Ingångsfråga: Hur långt har din mobil rest innan den hamnade i din ficka?

Lektionen visar att en vara sällan tillverkas på ett ställe. Eleverna följer kedjan från råvara till konsument och ser var pengarna tjänas.

Eleven gör

Kedjan. Eleven ritar sin varas kedja som ett flödesschema: råvara, förädling, tillverkning, transport, butik, konsument och till sist avfall eller återvinning.
Kartan. Eleven markerar varje steg på en världskarta, drar pilar mellan platserna och räknar ut ungefärliga avstånd med kartans skala. Stöd finns på sidan Skala, riktning och avstånd.
Fraktsedeln. Eleven fyller i tillverkningskedjan och ringar in det steg där hon eller han tror att mest pengar tjänas, med en kort motivering.

Samtal

Varför designas många varor i ett land men sätts ihop i ett annat?
Vad händer med en ort när fabriken där flyttar till ett annat land?

Elevtext: Från råvara till färdig produkt

Frågebatteri – 12 frågor

Vad är en råvara? Ge två exempel.
Vad betyder förädling?
Vad menas med en produktionskedja eller värdekedja?
Varför är färdiga varor oftast mer värda än råvaror?
Vad är utlokalisering?
Ge två skäl till att företag flyttar tillverkning till andra länder.
Varför hamnar mycket råvaruproduktion i fattigare länder?
Vilka delar av kedjan brukar ge mest pengar till företagen?
Vad är en underleverantör?
Vad händer med varan efter att konsumenten har använt den?
Hur kan en lång kedja göra det svårt att veta hur en vara har tillverkats?
Förklara varför en enkel vara kan ha passerat flera länder.

4Världens transporter

Ingångsfråga: Hur kan det vara så billigt att frakta en t-shirt hela vägen från Asien till Sverige?

Lektionen jämför transportsätten och visar hur containerfartyg, hamnar och handelsleder bär upp världshandeln.

Eleven gör

Jämförelsetabell. Eleven rangordnar fartyg, flyg, lastbil och tåg efter snabbhet, kostnad, hur mycket som kan fraktas och klimatpåverkan, och skriver för varje transportsätt vilken sorts vara det passar bäst för.
Handelslederna. Med hjälp av atlas markerar eleven Suezkanalen, Panamakanalen, Malackasundet, Bab el-Mandeb, Hormuzsundet och Gibraltar sund, samt hamnarna i Shanghai, Singapore och Rotterdam. Eleven drar den troliga sjövägen mellan Östasien och Nordeuropa.
Fraktsedeln. Eleven väljer transportsätt för varje sträcka i den egna varans resa och motiverar valen.

Samtal

Hur kunde en enkel standardiserad låda, containern, förändra hela världshandeln?
Borde det kosta mer att frakta varor med flyg för att skydda klimatet?

Elevtext: Världens transporter

Frågebatteri – 12 frågor

Vilket transportsätt fraktar störst del av världens varor?
Vad är en container och varför är den så viktig?
Vilket transportsätt är snabbast, och vilka varor fraktas ofta på det sättet?
Vilket transportsätt ger störst klimatpåverkan per ton vara?
Varför används ofta lastbil på den sista biten till butiken?
Vilka två hav förbinder Suezkanalen?
Vilka två hav förbinder Panamakanalen?
Vad är en omlastningshamn?
Nämn en av världens största containerhamnar.
Varför är Rotterdam så viktig för handeln i Europa?
Vad betyder det att transporterna har blivit billigare, för var fabrikerna placeras?
Hur påverkas en plats av att ligga nära en stor hamn?

5När världshandeln stannar

Ingångsfråga: Vad händer i din mataffär om ett enda fartyg fastnar på andra sidan jorden?

Lektionen visar hur sårbar en tätt sammanlänkad värld är. Eleverna arbetar med orsak och konsekvens utifrån exemplen i elevtexten, till exempel när fartyget Ever Given blockerade Suezkanalen 2021 eller när pandemin stängde fabriker och hamnar.

Eleven gör

Orsakskedja. Eleven väljer en av händelserna i texten och ritar en orsak–konsekvens-kedja med minst fyra led, från själva händelsen till hur den märks för en konsument i Sverige.
Omvägen. Eleven ritar på kartan vilken väg ett fartyg från Östasien till Nordeuropa måste ta om Suezkanalen stängs, räknar ut ungefär hur mycket längre resan blir och skriver två följder av den längre vägen.
Fraktsedeln. Eleven skriver vilka sund, kanaler eller hamnar den egna varan passerar och vad som skulle hända med varan om en av dem stängdes.

Samtal

Många företag håller små lager och beställer varor precis när de behövs. Är det smart eller riskabelt?
Borde Sverige tillverka mer själv för att klara kriser, även om det kostar mer?

Elevtext: När världshandeln stannar

Frågebatteri – 12 frågor

Vad är en flaskhals i världshandeln?
Ge två exempel på platser som är flaskhalsar för sjöfarten.
Vad hände med handeln när Suezkanalen blockerades 2021?
Hur påverkade pandemin världens transporter och fabriker?
Vad betyder det att en leveranskedja är sårbar?
Varför kan brist på en liten komponent stoppa tillverkningen av en stor produkt?
Vad menas med att företag håller små lager?
Hur kan konflikter och krig påverka handelsleder?
Varför stiger ofta priserna när transporterna störs?
Ge två sätt som ett företag kan minska sin sårbarhet på.
Vad är självförsörjning?
Förklara varför en händelse långt bort kan märkas i Sverige.

6Människorna bakom varorna

Ingångsfråga: Vem sydde din tröja, och vad fick hen betalt för det?

Lektionen flyttar fokus från flöden till människor. Eleverna ser hur arbetsvillkor, löner och säkerhet skiljer sig mellan olika steg i kedjan. Fabrikskollapsen Rana Plaza i Bangladesh 2013 fungerar bra som exempel om texten inte redan tar upp den.

Eleven gör

Villkoren. Eleven listar tre arbetsvillkor som ofta saknas för arbetare i textil- eller gruvindustrin och kopplar varje punkt till en rättighet, till exempel rätten till säker arbetsplats, skälig lön eller att få gå med i en fackförening.
En röst ur kedjan. Eleven skriver en kort text i jagform utifrån en person i den egna varans kedja, till exempel en gruvarbetare, fabriksarbetare, sjöman eller lagerarbetare. Allt i texten ska gå att stödja med fakta från elevtexten.
Fraktsedeln. Eleven tar reda på vad en märkning som Fairtrade lovar och fyller i vilka människor som arbetar med den egna varan och om det finns någon märkning som garanterar deras villkor.

Samtal

Vem har störst ansvar för arbetsvillkoren: företaget, konsumenten eller landets regering?
Är billiga kläder alltid dåligt för fattigare länder, eller ger fabrikerna också möjligheter?

Elevtext: Människorna bakom varorna

Frågebatteri – 12 frågor

Varför placeras mycket tillverkning i länder med låga löner?
Vad är en fackförening och vad gör den?
Vad är barnarbete?
Vad hände i Rana Plaza 2013?
Vad menas med en skälig lön?
Vad är en sweatshop?
Vad betyder det att ett företag tar socialt ansvar?
Vad garanterar en rättvisemärkning som Fairtrade?
Varför är det svårt för en konsument att veta hur en vara har tillverkats?
Hur kan fabriksjobb förbättra livet för människor i ett fattigt land?
Hur kan samma fabriksjobb samtidigt vara farliga eller dåligt betalda?
Ge ett exempel på hur konsumenter har tvingat företag att förbättra villkoren.

7Hållbar handel i framtiden

Ingångsfråga: Kan världshandeln bli hållbar utan att du slutar handla?

Den sista lektionen samlar trådarna. Eleverna värderar lösningar och ser att nästan varje åtgärd har både vinnare och förlorare.

Eleven gör

Sortera lösningarna. Eleven sorterar åtgärderna närproduktion, köpa begagnat, reparera, fartyg med förnybar drift, cirkulär ekonomi och klimattullar efter ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, och markerar för varje åtgärd en nackdel.
Tre perspektiv. Eleven väljer en åtgärd och skriver vilka följder den får för tre aktörer: en konsument i Sverige, en arbetare i tillverkningslandet och klimatet.
Fraktsedeln. Eleven gör om sin varas resa till en hållbarare version med minst tre förändringar och skriver vad förändringarna kostar i pengar, tid eller bekvämlighet.

Samtal

Behöver fattiga länder världshandeln för att bli rikare, eller håller handeln dem kvar i fattigdom?
Är det rimligt att EU tar ut en extra avgift på varor som tillverkats med stora utsläpp?

Elevtext: Hållbar handel i framtiden

Frågebatteri – 12 frågor

Vad betyder hållbar utveckling?
Vilka är de tre dimensionerna av hållbarhet?
Vad är cirkulär ekonomi?
Vad menas med närproduktion?
Ge ett exempel på hur transporter kan bli mindre klimatskadliga.
Vad är en klimattull?
Varför kan närproducerat ibland ge större utsläpp än importerat?
Hur kan det egna konsumtionsvalet påverka världshandeln?
Vad kan politiker göra för att handeln ska bli mer hållbar?
Vilket ansvar har företagen för en hållbar handel?
Ge ett exempel på en konflikt mellan ekonomisk och ekologisk hållbarhet.
Varför räcker det inte att bara en aktör ändrar sig?

Examination: Min varas resa

Examinationen är en individuell skriftlig analys där eleven använder sin ifyllda fraktsedel. Eleven får ha med sig fraktsedeln och sin karta men skriver analysen i skolan. Uppgiften har fyra delar:

Beskriv resan. Redogör för varans väg från råvara till butik med en karta som visar platser, transportsätt och ungefärliga avstånd.
Förklara placeringen. Förklara varför råvaror och tillverkning finns på just de platserna. Använd minst två faktorer, till exempel naturförutsättningar, löner, kunskap eller transportmöjligheter.
Analysera sårbarhet och konsekvenser. Visa vad som händer om en punkt på vägen störs, och vilka följder varans resa får för människor och miljö.
Värdera en förändring. Föreslå minst en förändring som gör resan mer hållbar och värdera den ur minst två perspektiv.

Bedömning

E: Eleven beskriver resan i huvudsak korrekt, ger enkla förklaringar till placeringen och för enkla resonemang om konsekvenser och en förändring.
C: Eleven förklarar placeringen med flera samverkande faktorer och för utvecklade resonemang om orsaker och konsekvenser, med tydliga kopplingar mellan platserna.
A: Eleven för välutvecklade resonemang där orsaker och konsekvenser vägs mot varandra, ser samband i flera led och värderar förändringen ur flera perspektiv med nyanserade argument.

Tips: Titta igenom fraktsedlarna efter lektion 4. Elever som valt en vara där det är svårt att hitta information kan då byta till en vara med tydligare ursprung, till exempel choklad, bomullströjor eller jeans, innan det är för sent att hinna ifatt.