Från råvara till färdig produkt
Från råvara till färdig produkt
Nästan ingenting vi köper börjar sitt liv i en butik. Innan en mobiltelefon, tröja eller cykel når oss har råvaror hämtats ur naturen, material bearbetats, delar tillverkats, produkter monterats och varor transporterats mellan fabriker, lager och länder.
Är din mobiltelefon tillverkad i det land som står på förpackningen – eller har den egentligen tillverkats i många olika länder?
En produkt börjar långt före fabriken
Tänk på en mobiltelefon som ligger på ett bord framför dig. Den ser ut som en enda sak. Men om telefonen skruvas isär upptäcker vi en mängd olika delar: batteri, skärm, kameror, högtalare, kretskort, processor, ledningar och skal.
Varje del har i sin tur en egen historia. Metaller har brutits eller utvunnits, mineral har bearbetats, glas har framställts och elektronik har tillverkats. Därför kan en produkt som monteras i ett enda land ändå ha en produktionskedja som sträcker sig över stora delar av världen.
Att en produkt är märkt med exempelvis ”Made in …” betyder alltså inte nödvändigtvis att alla delar eller råvaror kommer från det landet.
Först behövs råvaror
Råvaror är material som hämtas från naturen och som människor använder för att tillverka andra saker. Det kan vara trä från skogen, bomull från en odling, råolja, naturgummi eller metaller och mineral från berggrunden.
Råvarorna finns inte jämnt utspridda över jorden. Vissa områden har stora fyndigheter av vissa metaller, medan andra har goda förutsättningar för skogsbruk, bomullsodling eller oljeutvinning. Redan här börjar därför handeln mellan olika delar av världen.
Råvara är inte samma sak som komponent
En metall som kommer från en gruva kan sällan sättas direkt in i en telefon. Råvaran behöver först bearbetas eller förädlas. Det kan innebära att material renas, smälts, blandas eller formas så att det får de egenskaper industrin behöver.
Bearbetat material: råvaran har förändrats så att den kan användas.
Komponent: en del som ska byggas in i en större produkt.
En skärm, ett batteri eller ett kretskort är alltså inte råvaror. De är komponenter. För att tillverka dem behövs i sin tur flera bearbetade material.
Produktionskedjan – från natur till konsument
Alla steg som krävs för att en vara ska kunna produceras och nå sin användare kan beskrivas som en produktionskedja. Kedjan kan vara ganska kort för en enkel produkt, men mycket lång och komplicerad för exempelvis en bil, dator eller mobiltelefon.
Råvaran utvinns
Metaller bryts, träd avverkas, bomull odlas eller olja pumpas upp.
Råvaran bearbetas
Materialet renas eller förändras så att det kan användas i industrin.
Komponenter tillverkas
Batterier, kretskort, tyger, motorer och andra delar produceras.
Produkten monteras
Färdiga komponenter sätts ihop till exempelvis en telefon eller cykel.
Produkten transporteras
Lastbil, tåg, fartyg eller flyg kan föra varan vidare.
Produkten säljs
Den passerar lager och distributörer innan den når butik eller kund.
Produkten används – och får ett slut
Den kan repareras, säljas vidare, återanvändas eller lämnas till återvinning.
Tillverkning och montering är olika saker
Föreställ dig en fabrik som tillverkar skärmar och en annan fabrik som tillverkar batterier. Där skapas själva komponenterna.
När skärmen, batteriet, kameran och kretskortet senare förs till ytterligare en fabrik och sätts ihop till en telefon sker monteringen.
Därför kan ett företag säga att en telefon har monterats i ett visst land samtidigt som flera av de viktigaste komponenterna har producerats någon annanstans.
Varför görs inte allt på samma plats?
Det skulle kanske verka enklare att ha gruvan, materialindustrin, komponentfabriken och monteringsfabriken bredvid varandra. I verkligheten finns det många orsaker till att produktionen delas upp mellan olika platser.
- Råvaror: vissa material finns bara eller främst i vissa områden.
- Arbetskraft: löner och andra kostnader skiljer sig åt.
- Energi: industri kräver ofta stora mängder elektricitet och bränsle.
- Kunskap: vissa regioner har särskild teknisk kompetens.
- Transporter: hamnar, järnvägar och vägar kan göra en plats attraktiv.
- Kunder: företag kan vilja producera nära stora marknader.
- Regler och skatter: lagar och kostnader påverkar företagens val.
Resultatet blir ett nätverk där företag är beroende av leverantörer och underleverantörer. Ett företag kan exempelvis köpa batterier från en tillverkare, kameramoduler från en annan och kretskort från en tredje.
Mobiltelefonens långa resa
En modern mobil innehåller många olika material. Mineral och metaller används bland annat i batteriet, elektroniken, skärmen, högtalarna och andra delar.
Följande resa är ett förenklat exempel. Exakt vilka råvaror, fabriker och länder som ingår skiljer sig mellan olika telefonmodeller och företag.
Litium används i litiumjonbatterier. Efter utvinning måste materialet bearbetas innan det kan bli en del av ett batteri.
Koppar leder elektricitet mycket bra och används på flera platser i elektroniken.
Kisel är centralt i de halvledare och integrerade kretsar som finns i elektroniken.
Telefonens skärm består av glas som måste framställas och bearbetas för att bli tunt och tåligt.
De bearbetade materialen används för att skapa batteri, skärm, kretskort, kamera, processor och andra komponenter.
Komponenterna förs till en monteringsfabrik där telefonen sätts ihop, testas och förpackas.
De färdiga telefonerna förs vidare genom det globala transportsystemet, till exempel med fartyg, tåg och lastbil, innan de når lager och kunder i Sverige.
Vad händer om en länk i kedjan går sönder?
En lång produktionskedja kan vara effektiv. Företag kan köpa material och komponenter där de finns, där kunskapen är stor eller där produktionen fungerar bäst.
Samtidigt skapas ett beroende. Om en viktig fabrik stänger, en hamn blockeras, en naturkatastrof förstör transportvägar eller en viktig komponent blir svår att få tag på kan problemet spridas genom hela kedjan.
En monteringsfabrik behöver inte själv vara skadad. Det räcker att en enda nödvändig komponent inte kommer fram.
Bygg produktionskedjan
Stegen har blandats. Använd pilarna för att flytta dem tills du tror att produktens väg ligger i rätt ordning.
- 1 Gruva
- 2 Bearbetning
- 3 Komponentfabrik
- 4 Monteringsfabrik
- 5 Containerfartyg
- 6 Lager
- 7 Butik
- 8 Användning och återvinning
Rita en produkts resa
Välj en vardagsprodukt och försök bygga en möjlig produktionskedja från naturresurs till butik.
- Välj minst två råvaror som kan behövas.
- Visa var råvarorna behöver bearbetas.
- Lägg in minst en fabrik som tillverkar komponenter.
- Visa var produkten kan monteras.
- Rita hur produkten transporteras till Sverige.
- Avsluta med butik, användning och vad som kan hända när produkten inte längre används.
Använd gärna pilar mellan stegen. Du behöver inte känna till den exakta verkliga produktionskedjan. Uppgiften handlar om att visa att du förstår hur en global produktionskedja kan fungera.
Testa vad du har förstått
Svara på alla sex frågor och rätta sedan quizet.
1. Vad är en råvara?
2. Vad är en komponent?
3. Vad är skillnaden mellan tillverkning och montering?
4. Varför kan produkter tillverkas i flera länder?
5. Vilket steg kommer efter att komponenterna har tillverkats?
6. Vad kan hända om ett viktigt steg i produktionskedjan stoppas?
Flashcards
Klicka på ett begrepp för att se förklaringen.
En produkt – många länder
Vilka fördelar och risker finns med att en produkt tillverkas i många olika länder?
Försök använda begreppen produktionskedja, komponent, transport och underleverantör i ditt svar.
Behöver du hjälp att komma igång?
Börja med en fördel. Det kan exempelvis handla om tillgång till råvaror, specialiserad kunskap eller effektiv produktion. Fortsätt sedan med en risk, till exempel vad som händer om transporter eller fabriker stoppas.
Källor och bildreferenser
Faktakällor
- U.S. Geological Survey (USGS), Minerals in Mobile Devices. https://www.usgs.gov/media/images/minerals-mobile-devices-infographic
- European Commission, Joint Research Centre, Semiconductors in the EU – State of play, future trends and vulnerabilities of the semiconductor supply chain. https://publications.jrc.ec.europa.eu/repository/handle/JRC133850
- European Commission, Material system analysis. https://single-market-economy.ec.europa.eu/sectors/raw-materials/areas-specific-interest/critical-raw-materials/material-system-analysis-msa_en
- UN Trade and Development, UNCTAD, material om internationell sjöfart och världshandel. https://unctad.org/topic/transport-and-trade-logistics/review-of-maritime-transport
Bildreferenser
- Yutaka Tsutano, IPhone disassembled.jpg, Wikimedia Commons, CC BY 2.0. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:IPhone_disassembled.jpg
- Coordenação-Geral de Observação da Terra/INPE, Salar de Atacama, Chile.jpg, Wikimedia Commons. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Salar_de_Atacama,_Chile.jpg
- Ingo Dierking, Macro circuit board.JPG, Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Macro_circuit_board.JPG
- Steve Jurvetson, Electronics factory in Shenzhen.jpg, Wikimedia Commons, CC BY 2.0. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Electronics_factory_in_Shenzhen.jpg
- Hummelhummel, The container ship YM Wind leaves the port of Hamburg.png, Wikimedia Commons. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:The_container_ship_YM_Wind_leaves_the_port_of_Hamburg.png